|
63
I DANMARK
OCKSÅ
I den danska tidningen Informations
nummer för den 17 december 1987 har publicerats en
artikel, som avslöjar den danska sionistiska
maffians makt i danska massmedia och hur den utnyttjar
denna makt för att censurera nyheter och artiklar
som rapporterar om det palestinska folkets lidanden under
staten Israels förtryck, alltså under den
judiska ockupationen i Palestina.
I artikeln omtalas hur en dansk
kvinnlig journalist, Kirsten Thorup, i samband med en
resa för folkkyrkornas nödhjälp till
Västbanken och Gaza, fick beställning
från den danska tidningen Politiken om en artikel
om hennes intryck från denna resa.
Hon skrev denna artikel och sände
den till tidningen. Tidningens redaktör, Herbert
Pundik, som är judisk israelisk statsborgare,
ansåg emellertid att artikeln var alltför
subjektiv för att passa hans partsställning.
Men i stället för att publicera Thorups artikel
och sedan själv i en annan artikel bemöta
henne, så sände Pundik tillbaka artikeln till
Thorup med besked att hon icke sett saken från
båda sidor och med dunkla, opreciserade antydningar
om att artikeln innehöll en del sakfel utan att
förklara vilka. Samtidigt inbjöd han henne till
en enskild dialog i syfte att kunna "rätta till" de
"fel" som förhindrade publicering. De sionistiska
judarna brukar använda den här metoden för
att manipulera de icke °självcensurerande"
joumalisterna
Redaktör Pundik låter henne
förstå att hon endast kan få in sin
artikel om hon låter sig manipuleras av honom. Han
påstår att han känner till
förhållandena bättre än hon och att
han bara vill trycka vad som är sant. Men han
argumenterar inte med annat än dunkla
hänvisningar till påstådda
felaktigheter.
Thorup företar vissa
ändringar och sänder ånyo artikeln till
Pundik, som dock fortfarande inte är nöjd och
åter sänder tillbaka hennes
manuskript.
Thorup sänder då sin
artikel till en annan dansk tidning, Aktuellt, som
publicerar den utan ändringar. Detta föranleder
Pundik att i sin tidning förebrå Thomp
för att hon ensidigt avbrutit en
pågående dialog, som åsyftade att han
skulle fa tillstånd att stryka ned hennes artikel
till vad hans samvete kunde acceptera, alltså till
en mer Israelvänlig artikel.
Med andra ord, Redaktör Pundik
framställde saken så att den som här
felat var den censurerade journalisten, inte den som
ville censurera henne. Han vill att artikeln ska
framställa de judiska ockupanterna i Palestina som
toleranta och snälla ockupanter och framställa
de ockuperade och förtryckta palestinierna som elaka
och fanatiska ockuperade som egentligen skulle vara
tacksamma att de är ockuperade och förtryckta
av det utvalda folket judarna!
I en ledare i sin tidning
fortsätter Pundik sitt angrepp mot Thorup. Han
åberopar alla de vanliga människor, vilkas
manuskript han tyvärr måste refusera. Med
hänvisning härtill framställer han sig som
martyr och talar om den press hans arma tidning blir
utsatt för från kända skribenter på
grund av deras kändisskap. Men han böjer sig
minsann inte för den press som ligger i
möjligheten att gå till
konkurrenter.
Tidningen Information är ironisk
mot redaktör Pundik för det moraliska mod och
det martyrskap han sålunda vill framhålla.
Ja, stackars redaktör Pundik. Sionisterna är
listiga och sluga.
Men historien är inte slut med
detta.
Den redaktör på tidningen
Aktuellt, som publicerade Thorups artikel, hade sedan
någon tid underhandlat med den danska televisionens
kanal 2 -chef, den sionistiska juden Jörgen
Scleimann, om anställning. Men så snart
Thorups artikel blev tryckt, fick han ett brev från
Schleimann, där denne kort och gott fastslår,
att under hans ledning kan det inte bli tal om att
på TV 2 anställa redaktörer, som
okollegialt inte ställer upp på att refusera
en skribent, som en annan redaktör redan två
gånger refuserat. Det rör sig om respekten
för fakta skrev Schleimann i brevet. Dock utan att
angiva vad det var för fakta som Thorup
förgripit sig på.
Tidningen Information påpekar
att TV 2 är ett offentligt organ och att Schleimanns
tillkännagivande att detta organs journalistik skall
censureras efter hans samvete är en offentlig
angelägenhet d v s politisk.
Mot bakgrunden av tidningen
Informations avslöjanden om sionistmaffians
inflytande i dansk press och TV kan man antaga att samma
inflytande finns i de övriga nordiska länderna.
I Sverige t ex ägs de stora tidningarna Dagens
Nyheter och Expressen av familjen Bonnier och
särskilt Expressen bedriver öppet rent
sionistvänlig Israelpropaganda. Bland skribenterna
må nämnas Per Ahlmark, Ernst Klein, Jackie
Jackobowsky. Chefredaktör för Dagens Nyheter
är Christina Jutterström, som år av
judisk börd, och som därför naturligtvis
inräknas av sionistmaffian såsom en av dess
egna.
Svenska Dagbladet är en tidning,
som säger sig vara oberoende moderat, vilket
innebär att den kan publicera åsikter under
moderat täckmantel även om de inte
överensstämma med moderata partiets. Detta
parti skall vara ett nationellt parti men Svenska
Dagbladet publicerar ofta artiklar som tycks
företräda mer sionistvänliga än
pronationella åsikter, vilket tyder på att
sionistmaffian även här skaffat sig ett stort
inflytande. Moderatpartiet har f.ö. haft två
sionistiska judar som partiledare: Gunnar Hecksher och
Ulf Adelsson. Vem äger majoriteten av Svenska
Dagbladet som är en stiftelse med rätt att
hålla hemligt vilka som äger majoriteten och
det är många som säger att det är
Bonnier också.
Nämnas må att PLO en
gång inbjöd svenska politiska
ungdomsorganisationer till ett samtal om
Mellanösternproblemet. Många tackade ja bl.a.
moderata partiets ungdomsförbund. Men de gjorde det
på villkor att PLO offentligt skulle erkänna
staten Israel. Men de har alla relationer med Israel utan
att kräva att Israel först ska erkänna
PLO. Här gick de alltså direkt statens Israels
ärenden i en konflikt, där t ex Nationernas
Förbund till och med fördömt Israels
handlande. Det är inte bra om sådana
åsikter skulle vinna framsteg bland svenska
politiker, vilka hittills ansetts världen över
som goda företrädare för svensk
neutralitet och för stöd och hjälp
åt förtryckta folk.
I chefsställning i Sveriges Radio
och TV sitter, för att nämna några
exempel bland ett oproportionellt antal, en från
Österrike invandrad jude, Harry Schein, som i
TV-programmet "Här är ditt liv" öppet
deklarerat att han hade två mål när han
kom till Sverige, nämligen för det första
att bli miljonär och för det andra att få
politisk makt. Han har otvivelaktigt lyckats. Man kan
undra med vems hjälp. I sin ställning kan han
utöva stort inflytande i radio och TV till
sionistmaffians belåtenhet. Det kan även
nämnas att både Per Ahlmark och Harry Schein
varit chefer för Svenska Filminstitutet och
således även dår kunaat verka för
prosioaistiska åsikter.
I chefsställning i TV finns
även en annan jude, Hirschfelt, som har stort
inflytande på inköp av utländska filmer.
Här kan han alltså låta sitt
känsliga samvete bestämma vilka filmer som den
svenska allmänheten skall tillåtas se. I TV
visas ständigt återkommande, av
judiskägda filmbolag i USA producerade, filmer som
handlar om judarnas lidanden under andra
världskriget för en mansålder sedan. Men
aldrig visas en arabisk eller annan film, som skildrar
det våld, som det palestinska folket utsätts
för i våra dagar. Alltså just nu av de
fanatiska sionisterna i staten Israel. Liksom tsarens
kosacker, dödar och lemlästar israelerna unga
palestinier, vars enda brott är att protestera mot
ockupationsmaktens fruktansvärda
förtryck.
Först när FN-representanter
offentligt påtalade svälten i de
överfulla lägren i Gaza lät den israeliska
ockupationsmakten motvilligt släppa igenom FNs
hjälpsändningar till dessa läger.
Själva ansåg de sig inte ha något ansvar
för de svältande barnen i flyktinglägren.
Deras cyniska inställning är givetvis att ju
fler palestinska barn som svälter ihjäl desto
bättre för "Israels existens"!
De sionistiska fanatikerna i staten
Israel kräver hjälp från
sionistanhängare över hela världen. I
Sverige samlas in pengar bl a genom stödannonser
från svenska företag i den judiska tidskriften
Menorah. Tänk om annonsörerna reflekterade
något över hur deras pengar används
för att beväpna och stödja Israels
våldsherravälde över de hundratusentals
olyckliga palestinierna i de ockuperade områdena.
Då kanske de även skänkte en liten slant
åt dessa olyckliga och lindrade nöden i
flyktinglägren. När man ser vilka som
annonserar i Menorah och vilka som skriver i denna
tidning, inser man vilken makt sionistmaffian har skaffat
sig i Sverige.
Man kan säga att sionistlobbyn i
Sverige har minst lika stor makt och inflytande som i
Danmark. Och det måste innebära att
många svenska journalister inte kan skriva fritt
enligt sitt samvete utan för brödfödan
måste finna sig i att lyda de mer eller mindre
klart antydda önskemålen från
sionistlobbyns företrädare.
Oproportionellt tar judendomen och
sionisterna en överdriven plats i Svensk TV, radio
och massmedia med syfte att idealisera judendomen,
judarna och Israels bild hos den svenska opinionen och
svartmåla och smutskasta deras offer - muslimska
och kristna palestinier och alla araber och muslimer i
allmänhet. TV har igen presenterat en film om den
påhittade s k Anne Franks dagbok, medan man idag
skulle kunna finna tusentals verkliga palestinska Anne
Frank, som är offer under den judiska ockupationen i
Palestina. Man sänder TV-program som ger en
idealbild av judarna i Sverige. Men när har man
gjort ett TV-program om muslimerna i Sverige vilka
är sju gånger fler?
Det skulle förstås kunna
göras men då bara för att smutskasta dem
och förtala Islam. Jo, den antiarabiska och
antiislamska rasismen i Sverige har blivit godkänd
och officiell under inflytande av den sionistiska
propagandan. Varför t ex har den judiske,
sionistiske Frank Hirschfelt, som är chef för
Dokument utifrån i TV2, valt filmen Islams
svärd, som behandlade endast en ritual av en
särskild sekt, för att presentera Islams
väckelse, som just direkt framkallats av de blodiga
massakrer som judarna utför mot palestinierna och
mot muslimer i allmänhet?
Jo, för att presentera dagens
judendom tog man åter upp den gamla filmen Anne
Franks dagbok och för att ge en idealbild av judarna
i Sverige. Men för att presentera dagens Islam tar
man upp ett rostigt svärd, som försöker
göra motstånd mot den judiska, israeliska
atombomben och amerikanska fantomflygplan. Ja, grattis
Frank Hirschfelt till att du lyckats med en stor bluff,
men var inte så säker på att du kan lura
alla svenskar hela tiden! Svenska folket har börjat
vakna och snart är sionisterna nakna!
Nästa
sida
|