Israels makt i Sverige
av
Ahmed Rami

45 OCKUPATION AV PALESTINAGRUPPERNA Om sionistisk infiltration av Palestinagrupperna i Sverige   Det anmärkningsvärda förhållandet är att Palestinagruppernas nuvarande ordförande är den amerikanske juden David Henley och att Henleys företrädare som Palestinagruppernas ordförande var Rob Weltman, också han amerikansk jude. Dessförinnan var TV 2:s nuvarande USA- korrespondent Göran Rosenberg, också han jude, uppväxt i Sverige med föräldrar från Polen, ordförande för Palestinagrupperna i Sverige. Är verkligen palestinierna bäst betjänta av judar i ledningen för svenska solidaritetsgrupper för ett fritt Palestina? Naturligtvis görs alltid den invändningen att det av taktiska skäl är lämpligt att vara jude och ordförande för Palestinagrupperna, eftersom Israel och dess sionistiska agenter och vänner alltid beskyller varje solidaritetsgrupp med de fördrivna och förtryckta palestinierna för att vara antisemitisk och judehatisk. Om Palestinagrupperna representeras av en jude som ordförande, blir det svårare, menar man, för de fanatiska sionisterna att stämpla Palestinagrupperna som antisemitisk: judar kan ju inte gärna hata sig själva, säger man! Dessutom tror man att palestiniernas sak blir mer trovärdig och respektabel, om det finns judar i ledningen för Palestinagrupperna. Tanken är att Israel inte skall behöva frukta någon judefientlighet av ett självständigt Palestina. Men frågan är om denna sluga baktanke har någon som helst effekt på Israel och dess sionistiska beskyddare och lakejer. För Israel är en jude som sviker Israel en neslig förrädare som betraktas som lika avskyvärd som någon antisionistisk goj, icke-jude: detta är helt enkelt sionismens credo, dess fundamentala trossats. I Israel är det ett brott att inleda ett samtal med PLO. Och vi har väl alla nyligen kunnat se med vilken vrede som Israel och dess sionistiska bundsförvanter reagerade på de amerikanska judar som kom till Stockholm för att samtala med PLO:s ledare Yassir Arafat! Dessa judar är inga värdiga judar, de representerade bara sig själva, hette det argt! I stället finns det skäl att ställa frågan, om det inte är en bakslug plan bakom vissa sionistiska judars märkbara iver att just infiltrera Palestinagrupperna för att göra dessa kraftlösa. I tyst samförstånd med ledande sionistorganisationer och Israel är det lämpligt att låta skenbart Palestinavänliga judar bemäktiga sig ledande positioner i solidaritetsgrupper som utger sig för att tjäna palestiniernas sak: dessa judar får finna sig i att få verbalt ovett på sig samtidigt som de i lönndom prisas för att inifrån försvaga Palestinagrupperna och därmed solidaritetsarbetet för palestinierna. För Israel gäller det att opinionsmässigt helt dominera scenen i Sverige och andra västländer - och detta kan Israel endast göra om de så gott som totalt suger all must och kraft ur sina motståndare. Man kan bara ställa sig frågan: Varför har solidariteten med de fördrivna och förtryckta palestinierna inte fått tillnärmelsevis samma stora kraft och effekt i Sverige som solidariteten med de svarta i apartheidens Sydafrika? Det är ju ingen avgörande skillnad mellan rasismens Sydafrika och rasismens Israel - annat än att rasismens Israel är om möjligt ännu värre, ännu grymmare och dessutom etnoreligiöst sanktionerad i judendomens Torah, som jag så ofta har påvisat. Själva ordet Israel är bibliskt och laddat av symbolik, det betyder den som kämpar med Gud och vinner segrar över människor, vilket står i judendomens Torah, dess lära och lag, närmar bestämt i Första Moseboken, trettioandra kapitlet, vers 28! Och man får inte glömma att Israel är en inkräktarstat, i det rövade Palestina: "Om jag vore arabledare skulle jag aldrig underhandla med Israel. Det är naturligt. Vi har stulit deras land" sade Israels förste premiärminister David Ben-Gurion till Världssionismens och Världsjudiska Kongressens mångårige ordförande Nahum Goldmann, återgivet i Goldmanns bok Den judiska paradoxen! När vi närmare tittar efter vad Svenska Palestinagruppernas två senast ordföranden, de amerikanska judarna Rob Weltman och David Henley är för några gökar - vad finner vi väl där? Jo, mycket riktigt: båda är aktivt verksamma i en sionistisk organisation. Rob Weltman sitter till och med i styrelsen! Men inte nog med detta. Det finns en djupare orsak till att palestinagrupperna visat sig vara så påfallande impotenta, så i det närmaste oförmögna att verkligen presentera något verksamt för palestiniernas sak i Sverige. Och därmed får vi också svar på frågan varför solidariteten med de förtryckta palestinierna är så svag och obetydlig opinionsmässigt i jämförelse med solidariteten med Sydafrikas svarta befolkning. Palestinagrupperna i Sverige under sin judiska ledning är en trotskistisk eller judemarxistisk klubb som utesluter alla som står utanför, de må vara palestinier, kristna eller muslimer, ja, även liberala eller andra socialister. Den typiskt judiska kommunist- eller socialistgruppen är sedan länge den trotskistiska - Leo Trotskij, född Bronstein, som kom i delo med Stalin och mördades av hans agenter i Mexiko 1940, är för många radikala judar ett helgon och de har fortsatt i Trotskijs spår inom den så kallade Fjärde Internationalen som är principiell motståndare till alla nationalstater för att kunna genomdriva den så kallade socialistiska världsrevolutionen - men ett undantag finns alltid med i de judiska trotskisternas baktankar, Israel. Under ordförandeskap av först juden Göran Rosenberg, sedan av de båda från USA importerade judarna Rob Weltman och David Henley driver Palestinagrupperna tesen att den judiska staten Israel skall bestå - och därmed kan Palestinagrupperna bli fullt accepterade av så gott som hela det sionistiska och prosionistiska Establishment. Det råder till exempel ingen principiell skillnad mellan en rabiat sionist och Israelanhängare som Per Ahlmark och Palestinagrupperna i Sverige under ledning av den sionistiske USA-juden David Henley: båda anser att den judiska staten Israel, som bemäktigat sig Palestina, skall bestå och att det på de ockuperade områdena skall få upprättas en palestinsk stat, men självfallet endast på Israels villkor, en avmilitariserad palestinsk stat som aldrig får ifrågasätta Israels rätt att existera inom, som det heter, säkra gränser, som Israel självt skall få bestämma! Man får bara inte låta lura sig av att Palestinagrupperna officiellt ställer sig bakom PLO och fördömer israelitiska övergrepp på värnlösa palestinier - detta hör till det taktiska spel som skall lura de tyvärr alltför många lättrogna svenska Palestinavänner. Granska noga Palestina- grupperna under deras USA-judiska ledning, och man skall då upptäcka att världssionismen, som utgör själva grundvalen och förutsättning för Israels maktställning, aldrig fördöms. Inte heller analyseras sionismens förankring i judendomens Torah och Talmud. Allt detta trollas bort som om det inte existerade, och när någon påtalar det, avvisas det som uttryck för - ja, vad tror ni - antisemitism, denna skrämselklyscha som sionisterna alltid griper till för att täppa munnen på varje observant och obekväm kritiker! En ny verklig solidaritetsgrupp är vad Radio Islam vill skapa en grogrund för.   Nästa sida

ÄR DET BROTTSLIGT ATT KRITISERA JUDENDOMEN? "Fäll Radio Islam för hädelse och ge judendomen och judarna speciella privilegier ...". Så kräver (i Expressen 2/10/89) en judisk journalist, Göran Rosenberg, som kände sig träffad av kritiken mot sionismen! Har man inte just frikänt Salman Rushdies bok (mot Islam) p g a att hädelseparagrafen är avskaffad i svensk lag?

(Expressen 2/10/89) Göran Rosenberg Fäll Radio Islam Det är möjligt att yttrandefriheten inte borde ha några gränser, att vi borde få förtala, förtrampa, smäda efter egen moral och gottfinnande. Detta är Claes-Adam Wachtmeisters (Expressen 26/9) första argument för att låta Ahmed Rami och Radio Islam fortsätta sprida grov antijudisk propaganda i etern. Hans andra argument är mera försåtligt, mera dunkelt, och kastar en tung skugga över det första. Rami, säger han, hetsar inte mot folkgrupp, han hädar den judiska religionen, vilket inte är straffbart. Om man får häda kristendomen och islam får man också häda judendomen. Inga privilegier för judarna! Detta är, hävdar Wachtmeister, antingen inlägg i den pågående debatten om Mellanöstern och/eller vanligt tillåtet hädande av den judiska religionen. Hur är det möjligt för någon i Wachtmeisters generation att femtiofyra år efter Nürnberglagarna hävda att man kan häda den judiska religionen utan att hetsa mot judar? Hade Tysklands judar, halvjudar och kvartsjudar en chans att mäla sig ut ur judendomen? Kunde de vips bli kristna eller swedenborgare eller muslimer och därmed slippa hädelserna, hetsen, J-passet, gettot och gaskammaren? Självfallet inte. Logiskt sett borde det vara att hävda att judendomen är en religion och att jude är en religiös benämning. I praktiken är detta sedan länge en omöjlighet Vi judar, religiösa som icke-religiösa, sionister som icke-sionister, mörka som blonda, mäktiga som svaga, förblir i omvärldens ögon en folkgrupp. Den som hetsar mot judendomen hetsar mot judar. Det är möjligt att det är ett privilegium att få lagens skydd mot Ahmed Rami och hans gelikar. I så fall ber jag aller som ödmjukast att få åtnjuta detta skydd. De dunkla krafter i den europeiska folksjälen som Ahmed Rami, med benäget stöd av Claes-Adam Wachtmeister, Per Gahrton, Svenska Kyrkans Tidning (!) m fl, försöker frammana, kan tyvärr inte mötas med rationella argument och fakta. Fäll Radio Islam!

Index över Israels makt i Sverige: