|
35
KLAGOMUREN
Den sionistiska rörelsen har en
tradition att klaga och jämra sig över allt ont
som den drabbas av. I denna heliga folkgrupps heliga bok
finns en särskild avdelning som heter Klagovisorna,
där det i 2:a kapitlet, vers 5 heter:
"Herren kom såsom en fiende och
fördärvade Israel, han fördärvade
alla dess palats, han förstörde dess
fästen så hopade han över dottern Juda
jämmer på jämmer."
Nu är det sällan Herren,
Israels egen gud, som man klagar på, utan på
alla andra folk, när de inte tillräckligt
vördsamt hyllar och tillber Israel.
Förutom sina Klagovisor har denna
sionistiska grupp även sin Klagomur i Jerusalem, som
ju är en mycket helig plats. Detta vittnar väl
om att klagandet är något mycket viktigt, ja,
något mycket heligt för denna folkgrupp! En
"religiös" ritual!
Nu klagas det över att regeringen
i Sverige för en ensidig och fientlig politik mot
Israel och det klagas över att massmedia i Sverige
rapporterar ensidigt och fientligt mot Israel - trots att
den svenska pressen så gott som uteslutande anlitar
medlem-mar av just denna folkgrupp med positiv
grundinställning till Israel för att rapportera
och redigera om händelserna i det av Israel
ockuperade Palestina: Svenska Dagbladets reporter i
Israel är judinnan Cordelia Edvardson, som är
både en av de överlevande från
nazisterna Förintelse av judarna och israe-lisk
medborgare. Dagens Nyheters reporter från det av
Israel ockuperade Palestina är Nathan Shachar, en
till judendomen konverterad svensk som är israelisk
medborgare. I TVs s k Sverigekanal sitter juden Frank
Hirschfeldt som chef för
utrikes-dokumentärprogrammen ("Dokument
utifrån"1 som bl a har behandlat
Palestinakonflikten och även gärna visar
islamfientliga TV-program.
Man frågar sig: Vad finns det
egentligen för skäl för den sionistiska
folkgruppen att klaga på svenska massmedia,
när man där har så många av sina
börds- och trosfränder?
Svaret på denna fråga
är att klagandet inte har något att göra
med saklig kritik. Detta sionismens klagande är
rituellt och rutinmässigt: varje minsta kritik av
den sionistiska staten betecknas som "antisemitism", en
skymf mot varje medlem av den sionistiska folkgruppen som
ju - enligt dess egen tro -är Herrens eller Guds
utvalda egendomsfolk, ett herrefolk som alla andra
vördsamt måste böja sig för, ty som
det står i judendomens Talmud, förolämpas
en enda jude så är det det-samma som att ge
Gud en örfil, en oerhörd skymf som måste
framkalla ett unisont judiskt klagande!
Sådana bagateller som att
Israels regering i strid mot folk-rätten lagt beslag
på hela Palestina, i strid mot folkrätten
vägrar åtlyda FNs uppmaningar om en
internationell freds-överenskommelse med
palestinierna, i strid mot folkrätten skjuter skarpt
på värnlöse palestinier, dödar
hundratals och invalidiserar tusentals palestinier, i
strid mot folkrätten utmäter kollektiva straff
utan dom och rannsakan och spränger hela byar och
tiotusentals palestinska hus i luften - ack, sådana
bagateller som syftar till ett regelrätt folkmord
på ett helt folk, palestinierna, det får
naturligtvis det heliga judiska Israel inte kritiseras
för! Så menar i varje fall de judar som i dag
protesterar mot massmediernas rapporteringar om
intifadan!
Nog bör det för alltfler
svenskar gå upp ett ljus över vad denna
sionismens folkgrupp egentligen står för,
nämligen ett fullständigt fanatiskt hat till
rättvisan och humaniteten, en fullständigt
förblindad chauvinism och gruppegoism: att den
självutnämnda sionistiska vålds- och
inkräktarstaten skall få begå vilka
brott och skändligheter som helst utan att
någonsin utsättas för kritik! En
utmanande fräckhet som inte har några
gränser, tycks det!
Nästa
sida
|