Israels makt i Sverige
av
Ahmed Rami

44 SIONISTISK INFILTRATION   För några år sedan riktades ett hot mot en ung judinna bosatt i Sverige. Aktionen var mycket klumpigt utförd och uppenbarligen en intern provokation. Det förmenta utslaget av antisemitism blev emellertid uppmärksammat i massmedierna och ledare för judiska organisationer i Sverige såg sig föranlåtna att lugna sitt folk: Dessa judiska ledare framhöll: att man hade tillgång till den yppersta expertis och den mest sofistikerade utrustning, som stod till buds för terroristbekämpning. Dessutom, framhöll dessa judiska ledare, hade man som sitt främsta vapen: Infiltration på högsta nivå. Låt oss analysera en eventuell judisk infiltration inom olika samhällsorgan. Har det nämnda uttalandet från judiska ledare i Sverige någon täckning i verkligheten? Låt oss först se till den ideologiska och historiska bakgrunden. Radio Islam har tidigare, i sin analys av skriften Sions Vises Protokoll, visat hur metoden infiltration har djupa rötter i såväl Torah, dvs Gamla Testamentet, som i Talmud, s heliga skrift. Gamla Testamentets, av dagens judar så högt vördade hjältar, använder sig av denna metod för att uppnå makt och inflytande i de länder där de verkar. Se t ex Haman i Perserriket och Josef i Egypten. Också i Romarriket sågs sionisterna som infiltratörer - en inre fiende. Kristendomen utgör ett intressant exempel. Den kristna missionen har aldrig gjort någon hemlighet av att den alltid sett infiltration, som sitt främsta vapen att nå makt över och, som man säger omvända folk. Och detta är ju precis vad kristendomen gjort. Genom att inifrån nästla sig in, har man lyckats förändras, och ta över grupper och nationers myter, ceremonier och högtider. Och på detta sätt ta över och behärska dessa människors andliga kraftcentra. Som exempel skall här bara nämnas julfirandet. Inom den indoeuropeiska kulturkretsen gäller julfirandet den livgivande solens åter växande kraft efter vintersolståndet. Här har de kristna - på ytterst bräkliga, och förmodligen felaktiga, grunder - förlagt ett firande av Jesu födelse. Men islam arbetar inte genom infiltration. Nej, infiltration, som huvudmetod, är en specifikt kristen företeelse. Är det inte kristendomens judiska arv som här träder fram? I sammanhanget bör här nämnas, att också kristendomen själv idag är utsatt för en massiv infiltration - från just judendomen. Inom den lutherska svenska kyrkan ersätts evangeliska nytestamentliga texter, med texter från det judiska Gamla Testamentet. För att inte tala om de expansiva fundamentalistiska frikyrkosamfund, som i allt väsentligt, baseras på den judiska förkunnelsen. Så till Sions Vises Protokoll. Detta är en programskrift med judiska förlagor, som förlorar sig i ett dunkelt tidigt artonhundratal och ännu längre tillbaks. Att skriften av sionisterna förklaras vara ett falsarium, hör till spelets regler. Baia nämnandet av Sions Vises Protokoll tycks kunna framkalla blodstörtning hos ledande sionister. Enligt dessa skulle grundtexten ha författas i mitten på 1800-talet. Det intressanta med denna skrift är emellertid att den, som inget annat dokument, på ett häpnadsväckande korrekt sätt förebådar utvecklingen i västvärlden från slutet av 1800-talet fram till vår tid. Inte ens någon av dagens historiker, som ju sitter med facit i hand, har så skarpsinnigt kunnat beskriva det faktiska skeendet. Och detta i en liten skrift, som sionisterna påstår, går tillbaks på en text, som skrevs kring 1860-talet! Det för oss intressanta är att infiltration, som metod, går som en röd tråd genom Sions Vises Protokoll! Hur ser det då ut idag? Ja, att västvärldens massmedier står under ett oerhört starkt judiskt inflytande kan inte förnekas av någon. Det samma gäller andra opinionsbildande organ och organisationer dit man får räkna underhållningsindustrin. Likadant är det med de finansiella institutionerna. Att ledande humanitära organisationer, som Amnesty International och Rädda Barnen, infiltrerats av sionistiska agenter kanske inte är allmänt känt, men är ingen hemlighet för insatta personer. Den något så när vakne ser lätt det mullvadsarbete, som ständigt pågår i det svenska samhället. Det gäller kulturpolitiskt viktiga organ, som Svenska Akademien, där bland andra en av landets mest groteskt fanatiska sionister, och tillika islam- och arabhatare, fatt säte. Ta den nya konserthallen i Stockholm, som far namn efter en tidigare inte alltför uppburen judisk kompositör. Eller Konserthuset i Stockholm: Här har bristen på verkliga judiska kulturpersonligheter inom det musikaliska facket tydligen varit akut. Men skam den som ger sig. Man har helt sonika döpt en sal efter en judisk bildkonstnär! Isaac Grünewald. Hittills har vi uppehållit oss vid organ, som öppet främjar sionister-nas intressen eller är allmänt altmistiska. Så långt hänger nog de flesta med och inser att infiltration förekommer. Men hur är det med organisationer, som till synes står i motsatsställning till de sionistiska intressena. Ja, kanske rent av framstår som deras svurna fiender? Det är nu det blir riktigt intressant! Ta till exempel de nationella partier och grupper som börjat uppträda i Västeuropa på senare år. Dessa kan väl ändå inte sionisterna ha något intresse av att stödja? Nej, det är nog sant. Men har man noga studerat Sions Vises Protokoll är det lätt att inse hur viktigt det är att få kontroll över dessa grupper och hur värdefulla de blir, för den som väl tagit ledningen över dem. Analysen kan inte fördjupas vidare här, utan det lämnas till var och en att ta sig en liten funderare kring dessa frågor. Finns det exempel härifrån Sverige på att sionister infiltrerat s k nationella grupper? Svaret är, javisst! Det finns ett färskt exempel på hur en aktiv sionist lyckades nå tätpositionen i den då till synes ledande nationella grupperingen och därigenom åstadkom gruppens splittring och reducering till ofarlighet. I själva verket går ingen gruppering, som visar minsta tendens till att stå emot judiska intressen, fri från detta infiltrationshot. Vi kan också utgå från att sionisterna själva aktivt startar grupper och rörelser för att därigenom, dels locka fram potentiella fiender, dels kunna kontrollera dem. Hur är det t ex med Palestinagrupperna i Sverige? Visar inte dessa en svårförståelig passivitet och oförmåga? I ledningen för dessa har suttit och sitter personer av judisk härkomst -åtminstone en av dessa har i andra sammanhang visat sig ha stor förståelse för sionistiska synsätt. Se på de beklagliga ungdomar som kallas skinheads. Kan man tänka sig en bättre bild att hålla fram för den som kan känna sig hotad av s k nynazister? Vi vet att ungdomens s k subkulturer inte kan uppstå spontant. De skapas av massmedierna och av underhållningsindustrin. Och vilka är det som kontrollerar dessa verktyg för opinionsbildning? Och hur är det egentligen med den palestinska organisationen, PLO? PLO tycks ju ha en närmast ofattbar oförmåga att knyta an till den palestinska Intifadan. Hur kommer detta sig? Jag bara undrar... Hur känns då den sionistiske agenten igen? Något generellt recept på hur agenter avslöjas kan givetvis inte ges, men vissa ledtrådar finns: För det första: Agenten undviker att angripa sionisternas och den israeliska statens intressen. Hans kritik är vag och gäller perifera frågor. För det andra: Han söker avleda organisationens energi i ofarlig riktning. Han älskar att låsa organisationer till interna motsättningar. För det tredje: Agenten tycks ha gott om pengar, utan att ständigt behöva yrkesarbeta, som andra. Se t ex på Per Ahlmark. Han lär väl knappast kunna försörja sig på sitt poesiskrivande på gymnasistnivå? För det fjårde: Agenten blir inte på allvar angripen av den dödande sionistiska smutskastningsmaskinen. Han får komma fram i massmedierna, även om det sker med till synes negativa förtecken. Detta medan den verklige fienden drivs från arbete, social gemenskap och ytterst till avrättning. Det senare fick t ex Folke Bernadotte erfara. Massmedierna är för sionisternas verkliga motståndare helt stängda, förutom i helt förvanskade uttryck. Låt mig slutligen ta upp ett särskilt fall av sionistisk infiltration i Sverige, nämligen i SÄPO, säkerhetspolisen. Att så är fallet har ju klart dokumenterats i samband med den sk IB-affären och sjukhusspionen i Göteborg, där, den numer av Bonniers finansierade, Ebbe Carlsson var aktiv. Att SÄPO lydigt ställer upp, framgick i samband med den upprörande terrorattacken mot en grekisk turistbåt sommaren 1988. Vid attacken dödades ett flertal helt oskyldiga turister, däribland en svenska. Massmedierna basunerade givetvis i vanlig ordning ut terrorhandlingen, som ett verk av araber, dvs palestinier. Här kommer svenska SÄPO in som extra megafon i propagandakören. Efter några veckor släpper man ut en skröna om någon slags vapengömma, som araber med anknytning till terrordådet, skulle ha haft i en förort utanför Stockholm. Allt är väl tillrättalagt för boulevardpressen att servera. Historien är så uppenbart ett beställningsjobb, att det enda som förvånar är, att man inte kunnat höja sig över den allra lägsta kioskdeckarnivån i utformningen. Om terrordådet i Grekland är bara att säga, att palestinierna minst av alla har intresse av en sådan handling mot en vänligt sinnad nation. Grekland var ju också ett av de första länderna, som erkände den nu utropade palestinska staten. Vilka kan däremot ha intresse av att skada den viktigaste näringen i, som man uppfattar, en fientligt inställd stat? Vilka väljer att attackera ett fartyg fullt med turister från nord- och västeuropeiska länder. Och därigenom kan räkna med maximal massmediatäckning i dessa länder? Vilka har tillräcklig förakt för andra människors liv, för att kunna utföra ett sådant illdåd?     Nästa sida

Index över Israels makt i Sverige: