HOME


French
English
Svenska
Deutsch
Russia
Arabic
Portug.
Spanish
Italian
Norsk
Israel?
101 facts instead of the Jewish propaganda
Books, online, by Ahmed Rami
German , French , Portugues , English

Vad är Israel?

101 fakta istället för den judiska lögnpropagandan
av
Ahmed Rami
66
 

DAGENS ISRAELISKA
PARTIERS
SAMARBETE MED NAZISTER  

 

Efter att själv ha avgått från sin befattning, uppvaktade Hitlers ekonomiminister, dr Hjalmar Schacht, Hitler personligen hösten 1938 och föreslog honom hur man skulle kunna öka den judiska utvandringen från Tyskland till de länder som av ekonomiska skäl inte ville ta emot flera judiska invandrare, nämligen genom att till dessa länder överföra pengar från Tyskland, en plan som Hitler godtog, men som Världssionistiska Organisationens ledare, dr Chaim Weizmann senare tackade nej till, eftersom han endast ville ha judisk invandring till Palestina - för att stärka sionismen i Palestina gentemot den palestinska befolkningen. Förutom detta följer här en redogörelse för det ingående samarbetet mellan sionister och nazister i den s k Arlosoroffplanen samt Cohen-planen som båda var sionistiska initiativ för långtgående samverkan mellan Hitlers Tyskland och de ledande sionisterna i dåvarande brittiska mandatet Palestina.

Underlaget till de fakta som här redovisas är hämtade främst från två källor, dels en omfattande bok av Edwin Black: The Trarsfer Agreement, The Untold Story of the Secret Pact between the Third Reich and Jewish Palestine, som utkom 1984 samtidigt i New York och London på det ansedda förlaget Macmillan, dels en längre artikel om denna bok med kompletterande uppgifter i den vänsterorienterade västtyska tidskriften Mercur, som utges i Stuttgart. Vad som står helt klart är inte bara att framstående sionistledare i Hitlers Tyskland liksom i Palestina samarbetade med ledande nazister, utan dessutom att själva den högsta sionist-ledningen var beredd att offra de tyska judar som - till övervägande del - varken ville eller kunde bege sig till det brittiska mandatet Palestina.

Historien om hur den högsta sionistledningen omintetgjorde en större utvandring av tyska judar började i november 1938. Under intryck av den s k Kristallnatten den 9 och 10 november det året, då synagogor i flera tyska städer stacks i brand och judiska butikers fönster krossades av en uppagiterad pöbel i Tyskland och de våldsamma reaktioner som dessa illdåd väckte utomlands mot nazistregimens Tyskland, beslöt den internationellt kände tyske ekonomen, dr Hjalmar Schacht, att göra något radikalt för att rädda fler judar från det judehatande Tyskland. Schacht ville finansiellt understödja en reglerad utvandring av de kvarvarande judarna i Tyskland, som vid denna tid även omfattade Österrike och Sudetområdena i Tjeckoslovakien. Flera hundra tusen judar hade lämnat Tyskland - men problemet var att det inte fanns några länder vare sig i Europa eller i Amerika eller på andra håll i världen som ville ta emot fler judar. Många mindre stater skyllde på att de av ekonomiska och sociala skäl inte kunde ta emot fler invandrare. Schachts plan gick i korthet ut på att ställa ekonomiska garantier till dessa länders förfogande, så att de kunde ta emot fler judar. Tyskland skulle med beslagtagna judiska egendomar betala mottagarländerna - men överföringen av likvida medel krävde samtycke av inflytelserika bankirer, bland dem chefen för Bank of England, Montagu Norman, som f ö var jude och personlig vän till Schacht. Hitler godkände Schachts plan att omgående flyga till London för att sammanträffa med denne mäktige bankman. 

Så skedde och Norman godkände Schachts plan, sedan denne konfererat med den judiske bankiren Lord Berstedt, innehavare av den stora bankirfirman Samuel & Samuel i London och en judisk bankir, Rublee, från Wall Street i New York, som tidigare samma år hade deltagit i Evian-konferensen om hur tyska judar skulle kunna räddas över till andra, för ökad judisk invandring motsträviga, länder. En annan judisk bankir, som var sionist, fick i uppdrag att underhandla med sionistledaren Chaim Weizmann. Men Weizmann, som var chef för den judiska agenturen i Palestina, och sedermera skulle bli Israels förste statspresident, avböjde kallt Schachts plan, eftersom Weizmann endast ville ha judiska invandrare till Palestina för att därmed underlätta bildandet av en judisk stat, och inte judiska invandrare till andra länder, då detta - enligt hans uppfattning - inte skulle stärka sionismens sak. Ökad judisk invandring till Palestina stötte på hinder från den brittiska mandatmakten.

Hjalmar Schacht fick alltså återvända till Tyskland med oförrättat ärende. Den store sionistledaren Chaim Weizmann, som är en av den sionistiska staten Israels mest hedrade män och som fått det stora vetenskapliga institutet där uppkallat efter sig, är sålunda den man som bär huvudansvaret för att inte alla Tysklands judar kunde lämna landet. Förbindelserna mellan sionisterna och de tyska nazisterna var mycket ingående. Och började tidigt.

Redan 1933, samma år som Hitler kom till makten i Tyskland, slöts ett hemligt fördrag mellan nazistregimen och sionisterna om reglerad och även irreguljär invandring av judar från Tyskland till Palestina. Mellan april 1933 och maj 1939 lämnade 304 500 judar Tyska riket, därav 65 000 till Palestina, som ju då var ett brittiskt mandat med en mycket stor arabisk-palestinsk majoritet. 63 000 tyska judar begav sig under denna tid till Amerika, 40 000 till Storbritannien, 30 000 till Frankrike och 25 000 till Argentina, därjämte åtskilliga tusen till Holland, Belgien och de skandinaviska länderna. 

Det hemliga fördraget undertecknades den 7 augusti 1933 mellan representanter för Tysklands Sionistiska Federation, Londons sionistiska exekutivorgan och Anglo-Palestine Bank och ägde därmed laga kraft i det nazistiska Tyskland den 28 augusti 1933. För denna judiska utvandring från Tyskland till Palestina betalade Tyskland 1 000 pund för varje judisk invandrare till Palestina, vilket i dagens penningvärde motsvarar ungefär 150 000 kronor, alltså för varje från Tyskland till Palestina invandrad jude. Inalles blev detta mycket stora penningbelopp, vilka i hög grad bidrog till investeringar för utveckling av de judiska områdena i Palestina på 1930-talet - inalles ca 1,3 miljarder riksmark. 

Denna överenskommelse mellan sionisterna och nazisterna var omstridd bland judarna. Den från Tyskland flyktade och i New York bosatte judiske skriftställaren Helms säger i sitt bidrag till den västtyska tidskriften Merkurs special-nummer om detta ämne:

"Chaim Arlosoroff en av ledarna för den judiska agenturen i Palestina och en nära vän till Chaim Weizmann, reste i slutet av april 1933 till Berlin för att underhandla med den nazityska regeringen om möjligheterna att avsevärt öka den judiska utvandringen från Tyskland till Palestina. Arlosoroff föreslog de tyska nazisterna att grunda en särskild "utvandringsbank" där de i Tyskland infrusna förmögenheterna från rika tyska judar skulle samlas och förvaltas i avsikt att sedan överföras till den judiska förvaltningen i Palestina allteftersom judiska invandrare anlände dit.

Just vid denna tid - i april 1933 - hade den i Tysklands ekonomi erfarne judiske bankiren Sam Cohen fått en idé, som han presenterade för den tyske konsuln i Jerusalem, Heinrich Wolff.

Huvdrollen i Cohens plan spelade den av honom kontrollerade palestinska firman Hanatoiah Ltd, som främst befattade sig med inköp och försäljning av citrusfrukter och landområden. Cohens plan bestod däri, att varje tysk Palestina-emigrant skulle inbetala de tusen punden till ett spärrat konto för Hanatoiahs bolags räkning för inköp av bl.a. rör för konstbevattning i Tyskland (i stället för inköp av sådana produkter i Tjeckoslovakien till läge pris). Den tyske konsuln Wolff förordade denna affär."

Sam Cohen reste till Berlin och erhöll den 19 maj 1933 besked om att det nazityska finansdepartementet var villigt att acceptera hans förslag, men begränsa affären till en miljon riksmark (bortåt 60 miljoner kronor i dagens penning-värde).

Chaim Arlosoroff, den världssionistiska organisationens sändebud, kunde alltså på grund av Cohens plan inte uträtta mycket, varför han for vidare till London och där omarbetade och förbättrade sitt projekt, genom att införa en "likvidationsbank", för vilken både den engelska och den (fascistiska) italienska regeringen stod som garanter. Arlosoroffs plan gick ut på att de tyska affärerna med det judiska Palestina skulle utvidgas och inte omfatta enbart fruktodlingar och jordbruk som i Cohens plan utan även omfatta infrastrukturer för nya städer i det judiska Palestina. Dessutom skulle det tyska invandringskapitalet på 1 000 pund per emigrerande jude fördubblas och ett tusen pund därav förvaltas av den sionistiska agenturen för investeringar: "Man kunde inte omflytta tusentals judar till det primitiva Palestina utan att ordna gator, skolor, sjukhus, hamnar och andra grundläggande organ i ett modernt samhälle i tjugonde århundradet." Efter långa förhandlingar enades sionistledningen om att godta Arlosoroffs förslag, vilket var i sista minuten, ty den nazityska regeringen hade redan accepterat Cohens plan. Den fördragstext som den 10 augusti 1933 utarbetades av Hans Hartenstein på tyska finansdepartementet sammanföll med Arlosoroffs, med undantag av några i sak oviktiga detaljer.

Den 18:e internationella sionistkongressen i Prag ägde rum en vecka senare, där flertalet delegater naturligtvis saknade varje kännedom om de hemliga fördragen mellan sionistledningen och det nazistiska Tyskland med påföljd att majoritetsresolutioner antogs om bojkott av Nazityskland, alltså raka motsatsen till vad som överenskommits vid de hemliga förhandlingarna. Några dagar innan denna sionist-kongress i Prag inleddes den 14 augusti 1933, lät den ledande amerikanske sionisten, rabbinen Stephen Wise meddela: "Anständiga judar med självrespekt kan inte driva handel med Tyskland, kan varken köpa eller sälja tyska varor och kan inte resa med tyska fartyg."

Endast judiska arbetarpartiet (Mapai), som utgjorde den starkaste gruppen inom sionistorganisationen, kände före sionistkongressen (i Prag) till de med Nazityskland ingångna fördragen, men behöll denna kunskap för sig själv. Först sedan kongressen påbörjats den 21 augusti lät Goebbels bomben brisera. Genom att indiskret avslöja den hemliga fördragstexten ville han tvinga representanterna för de sionistiska organisationerna att hålla sig till fördraget och dessutom avstyra de judiska planerna på världsomfattande bojkott av tyska varor och tjänster. Uppgifterna från Berlin hotade att splittra enigheten bland de sionistiska delegaterna. En majoritet förordade dock bojkott under ledning av Vladimir Jabotinsky, ledaren för de maximalistiska revisionisterna (den höger som sedan letts av Menachem Begin och Yitzhak Shamir), vilka (åtminstone då) med våld krävde ett Storisrael fritt från araber. Jabotinsky var en stor beundrare av Mussolini (som då ännu inte var Hitlers bundsförvant) och fascismen, och David Ben-Gurion, ledaren för Mapai, kallade faktiskt Jabotinsky för "en judisk Hitler". Minoriteten som förordade ekonomisk samverkan med Nazi-tyskland (enligt det ingångna fördraget) leddes av Mapailedaren David Ben-Gurion. Denne förklarade följande: "Problemet mellan kapital och arbete kan inte lösas på en sionistkongess. Sionistkongessen kan endast intressera sig för att snarast bygga upp Palestina."

Chaim Arlosoroff mördades på kvällen den 16 juni 1933 när han promenerade med sin fru Sima i Tel Aviv. Mordet skylldes effektfullt på "revisionisterna", varigenom Mapai-fraktionen kunde utmanövrera Jabotinsky och de andra motståndarna till överenskommelsen (med Tyskland). Den 27 augusti lät Goebbels meddela i Berliner Tageblatt, att Tyskland var redo att fördubbla importen av palestinska (judiska) Jaffaapelsiner i utbyte mot tyska industriprodukter. Ja, han ställde i utsikt att trefalt öka den tyska importen av frukt från (det judiska) Palestina. Natten mellan den 2 och 3 september krävde Mapai att (den på sionistkongressen i Prag beslutade) handelsbojkotten av Tyskland skulle inställas med 152 röster för och endast 13 röster mot. Den 4 september 1933 bekräftade delegaterna att den träffade handelsöverenskommelsen med det nazistiska Tyskland skulle hållas - därmed kunde 50 000 tyska judar utvandra till Palestina med inalles 100 000 000 eller 100 miljoner pund, dels i kontanter, dels i tyska industriprodukter, vilket innebar en oerhörd ekonomisk potential för Palestinas judar (med möjligheter att köpa upp landområden av araber).

Detta var emellertid inte den enda överenskommelsen mellan sionisterna och det nazistiska Tyskland. Den nuvarande israeliske premiärministern Yitzhak Shamir tillhörde de sionister som 1941 kontaktade Hitler och framförde till honom ett märkligt förslag. Initiativtagarna (från sionistisk sida) satt i den internationella militärorganisationen NMO = Irugn Zwai Leumin (som gjorde sig ryktbar genom terrorism mot den brittiska mandatmakten efter 1945). Dokumentation härom föreligger i Västtyska Förbundsarkivet under beteckningen E 234158, daterat den 11 januari 1941 och har bl a följande ordalydelse:

"Evakueringen av de judiska massorna från Europa är förutsättningen för en lösning av den judiska frågan. Denna lösning är emellertid endast möjlig genom att flertalet av dessa judar kan föras till det judiska folkets hemland i Palestina och genom upprättandet av en judisk stat inom det judiska folkets historiska gränser."

NMO är väl införstådd med den tyska regeringens goda vilja till de sionistiska aktiviteterna och de sionistiska emigrationsplanerna enligt följande:

1) Gemensamma intressen kan å ena sidan existera mellan genomförandet av en europeisk nyordning i överensstämmelse med det koncept som framlagts av Tyskland och å andra sidan med det judiska folkets nationella strävan, förkroppsligade av NMO (Irgun Zwai Leumin).

2) Ömsesidigt och nära samarbete mellan det nya Tyskland och en ny folkligt -nationell judisk enhet skulle vara möjligt. 

3) Upprättandet av en historisk judisk stat på nationell och totalitär bas, enligt fördrag förbundet med Tyskland för att stärka dess intressen i Mellanöstern i framtiden, skulle därmed kunna åvägabringas. 

Utgående från dessa förutsättningar skulle NMO i Palestina, efter att ha tillfredsställt sina nationella anspråk genom den israeliska frihetsrörelsen, aktivt kunna inträda i kriget (mot de allierade) på Tysklands sida.

Detta anbud från NMO måste förenas med en överenskommelse, att den militära utbildningen och organiseringen av de judiska människoreserverna i Europa ställs under NMOs kommando och ledning ...

Den israeliska frihetsrörelsens indirekta deltaganden inom ramen för (den nazityska) nyordningen i Europa, som ännu befinner sig i sitt begynnelsestadium, skulle vara nära förenad med en positiv radikal lösning av det europeiska judeproblemet, i överensstämmelse med det judiska folkets ovannämnda nationella strävanden. Detta skulle betyda en utomordentlig förstärkning av de moraliska grundvalarna gentemot hela mänskligheten.

I sin ideologi och struktur är NMO nära förbundet med Europas totalitära rörelser.

Hitler besvarade emellertid aldrig detta anbud. Alltså, Israels båda största politiska partier (som ingår i den nuvarande israeliska koalitionsregeringen) arbetarpartiet och högerpartiet har nära samarbetat med det nazistiska Tyskland.

 

Nästa sida


Index över boken "Vad är Israel? ":

En "judisk stat"? - Vad är "judisk"?

Fakta om den judiska maffian

1- En tabu - Sionismen, judendomen

2- FÖRSÅTLIG SIONISTPROPAGANDA

3- INLEDANDE ORIENTERING OM SIONISMEN

4- VAD ÄR SIONISMEN? - MAFFIAN SOM HOTAR YTTRANDEFRIHETEN

5- ISRAEL - ETT MISSTAG

6- DEN BIBLISKA MYTEN OM JUDARNAS HEMLAND I PALESTINA

7- GAMLA TESTAMENTET SOM HISTORIESKILDRING

8- BLUFFEN OM "HISTORISKA RÄTTIGHETER"

9- UTVALDHETEN - GUDS EGENDOMSFOLK

10- VAD ÄR "ANTISEMITISM"? VILKA ÄR "ANTISEMITER"



Den judiska makten och yttrandefriheten

11- VAD TÅL YTTRANDEFRIHETEN?

12- OKUNNIGHET I RIKSRADIONS DEBATT OM ANTISEMITISM

13- TARVLIGT ANGREPP PÅ SYSTER MARIANNE

14- FAKTA OM ISRAEL

15- SAKLIG KRITIK AV ISRAEL ÄR NOG DRABBANDE

16- RADIO ISLAM: INFORMATION ELLER "HETS"?

17- DÄRFÖR ÄR RADIO ISLAM "FARLIG"

18- ISRAELÄLSKARE ELLER JUDEHATARE

19- JKs BESLUT OM RADIO ISLAM 1987-08-24

20- JKs BESLUT OM RADIO ISLAM 1988-02-10

21- JKs BESLUT OM RADIO ISLAM 1988-03-30

22- JKs DOM UTAN RÄTTEGÅNG 1988-03-30


Sionistcitat:

23- "ISRAEL ÄR INGEN DEMOKRATI"

24- "ISRAEL ÄR EN POLISSTAT"

25- PLIKTEN ATT FÖRDÖMA JUDISK NAZISM

26- FÖRAKTFULLA UTTALANDEN OM PALESTINIER OCH ARABER

27- SKALL VI LITA PÅ VAD SIONISTLEDARNA HAR SAGT?

28- SKALL VI TRO VAD SIONISTLEDARNA HAR SAGT?


Fakta istället för den judiska lögnpropagandan

29- OM SIONISMEN, JUDENDOMEN, ISRAEL

30- MOT SIONSIMENS RASISM OCH IMPERIALISM

31- HAR ISRAEL "RÄTT ATT EXISTERA SOM JUDISK STAT"?

32- DEN SIONISTISKA PROPAGANDATEKNIKENS EFFEKTER

33- SIONISMEN - EN SÄKERHETSRISK FÖR VÄRLDSFREDEN

34- AMERIKANSKA FILMER I SIONISMENS TJÄNST

35- SIONISMEN OCH SKULDMEDVETANDET HOS DE KRISTNA

36- SIONISMEN MÅSTE AVSLÖJAS

37- ISRAELS LEDARE, F D NAZIKOLLABORATÖRER

38- SIONISMEN LEGITIMERAR ANTISEMITISM

39- SIONISMEN EXPLOATERAR ANDRAS MEDLIDANDE

40- ÄR SIONISTER DEMOKRATER OCH VÄRLDSMEDBORGARE?

41- MÅSTE JUDAR HA ETT EGET LAND?

42- SIONISTER ORGANISERADE STALINS TERROR

43- SIONISTPROPAGANDAN OCH KULTUREN

44- DET FINNS EN "JUDISK MAFFIA"

45- HUR SIONISTERNA LURADE TILL SIG PALESTINA

46- DEN SIONISTISKA CHAUVINISMEN

47- JUDAR HAR I ALLA TIDER LEVT I OLIKA LÄNDER

48- DAGENS SIONISTER ÄR INTE ÄTTLINGAR TILL FORNTIDENS JUDAR

49- SIONISTISKA LÖGNER OCH UTPRESSNINGAR

50- SIONISTPROPAGANDANS SMÄDESKAMPANJER

51- SIONISTISK KONTROLL ÖVER OPINIONSMEDIA I USA

52- ANTISEMITISM - SIONISMENS GROGRUND

53- DEN SIONISTISKA HERREFOLKSMYTEN

54- "DET UTLOVADE LANDET" LEGITIMERAR ROVET AV PALESTINA

55- HAR JUDARNA ALLTID UTSATTS FÖR FÖRFÖLJELSER?

56- ISRAEL FÖRBJUDER NYA TESTAMENTET

57- DE SJU DÖDSSYNDERNA OCH JUDENDOMEN

58- HUR JAHVE UPPMANAR SITT UTVALDA FOLK

59- EN NATIONALRELIGION JUDENDOMEN SOM "SVENSKDOMEN"

60- GRYMHETER I JUDISK BIBELTRO


Sionism, Rasism och Nazism

61- VARFÖR DET HÄR ÄMNET?

62- SIONISMENS NAZISM

63- RASISMEN HOS VÄRLDSBERÖMDA SIONISTER

64- ANTISEMITISKA SIONISTER

65- SAMARBETET MELLAN SIONISTER OCH NAZISTER

66- DAGENS ISRAELISKA PARTIERS SAMARBETE MED NAZISTER

67- DOKUMENTATION AV SAMARBETET SIONISTER - NAZISTER

68/a- SIONISM OCH APARTHEID: ISRAEL OCH SYDAFRIKA

68/b-
SIONISM OCH RASISM



Den judiska makten i USA

69- DEN JUDISKA LOBBYN I USA

70- JUDISKA LOBBYN I USA SABOTERAR YTTRANDEFRIHETEN

71- HUR DEN JUDISKA LOBBYN SKAFFAR SIG MAKT

72- HUR DEN JUDISKA LOBBYN ARBETAR I USA

73- ISRAEL - PARADIS FÖR USAs JUDISKA TERRORISTER

74- SIONISTERNAS INFLYTANDE PÅ USAs POLITIK

75- "HOLLYWOOD BEHÄRSKAS AV JUDAR"

76- KONGRESSMAN AVSLÖJAR DEN JUDISKA LOBBYN

77- MENORAH - STÖD I SVERIGE FÖR ISRAELS OCKUPATION



Den judiska makten i Sverige och Palestina

78- VEM FÖRSÖKTE FÖRA HORN BAKOM LJUSET?

79- INTERVJU MED JAN GUILLOU OM DEN PROSIONISTISKA PRESSEN

80- VARFÖR ÄR MORDET PÅ BERNADOTTE OKÄNT?

81- DEN LISTIGE WIESEL OCH LIKGILTIGHETEN

82- "WALDHEIMAFFÄREN" OCH PALMEMORDET

83- DE VERKLIGA AVVISARNA: "HÄNGAS ELLER SKJUTAS"?

84- SKALL PALESTINERNA VARA TACKSAMMA?

68-
SIONISM OCH RASISM

86- SAMMANFATTNING: BLUFFENS SJU PELARE

87- BEN BELLA: "VI KOMMER ALDRIG ATT ACCEPTERA ISRAEL"

88- BERTRAND RUSSEL OM PALESTINIERNAS ÖDE OCH ISRAEL

89- PER GAHRTON OM YTTRANDEFRIHETEN, OM SYSTER MARIANNE

90- PER GAHRTON: OM DET SIONISTISKA SPÅRET I PALMEMORDET

91- VAD SYSTER MARIANNE EGENTLIGEN SADE I RADIO ISLAM

92- BREV FRÅN AHMED RAMI TILL ÖVERRABBINEN NARROWE

93- HUR EN JUDISK ÖVERRABBIN SVARAR

94 Pravda: Ahmed Ramis idealism. Är Sverige ockuperat?

95
Varför dömdes Ahmed Rami? Vad är "juden" enligt Marx?

96
DEN JUDISKA FRÄCKHETEN - "SVERIGE BÖR BE OM URSÄKT"

97
SIONS VISES PROTOKOLL - ISRAELS POLITISKA FILOSOFI

98 Svensken och judeproblemet

99
Judendomen - en maffia. Frågor om "Holocaust"!

100
Judarnas växande makt i Sverige - En växande "förintelse"?

101
Sammanfattande 44 fakta istället för judisk propaganda.


Denna bok
Vad är Israel?
av Ahmed Rami
i fyra delar
för kopierting

Lättare att spara
You can order the books directly from:

Denna och andra Ahmed Ramis böcker är delvis översatta till
tyska , franska , engelska
och kan beställas (i bokforme) genome att direkt skriva till författaren:

Ahmed Rami
Box 316
10126 Stockholm
Tel. 0708121240

Online - An interesting book:"The Protocols of Zion" in 6 languages:

English
The Protocols of Zion

French
Les Protocols de Sion

Deutsch
Die Protokoll der Zion

Svenska
Sions Vises Protokoll

Portugues
Os Protocolos de Sião

Russian
The Protocols of Zion

Radio Islam in other languages

French

English

Svenska

Deutsch

Russia

Arabic

Portug

Spanish

Italian

Norsk

Ahmed Rami,

grundaren av radiostationen: RADIO ISLAM

fondateur de RADIO ISLAM

Founder of the radio station: RADIO ISLAM  

Radio Islam
HOME
© No Copyright - All articles in this Site may be republished as long as Radio Islam where they are located are mentioned.