Vad
är Israel?
101 fakta
istället för den judiska
lögnpropagandan
av
Ahmed
Rami
|
95
Varför
dömdes Ahmed Rami ?!
Vad är "juden" enligt MARX?
Istället för att bemöta
kritiken - i sak - mot deras religion och politik,
vänjer sig judarna vid att - istället - ropa
efter polisen så snart de blir emotsagda i den
offentliga politiska debatten.
- DOMEN MOT AHMED
RAMI, 1989, UTGÖR ETT
SKANDALÖST JUSTITIEMORD,
- EN POLITISK
RÄTTEGÅNG, ETT POLITISKT UTTALANDE
FRÅN DOMSTOLEN!
- JURYN OCH
DOMARNA HADE POLITISKA FÖRUTFATTADE MENINGAR OM
SAKEN!
- EN POLITISK
DOMSTOL SOM ÄR JÄVIG: EN JUDISK
HÄXPROCESS!
Här återges bokstavligt ett offentligt
dokument: utskrift från
domen
mot Ahmed Rami -
från Sthlms Tingsrätt - Radio Islams program
som innehåller de 18 fällda åtalade
uttalandena (åtalspunkterna). I JK:s
stämningsansökningar har de åtalade
uttalandena återgivits lösryckta ur sina
sammanhang. Stockholms tingsrätt har utfört
utskrifter av alla dessa fällda radioprogram satta i
sin sammanhang.
Lägg märke till hur godtyckligt de
"kriminella" uttalandena har valts från ofta
längre texter. Det är inte klart vilken "logik"
eller vilka kriterier som har använts av JK eller av
tingsrätten för att åtala och fälla
ett visst uttalande och inte ett annat. Man vet inte t ex
varför boken "Vad ar Israel? har frikänts trots
att den innehåller exakt samma tankegångar
och texter som finns i de fällda
åtalspunkterna! Tingsrätten har t o m
frikänt Karl Marx' citat när det sändes i
ett program och fällt det när det sändes i
ett annat program. Detta, medan uttalandet om "den
judiska fräckheten" har åtalats och
fällts vid båda de två tillfällen
det har sänts!! Allt detta bevisar att det inte
finns några klara objektiva gränser eller
kriterier för en (judisk?) juridisk bedömning
och att det är enbart politiska sionistiska
subjektiva luddiga kriterier som gäller. Hur är
det med rättssäkerheten i detta fall? Juryn
behöver inte motivera sin dom. Man kan göra
vilket uttalande som helst till "missaktning" och "hets"
om det innehåller kritik mot judendomen, mot judar
eller mot en viss historieskrivning. En oskriven judisk
implicit lag - utanför den officiella lagstiftningen
- råder när det gäller den tabubelagda
judendomen. Istället för att bemöta
kritiken - i sak - mot deras religion och politik,
vänjer sig judarna vid att - istället - ropa
efter polisen så snart de blir emotsagda i den
offentliga debatten. Med detta "privilegium" gör man
judarna en björntjänst. Det är just
illegitima privilegier som väcker sådan kritik
och motstånd som judarna kallar "antisemitism".
Domen mot Ahmed Rami utgör ett viktigt dokument:
den illusrerar den verkliga situationen som råder
idag i Sverige när det gäller yttrandefriheten,
mänskliga rättigheter, kulturell, massmedial
och politisk maktkoncentration i Sverige, samt om den
intellektuella terrorismen som förs for att
"försvara" den judiska makten makten i landet!
Det handlar om den judiska "rättvisan" vars
princip tillämpades - redan i känd historia -
när den krävde att dråparen och
förbrytaren Barabbas skulle frigivas istället
för Jesus!
Det handlar om en judisk häxprocess med:
Polisiära medeltidsförhör i en modern
politisk Fäxprocess om "fisshagligas
åsikter"!
En politisk, kulturell och ideologisk debatt (som
ägde rum i en rättssal!) där juryn och
domarna bestämmer vilka åsikter, idéer,
forskning och historieskrivningar som är de
"rätta"!
En kulturell debatt som borde ha sin plats i ett
akademiskt seminarium eller på en kultursida!
En åklagare, som har anlitat den sionistiske
aktivisten Per Ahlmark och den judiske överrabbinen
som "sakkunniga". En jury från de judaiserade
politiska partierna och domare, med färutfattade
meningar i ämnet, för att avgöra i en
politisk rättegång!
En "svensk" (?) åklagare som "informerar sig"
hos en till Sverige speciellt utsänd israelisk
"åklagare"!
Läs själv här domen,
de fällda
texterna och Ahmed
Ramis kommentarer.
De fällda uttalandena i texten är skrivna
med fet stil (med JK:s stämningsansökans
referenser i början av varje citat och
Tingsrättens utskriftsreferenser i slutet av varje
fällt uttalande). Stockholms tingsrätt har
frikänt 68 andra åtalade punkter (som inte
åteges här) samt boken "Vad
är Israel?" i alla punkter och fällde
altså endast de följande 18 punkterna:
MARX
(själv
jude)
OM
JUDENDOMEN
[JK:s
stämningsansökan: Aktbilaga 2, punkt 8 och
punkt 15 från sändningen av den 9/9/88. Detta
här fällda uttalande av Karl Marx har - i en
annan sändning - aktb. 10 p.21 - frikänts av
juryn!!]
***
När argumenten tryter hos sionisterna, i
sakfrågorna, tillgriper de invektiv och slag under
bältet i den politiska debatten, som ett debattrick.
Genom att kalla sina motståndare för
"antisemiter" så tror sionisterna att de kan sopa
under mattan dagens verkliga problem. För de
sionistiska judarna är Jesus, profeten Muhammed,
Luther, Marx och alla som har haft kritiska
åsikter, mot judendomen, "antisemiter". För de
sionistiska judarna är kristendom, Islam,
höger, vänster och alla andra ideologier och
religioner, i sin kritik mot judarna, antisemitiska. Den
judiska sionistiska tidskriften "Judisk Krönika"
hade förra året publicerat ett temanummer som
ville göra Karl Marx ansvarig för en
påstådd förment antisemitisk tradition
inom vänstern. Man ska också lägga
märke till att sionisterna aldrig har
försökt ta reda på om orsaken till
judefientlighet inte har sin grund i själva den
judiska läran och traditionen. Judemdomen,
själv, är antikristen, antiislamisk,
antipalestinsk och antimänskligheten. Den är
rasistisk, chauvinistisk och intolerant. Ska inte
toleransen vara ömsesidig mellan människor och
grupper? För att avfärda Karl Marx, som
själv var jude men kritisk mot den judiska
traditionen, och det får man ju inte vara, så
publicerade "Judisk Krönika" ett utdrag ur Karl Marx
bok, som har titeln "Om judefrågan".
Judisk krönika (organ för de judiska
församlingarna i Sverige i septembernumret 1987).
Detta utdrag publicerades också i tidskriften
Clarté nummer 4, 1987. Här följer Marx'
åsikter om judendomen:
***
"Frågan om judens förmåga att
frigöra sig blir för oss frågan vilka
särskilda samhälleliga element som måste
övervinnas för att judendomen skall kunna
avskaffas. Förmågan hos dagens judar att
frigöra sig avspeglar nämligen judendomens
förhållande till frigörelsen i dagens
värld. Detta förhållande är med
nödvändighet en följd av judendomens
särskilda ställning i dagens förslavade
värld...
Låt oss inte söka judens hemlighet i hans
religion utan låt oss söka religionens
hemlighet i den verklige juden.
[Aktb.2, p8, 9-9.88] Vad är judendomens
världsliga grundlag? Det praktiska behovet,
egennyttan. Vilken är judens världsliga kult?
Schackrandet. Vilken är hans världslige Gud?
Pengarna. Nåväl? Frigörelsen från
schackrandet och pengarna, alltså från den
praktiska verkliga judendomen vore hela vår tids
frigörelse.
En organisation av samhället, som skulle
upphäva förutsättningarna för
schackrandet, alltså möjligheterna till
schackrande, skulle göra judendomen omöjlig.
Judendomens religiösa medvetande skulle
upplösas som en fadd lukt i samhällets verkliga
livsluft. Men när juden å andra sidan
betraktar detta sitt praktiska väsen som ett intet
och kämpar för att bli det kvitt, strävar
han efter att komma från sin tidigare utveckling
och arbetar blott och bart för sin mänskliga
frigörelse. Därmed strävar han mot det
högsta praktiska uttrycket för människans
alienation från sig själv.
Vi ser alltså i judendomen ett allmänt nutida
antisocialt element, som genom den historiska utveckling,
som judarna på detta olyckliga sätt med iver
deltagit i, drivits till sin nuvarande extrem, till en
extrem som med nödvändighet måste leda
till detta elements undergång.
Judarnas frigörelse är i sista hand
mänsklighetens frigörelse från
judendomen...
Vilken var den djupaste grunden för den judiska
religionen? Det praktiska behovet, egoismen.
Judens monoteism är därför i verkligheten
de otaliga behovens polyteism, en polyteism som t o m
gör skithuset till ett objekt för den gudomliga
lagen. Det praktiska behovet, egoismen är det
borgerliga samhällets princip och framträder i
ren form så snart som det borgerliga samhället
fullständigt avskilt den politiska staten från
sig. Det praktiska behovets och egennyttans Gud är
pengarna. Pengarna är Israels nitälskande Gud,
som inte tål några gudar jämte sig.
Pengarna förnedrar alla människors gudar - och
förvandlar dem till handelsvaror. Pengarna är
det allmänna, för sin egen skull instiftade
värdet på alla föremål. De har
därför berövat hela världen,
människornas värld såväl som
naturen, deras egenvärde. Pengarna har blivit det
mänskliga arbetets och hela den mänskliga
tillvarons väsen, och de har gjort människan
främmande för sig själv och andra. Men
detta främmande väsen behärskar
människan, och hon tillber det.
Judarnas gud har sekulariserats, han har blivit en Gud
för denna världen. Myntet är judens
verklige Gud. Hans himmelske Gud är bara ett
nödmynt.
Den åskådning, enligt vilken naturen skall
läggas under privategendomens och pengarnas
herravälde, innebär det verkliga föraktet,
den praktiska nedvärderingen av naturen.
Nedvärderingen av naturen förekommer
förvisso i den judiska religionen, men där
får den inga praktiska konsekvenser... Vad som
är abstrakt i den judiska religionen, föraktet
för teori, konst, historia, för människan
som självändamål, det har blivit
penningmänniskans verkliga medvetna ståndpunkt
och hennes dygd. T o m de närmaste relationerna
mellan människorna, mellan man och kvinna o s v blir
till en handelsvara! Kvinnan schackras bort. Judens
chimära nationalitet är köpmannens,
överhuvud penningmänniskans nationalitet...
Kristendomen har uppstått ur judendomen. Den har
åter upplöst sig i judendomen.
Den kristne var från början den teoretiserande
juden, juden är därför den praktiske
kristne och den praktiske kristne har åter blivit
jude.
Kristendomen hade bara ögonskenligen övervunnit
den verkliga judendomen. Den var för
förnäm, för spiritualistisk för att
kunna besegra det praktiska behovets råhet, och den
dunstade bort i den blå rymden. Kristendomen
är judendomens sublima tanke, judendomen är den
gemena nyttoanvändningen av kristendomen. Men denna
nyttoanvändning kunde bli allmän först
sedan kristendomen som den färdiga religionen
teoretiskt hade fulländat människans alienation
från sig själv och naturen... Den kristna
salighetsegoismen slår i sin utvecklade praxis med
nödvändighet över i den judiska
kroppsegoismen, det himmelska behovet i det jordiska,
subjektivismen i egennyttan. Vi förklarar inte
judarnas seghet ur deras religion utan tvärtom ur
deras religions mänskliga grund, ur det praktiska
behovet, egoismen.
Eftersom judens verkliga väsen allmänt
förverkligats och förvärldsligats i det
borgerliga samhället, så kan det borgerliga
samhället inte övertyga juden om overkligheten
i hans religiösa väsen, som ju inte är mer
än den ideala utformningen av det praktiska behovet.
Vi finner alltså den nutida judens väsen inte
bara i Moseböckerna eller i Talmud utan i dagens
samhälle, inte som ett abstrakt utan som ett
högst empiriskt väsen, inte bara som judens
inskränkthet utan som samhällets judiska
inskränkthet.
Så snart som det lyckats samhället att bli
kvitt judendomens empiriska väsen, schackrandet och
dess förutsättningar, så blir juden
otänkbar eftersom hans medvetande inte längre
har något objekt, eftersom judendomens subjektiva
basis, det praktiska behovet, förmänskligats,
eftersom konflikten mellan människans individuellt
mänskliga och hennes samhälleliga existens
upphävts."
Det var Karl Marx' syn, på judendomen,
som det publicerades i Judisk Krönika och i
Clarté 1987. Det gäller nu att diskutera om
Marx har rätt eller fel, och inte bara att
avfärda honom som en "antisemit". Ordet "antisemit"
har blivit bara ett sionistiskt vulgärt
skällsord eller ett judiskt listigt debattrick. I
boken, "Vad är Israel?", avslöjas bl a hela den
judiska bluffen och debattricket. Boken avslöjas
också hela den sionistiska komplotten mot
Palestina, mot det palestinska folket och mot
världsfreden. [Utdrag från Sthlms
tingsrätts utskrifter av de åtalade
radioprogrammen Akt B8-4-89, Aktbil.
77].
Nästa
sida
|