Vad
är Israel?
101
fakta istället för den judiska
lögnpropagandan
av
Ahmed
Rami
|
68
SIONISM
OCH
APARTHEID:
ISRAEL OCH
SYDAFRIKA
Israel är officiellt en judisk stat, alltså
en stat där endast judar är fullvärdiga
medborgare, medan landets ursprungliga invånare,
palestinierna, vare sig de är muslimer, kristna
eller ateister, är förtryckta och
diskriminerade - eller folkåtskillnadssystem
där man skiljer på fullvärdiga medborgare
och andra som bor och arbetar i landet. Sydafrika har
infört ett apartheidsystem, där endast de vita,
folk av europeisk härkomst, är fullvärdiga
medborgare. Asiater och de s k färgade - av blandad
ras - har emellertid sina valda ombud i det sydafrikanska
parlamentet, medan den svarta räknas som
"gästarbetare" och är hänvisade till sina
s k bantustan eller hemländer alltefter sin svarta
stamtillhörighet.
I grunden tillämpar alltså både
Israel och Sydafrika samma diskriminerande och repressiva
rasåtskillnadspolitik.
Men det finns vissa
skillnader:
För det första, har de sionistiska judarna
erövrat palestiniernas land genom massinvandring av
europeiska och senare orientaliska judar. Israel har
genom lagen om återvändande 1950
förklarat att alla judar i hela världen är
israeliska medborgare, medan Sydafrika koloniserade sitt
område under flera hundra år, först som
en holländsk koloni längst i söder
över ett stort obebott område, sedan som en
del av det brittiska imperiet.
För det andra, har Sydafrika aldrig infört
någon lag om att alla vita i hela världen
är sydafrikanska medborgare som har rätt att
fritt strömma in i landet och som bosättare
tilldelas rätt att ta de inföddas jord som
fallet är med Israel och världens judar.
För det tredje, har alltså Sydafrika
upplåtit ganska stora arealer av sitt territorium
till de svarta för egna svarta
svartstyrda stater, ett av dessa svarta
hemländer Transkai är 40 000 kvadratkilometer,
alltså dubbelt så stort som själva
Israel utom Gazaremsan och Västbanken.
Fär det fjärde, bistår faktiskt
Sydafrika med betydande ekonomisk och teknisk hjälp
till de svarta hemländerna, också inom
läkarvård och undervisning, både skol-
och universitetsutbildning, medan Israel inte bidrar med
något för de fördrivna och
förtryckta palestinierna, av vilka tiotusentals
lever i eländiga flyktingläger. I stället
angriper Israel de palestinska flyktinglägren med
flygbomber ... Efter denna korta orienterande inledning
om den judiska staten Israel och apartheidens Sydafrika
skall jag mera ingående beröra likheter och
olikheter mellan dessa båda stater.
Likheter: 1. Både Israel och Sydafrika har i
flera resolutioner fördömts av FN, dels
för att ha brutit mot de mänskliga fri- och
rättigheterna, dels för att ha kränkt
grannstaterna genom militära interventioner för
att destabilisera dem, dels för att olagligen ha
ockuperat vissa angränsande områden: Israel
genom att ockupera östra Jerusalem, Västbanken,
Golanhöjderna och Gazaremsan i samband med
sexdagarskriget i juni 1967; Sydafrika genom att ockupera
Sydväst-afrika eller Namibia och där
tillsätta en sydafrikansk marionettregim.
2. Både Israel och Sydafrika är för
den privilegierade befolkningen, alltså för
den judiska i Israel och för den vita eller
europeiska, västerländska parlamentariska
"demokratin" med olika partier som i återkommande
fria val tävlar om regeringsmakten. Den interna
politiska debatten inom "Herrefolket" handlar mest om man
effektivt ska försvara den rasistiska staten.
3. Både Israel och Sydafrika är stater som
bygger på en rasistisk ideologi, sionismen
respektive aparheid, som båda fördömts av
en stor majoritet av FNs generalförsamling.
4. Både Israel och Sydafrika är
teknologiskt framskridna stater som kan bereda den
privilegierade befolkningen en jämförelsevis
hög levnadsstandard, i Sydafrika dock i stort
betydligt högre än i Israel.
5. Både Israel och Sydafrika har ett mycket
avancerat militärt försvar, en krigsmaskin som
ofta används offensivt mot grannstaterna och som
är ojämförligt mycket starkare än
omvärldens. Men Israel skulle inte kunna klara sig
på sikt militärt utan USAs hjälp.
6. Både Israel och Sydafrika uppfattas
ideologiskt som en utmaning och politiskt och
militärt som ett hot mot omvärlden - detta i
så hög grad att båda dessa stater
permanentar konflikter som kan få oförutsebara
konsekvenser och rentav utlösa ett tredje hett
världskrig. Ty både Israel och Sydafrika intar
en kompromisslös inställning mot alla radikala
förändringar av deras ideologier och politiska
system samtidigt som båda dessa stater
förfogar över kärnvapen utom all
internationell kontroll. Det hör också till
saken, att Israel och Sydafrika sedan flera år har
ett nära och alltmer omfattande samarbete ekonomiskt
och militärt, särskilt på
kärnvapenteknologins område.
Det finns alltså flera påfallande likheter
mellan den judiska staten Israel och apartheidens
Sydafrika: båda är i grunden rasistiska och
båda är utmanande aggressiva och oresonliga i
sin självrättfärdighet. Men det finns
även vissa olikheter.
Olikheter:
1. Israel är ett litet land, endast ca 20 000
kvadratkilometer utan värdefulla
naturtillgångar, medan Sydafrika är ett stort
land, 1,2 miljoner kvadratkilometer eller 60 gånger
så stort som Israel. Även om endast 15% av
Sydafrikas totala areal är odlingsbar, blir det
ändå 180 000 kvadratkilometer eller nio
gånger Israels yta. Dessutom har Sydafrika
många värdefulla - och på
världsmarknaden mycket åtråvärda -
naturtillgångar som guld, diamanter krom, platina m
m. Det är inte Sydafrika som är i så
starkt behov av den övriga världen utan
tvärtom den övriga
världen som behöver Sydafrika. Med Israel
råder det omvända förhållandet.
Utan hjälp från omvärlden skulle Israel
inte överleva mer än några veckor.
2. En viktig skillnad mellan Israel och Sydafrika
är att Israel har ett starkt stöd av den rika
och inflytelserika västvärlden, medan Sydafrika
saknar allt sådant politiskt och moraliskt
stöd (åtminstone öppet) p g a politiskt
hyckleri. Större delen av den judiska befolkningen
lever utanför Israel, bara i USA bor det dubbelt
så många judar som i själva Israel. Och
judarna är organiserade i alla länder i hela
världen i mäktiga sionistiska lobbygrupper till
stöd för Israel. Främst i supermakten USA
har de sionistiska lobbygrupperna ett starkt grepp om
både opinionsbildningen och själva regeringen
i dess Mellanösternpolitik. Även om Israel
starkt fördöms i FN och jämställs med
Sydafrika av de arabiska och afroasiatiska länderna
som utgör majoriteten av generalförsamlingens
medlemsstater, så har Israel ändå alltid
stöd från USA och flertalet av de andra rika
västliga "demokratierna", även om dessa stater
ibland kan uttala viss "kritik" mot en alltför
flagrant israelisk våldspolitik. Sydafrika
däremot fördöms och brännmärks
enhälligt av alla världens nationer och avskys
som en pestsmittad under Medeltiden. Sydafrika bojkottas
- utom när det gäller de allra viktigaste
sydafrikanska metallerna. Inte ens svarta sydafrikanska
idrottsmän får tävla i Sverige, till
exempel, medan det aldrig får vara tal om
någon bojkott av Israel. När fyra svenska
riksdagsmän för några år sedan
besökte Sydafrika för att själva se hur
förhållandena var där, så haglade
fördömelserna mot dem i svenska massmedia
för att bryta bojkotten av Sydafrika, medan det inte
väcker några som helst protester att tusentals
svenskar - judar liksom icke-judar - besöker Israel
som turister eller att vissa svenska judar bosätter
sig i Israel och automatiskt får israeliskt
medborgarskap. Dubbelmoralen och hyckleriet kan knappast
vara större. Svenska polisen och SÄPO
samarbetar officiellt med israeliska polisen, medan man
straffar några svenska polismän, som åkt
på privat semester till Sydafrika.
3. En annan skillnad är att Sydafrika är
ekonomiskt självbärande,
inte erhåller någon u-hjälp och inte
organiserar stora insamlingskampanjer utomlands för
sin stat, medan Israel årligen mottar 3,5 miljarder
dollar enbart från USA, vilket är ett
större bistånd än vad alla de 50
amerikanska staterna tillsammans får från
USAs regering. Dessutom får Israel alla toppmoderna
amerikanska vapen från USA, medan Sydafrika byggt
upp en helt och hållet egen vapen-industri, delvis
genom tidigare dyrbara inköp av utländska
vapentyper. Skillnaden är kort sagt den, att
Sydafrika får klara sig själv, medan Israel
endast kan överleva genom att utpressa gåvor
från andra. Israel är ett stort intenationellt
socialfall. En bandit och terrariststat, som lever
på bl a USA.
4. Ännu en skillnad mellan Israel och Sydafrika
är att Israel har erövrat ett annat folks land,
palestiniernas Palestina, med våld och terror
fördrivit halva den dåvarande befolkningen av
palestinier 1948 i samband med utropandet av den
sionistiska staten Israel, och sedan inte bara
diskriminerar den kvarvarande palestinska befolkningen
utan även håller större delen av den
under hårt militärstyre i det ockuperade
Västbanken och Gaza, av vilka tiotusentals lever i
eländiga flyktingläger, som får
hjälp av UNRWA, ett FN-organ, men inte en cent
från Israel, som tvärtom suger ut
palestinierna genom höga skatter och
egendomskonfiskeringar och exproprieringar. Också
Sydafrika diskriminerar och förtrycker sin svarta
befolkning, en motsvarighet till Israels palestinier, men
ändå lämnar Sydafrika faktiskt vissa
bistånd till "sina" svarta i form av utbildning
också till universitet och fackhögskolor
liksom inom sjukvården, även om denna
hjälp långt ifrån motsvarar behoven och
inte kan jämföras med den mera kvalificerade
utbildning och vård som de vita erhåller. Den
avgörande skillnaden är trots allt
ändå den, att Sydafrika faktiskt erkänner
de olika svarta folkens autonomi, medan Israel
vägrar kategoriskt att erkänna palestiniernas
rätt till autonomi eller självstyre i ett eget
land. Israel vägrar kategoriskt att ens erkänna
det palestinska folkets existens. Detta måste var
och en erkänna som inte är förblindad av
propaganda, sedan må man med all rätt
fördöma det rasistiska sydafrikanska
apartheidsystemet som i grunden
orättfärdigt och förnedrande:
Israels politik gentemot palestinierna är en ren
folkmordspolitik som går ut på att
förinta det palestinska folket. Israels ockupation
av Palestina är mycket värre än den
nazistiska ockupationen i Europa under andra
världskriget.
5. Den avgörande skillnaden politiskt och
opinionsmässigt mellan Israel och Sydafrika är
att den sionistiska propagandan till stöd för
den judiska statens rätt att överleva beaktas i
västvärlden och anses vara förpliktande
moraliskt, medan apartheidpropagandan till stöd
för Sydafrikas rätt att bestå blankt
avfärdas som ett gement trick att hålla den
svarta befolkningen nere. När krav reses från
palestinskt håll att den rasistiska staten Israel
med exklusiva rättigheter för judarna på
den palestinska befolkningens bekostnad skall
ersättas av en demokratisk palestinsk stat med samma
rättigheter för alla landets medborgare, judar
liksom muslimer och kristna, då avvisas detta -
efter diktamen från Israels sionistiska propaganda
- som omöjligt, eftersom det - säger man -
skulle leda till en ny "förintelse" och att "judarna
vräks i havet". Men när motsvarande krav reses
från Sydafrikas svarta att Sydafrikas
apartheidsystem skall krossas och ersättas av ett
demokratiskt Sydafrika, ett Azania, med samma
medborgerliga fri- och rättigheter för vita,
färgade, asiater och svarta, då samtycker man
allmänt i Sverige - liksom i övriga
världen - och finner inte att de vita därnere
skulle gå under i en "förintelse" eller
"vräkas i havet", även om man nog medger att
mycket blod kommer att utgjutas. Det är alltså
skillnad på rasism och rasism, beroende på om
rasismen utövas av judar i Israel eller av vita,
huvudsakligen boer, i Sydafrika: den judiska rasismen
är lovvärd och måste överleva, medan
den vita kristna rasismen är förkastlig och
måste försvinna. Är inte detta
besynnerligt? Eller är det bara dubbelmoral och
gammalt fariséiskt hyckleri som redan Jesus
för två tusen år sedan så
kraftfullt gisslade hos sin tids ledande judiska
representanter, fariséerna och de
skriftlärde? Men västvärlden - och Sverige
- är ju kristet och ser i Jesus en förebild,
inte judiskt som ser fariséerna som sin
förebild, dem som Jesus så starkt
fördömde. Eller hur är det
egentligen med denna sak? Man kan
fråga och undra. Hör och häpna: i Radio
Islam och i den här boken stannar vi inte vid att
bara ställa frågor, vi vill tränga vidare
och djupare och gå till botten med denna sak, och
då kommer vi in på ett i
västerländska opinionsmedia farligt och
tabubelagt område: Israels sionistiska
lobbygruppers omfattande aktiviteter och den sionistiska
propagandans oerhörda makt att påverka sinnena
och att förtränga och förvränga
verkligheten så att den passar
Israel.
Nästa
sida
|