25
(Bilaga 5, från A Rami till
Svea hovrätt)
(GRANSKNING AV BISKOP KRISTER
STENDAHLS VITTNESMÅL)
NÄR EN JUDAISERAD BISKOP
VITTNAR
Att tolka bibeln så att det
passar en lagparagraf!
Och att tolka en lagparagraf så
att det passar ett politiskt syfte
Och att tolka en polisisk kritik
så att det passar in i en lagparagraf
Denna granskning grundar sig på
Stockholms Tingsrätts utskrifter - i två delar
-av biskop Stendahls vittnesmål som har skrivits
under beteckningen:
Del 1: Akt B8 - 4/89, Aktbilaga 182; Del 2: Akt B8 -
4/89, Aktbilaga 183
Jag ska här, i sak, granska
förre biskopen Krister Stendahls personliga
åsikter och godtyckliga tolkningar i
vittnesförhöret i Stockholms
Tingsrätt.
Stendahl relaterar inte
sanningen
Stendahl medger att han inte är
expert på den judiska Bibeln, Gamla Testamentet,
och inte är kunnig i judisk tros - och
livsåskådning. (s.l ) Ändå är
det just dessa ämnen som han är tillkallad att
uttala sig om - som sakkunnig och expert! Han uttalar sig
alltså som lekman som leveretar sina personliga
åsikter. Och Stendahls personliga åsikter och
bibeltolkningar är som bekant mycket kontroversiella
och misshagliga inom den svenska kyrkan. Alltså han
som själv tar sig friheten att vara
oliktänkande, vill beröva mig denna
rättighet!
Stendahl framhåller
särskilt - redan i inledningen - att "den kristna
Bibeln, både Gamla och Nya Testamentet har
föranlett mycken ondska och mycket förtryck mot
både kvinnor och judar". (s.2) Observera att
biskopen talar om "de kristnas Bibel", inte den judiska
Bibeln (som just är Gamla Testamentet där de
värsta råheterna och grymheterna finns), att
det är kristendomen som han riktar sin anklagelse
emot, och observera att han omnämner två
kategorier som offer för de kristnas Bibel - inte
den judiska: kvinnorna och judarna, trots att barn och
även män bör räknas som offer,
för att inte tala om muslimerna (t ex i Palestina
och under de kristnas korståg) och andra
religiösa trosbekännare som också blivit
offer. Genom detta utelämnande framgår det hur
partisk Stendahl är!
Sedan försöker Stendahl
nyansera sig något, när han säger att
"inte minst de våldsinslag som hinduer och
buddhister med rätta tycker sig finna i just
judendom och kristendom... är angeläget att
motverka". (s.2) Men våldsinslagen - riktade mot
alla folk - finns ju just i Gamla Testamentet, i den
judiska Bibeln, inte alls i Nya Testamentet eller i t ex
Koranen. Här försöker sig biskop Stendahl
på en typisk glidning, att s a s göra alla
katter lika gråsvarta, vilket är typiskt
för hans sätt att resonera. Stendahl relaterar,
i sitt vittnesmål, inte sanningen om verkligheten,
som den är, men som den bör vara i hans
ögon eller som han tror att den är! Han
håller sig inte till saken och argumenterar inte
utan glider undan i allmänt prat, när han inte
missförstår eller vantolkar och kommer med
direkta eller förstuckna anklagelser, mot mig och
Radio Islam, vilka är starkt färgade av hans
ideologiska och vänskapliga relationer med de
amerikanska och svenska judiska
lobbygrupperna.
Det ingår i biskop Stendahls
taktik att personligen framträda som en mycket
frisinnad och liberal andens man som mer av en
tillfällighet råkar vara kristen och
präst, fast då det gäller judendomen, som
han inte är expert på, vibrerar - politiskt
eller hycklande - hans hjärta av något som
tycks likna både bävan och dyrkan. Senare
skall lämnas flera exempel på
detta.
För Stendahl är det av
fundamental vikt att varje religion får definiera
sig själv - det är ett villkor för "dialog
mellan människor av olika religiös tro'(det
är inte en dialog som pågår nu i
Palestinakonflikten. Det är en intifada. Ett
motstånd mot en grym ockupation.) - och därmed
far naturligtvis inte en icke-jude kritisera judendomen,
om denna kritik kan väcka anstöt. Detta är
ett försåtligt trick att lägga
hämsko på den fria debatten: att strypa
yttrandefriheten. Dvs att om judendomen definierar sig
själv som religiös lagfart för att
lägga beslag på Palestina, så ska
palestinierna bara finna sig i denna definition! Biskop
Stendahl anför ett bibelord från Gamla
Testamentet, ett av Tio Guds Bud: "Du skall icke
bära falsk vittnesbörd mot din nästa." Men
genom att anföra detta bud ord missar Stendahl
totalt poängen; ty med "nästa" menas här i
judendomens Bibel, i Torah, endast andra judar, inte
andra folk med annan tro. Det är svårt att tro
att den teologiskt lärde kristne Stendahl är
så okunnig att han inte har upptäckt detta.
När han definierar "nästa" från den
kristna betydelsen av varje medmänniska, så
gör han faktiskt våld påjudendomen -
fast förstås i bästa välmening och i
samförstånd med de troende judar som vill
dölja för utomstående vad judendomen
egentligen är! Återigen glider Stendahl.
(s.3)
Är det bara nazister som
får kritisera nazismen?
Sedan talar biskopen så vackert
om värdet av dialog mellan företrädare
för olika religioner och ideologier: "Dialogen ger
tillfälle till ömsesidiga frågor dessa
olika företrädare kan ställa till
varandra; det är ur ömsesidig villighet att
lyssna och lära som meningsfull dialog växer
fram", enligt Kyrkornas Världsråd som Stendahl
applåderar. Att detta är andligt snömos -
truismer tycks inte bekymra Stendahl. Men vart vill
biskopen egentligen komma med detta "välvilliga"
prat? Jo, att Radio Islam inte har brytt sig om denna
så viktiga "dialog" genom att dra fram judendomens
Bibel och dess lära utan att först be de
troendejudarna om lov, så att de inta kan bli
på minsta sätt bedrövade i sinnet och
känna sig "missaktade som folkgrupp". Stendahl
glömmer här att jag faktiskt framfört en
mycket artig skriftlig anhållan (se min bok Vad
är Israel? sid 409) till hans käre vän
överrabbinen Morton H Narrowe att debattera - och
föra just en dialog - med honom i Radio Islam; men
överrabbinen tackade kategoriskt nej: "Jag hat inte
tid för Er", löd hans svarsbrev (ibid. sid
510). Istället för att föra "dialog" med
Radio Islam har de judiska församlingarna -
också de som är utanför Stockholm och
inte kan lyssna på närradiosändaren Radio
Islam - skrivit uppbragta insändare och gjort
talrika JK - anmälningar mot Radio Islam och t o m
anlitat judisk "expertis" från Israel och USA
för att fa Radio Islam stoppad genom denna
rättegång. Om "dialog" mellan olika
meningsriktningar är en dygd, så är det
åtminstone inte Radio Islam som har syndat i detta
fall. Fast detta solklara faktum har tydligen
undgått biskop Krister Stendahl. (s.4) När det
gäller Palestina och Israel som Radio Islams program
behandlar, så är det sionisterna som
vägrar att diskutera, att ha dialog eller att
förhandla med den andra parten i konflikten.
När sionisterna organiserar en dialog så
är det inte med andra parten, men med
välbetalda "vänner". Så äger ofta
debatten rum mellan Ahlmark och Narrowe eller mellan
Stendahl och hans käre vän Narrowe! Inte mellan
t ex Narrowe och Sigbert Axelsson eller ärkebiskopen
Werkström eller Syster Marianne.
För övrigt är det ett
lika besynnerligt som fatalt betraktelsesätt att
ingen utomstående skulle få kritisera och
även angripa judarnas religiösa eller
ideologiska tro. Skulle bara satanister få
kritisera djävulsdyrkan och svarta mässor?
Skulle bara nazister få kritisera och angripa
nazismen, bara stalinister få kritisera och angripa
stalinismen? Förmodligen anser inte ens den så
"frisinnade" Krister Stendahl detta. Men detta är ju
faktiskt innebörden - konsekvensen - av hans
inställning. Själv kritiserar och bannar ju
biskop Stendahl tillsammans med sin käre vän
biskop Tutu Sydafrikas apartheid utan att själv vara
apartheidkristen. Fy skäms! Ska man inte låta
och respektera apartheid i Sydafrika och dess "rätt"
att definiera "själv den officiella
rasismen"?
Stendahl är - eller låtsas
vara - mycket upprörd över att Radio Islam
kritiserat och angripit judendomens Bibel (GT)
därför att, som han säger, "det är
den bok som i det klassiska umgänget mellan judendom
och Islam är basen för ömsesidig
förståelse och respekt". Detta är mycket
komiskt i sin ofrivilliga ironi, eftersom Stendahl
rimligtvis borde veta att araberna är ättlingar
till Abrahams son Ismael med kvinnan Hagar, enligt
judendomens Bibel (1 Mos. 16:11-14); om honom (Ismael)
sägs följande: "Och han skall bliva lik en
vildåsna; hans hand skall vara emot var man, och
var mans hand emot honom; och han skall ligga i strid med
alla sina bröder." Detta är den judiska Torahs
syn på araberna! I det judiska GTs berättelser
finns ingen moral. GT kunde passa bra som manual för
bedragare och skurkar. Det är GT som idag
legitimerar erövringen av palestiniernas land. Och
den skiljer sig fundamentalt från Islam och
Koranen. I Islam finns inget av Gud utvalt folk över
alla andra folk och inget särskilt utlovat land som
det utvalda folket skall besitta genom att fördriva,
f6rinta eller förslava därvarande icke-utvalda
folk, vilket gäller i judendomen för judarna
eller Israels barn. Om Israels barn kan man i Koranen
(Sura 17 verserna 4 och 7) läsa följande: "Vi
meddela ock Israels barn denna bestämmelse i
skriften: 'tvenne gånger skolen I sannerligen
anstifte ofärd på jorden och förhäva
eder i edert stora övermod...Om I gören
väl, så gören I väl mot eder
själva. Och om I gören ont, så är
det också mot eder själva."' Detta är i
stort den enda anknytningen i Islam till den judiska
Bibeln: att betrakta de troende judarna från deras
egen heliga skrift. Det är precis vad som har skett
i Radio Islam! Islam betraktar GT som en
förvanskning och förfalskning av
religionsbudskap.
Biskop Stendahl nämner förre
egyptiske presidenten Anwar Sadats besök i Jerusalem
den dag den muslimska gemenskapen hade som sitt
minnesämne Abrahams offer av Isak och Stendahl
citerar Sadats kommentar, ("Jag kommer på den dag
då våra gemensamma traditioner lärde oss
att man aldrig far offra barn"), vilket enligt Setndahl
är en "autentisk relation mellan Islam och den del
av vår kristna Bibel som också är
judarnas Bibel". (s.5) Vad biskop Stendahl fatalt nog
förbiser är att det ligger en
tankeväckande symbolik i denna erinran om Abraham,
nämligen att (det nutida) Israel har grymt svikit
Abraham i två viktiga avseenden:
"Säll är den som
får gripa dina späda barn och krossa dem mot
klippan"!
1. Israel respekterar inte de
palestinska barnen utan offrar dem. Med intifadan, det
palestinska folkupproret mot den israeliska
övermaktens hårda ockupationspolitik, har
Israel bara eskalerat detta dödande av palestinska
barn (och ungdomar, män, kvinnor och åldringar
i de sedan 1948 av Israel ockuperade
Palestina).
2. Abraham (som kom från
Mesopotamien) såg sig själv som en
främling i landet och när hans hustru Sara i
hög ålder dog i Kiriat-Arba, dvs Hebron, som
ligger just i det palestinska Västbanken, ockuperat
av Israel sedan 1967, och Abraham ville finna en
gravplats för henne, så sade han: "Jag är
en främling och en gäst hos eder. Låten
mig nu få en egen grav hos eder, så att jag
kan föra min döda dit och begrava henne." (l
Mos. 23:4) Och de gästfria kananéerna, "Hets
barn" eller hettiterna, beviljade honom
förstås detta. Men hur blev hettiterna - och
de andra kanan6iska Folkstammarna - lönade för
detta? Jo, genom en befallning av den mosaiska guden att
utrotas! (5 Mos. 7:1-2) Och hur beter sig dagens judiska
stat Israel mot de palestinier vilkas land erövrats
av sionistiska judar från stora delar av
världen? De fördrivna palestinierna vägras
av Israel att återvända till sitt hemland och
de far inte ens begrava sina döda där! Det var
och är alla dessa svek mot Abraham som gör att
jag som muslim i Radio Islam måste kritiskt granska
judendomen. Men Israel och de sionistiska judarna visar
inte minsta tecken på att ha ett anständigt
samvete och försöka efterleva det bästa
hos Abraham. Dagens judar använder - från GT -
bara de kriminella bud som denna förvanskade bok
innehåller som befallning att erövra Palestina
och förinta palestinierna.
Åklagare Bondestam citerar
följande uttalande från Radio Islam: "Gamla
Testamentet är en judisk skrift och inte en kristen.
De kristnas heliga skrift är Nya Testamentet, som
upphäver, annullerar och ersätter Gamla
Testamentet... Att Gamla Testamentet, dvs den judiska
Bibeln, börjar spela en viss roll hos vissa
judaiserade kristna tyder bara på en viss dekadens
hos vissa falska kristna." På åklagarens
begäran kommenterar biskop Stendahl detta uttalande
på följande sätt:
"Jag vet ingen kyrka i kristenheten
som hävdar att Gamla Testamentet har annullerats,
ersatts och upphävts. Alla kristna biblar är i
princip Gamla och Nya Testamentet..."
Krister Stendahls svar är ett
svar ä la "Goddag yxskaft" - han svarar på en
annan fråga än den som här gäller:
Är Gamla Testamentet en judisk skrift och
judendomens Bibel? Svar: ja! Är Nya Testamentet
kristendomens Bibel och heliga skrift som bl a utgör
ett uppbrott och avsked från Gamla Testamentet och
judendomen? Svar: ja, GT är "ett förbund"
(testamente) mellan "gud" och uteslutande judarna. Nya
Testamentet har en universell karaktär: ett nytt
förbund (testamente) mellan Gud och alla folk, ett
nytt Testamente som själv förkastar den
rasistiska apartheid - principen om "ett utvalt folk".
Gamla Testamentet är rasistiskt, Nya Testamentet
är emot rasismen! Jesus-Kristus fördömde
sin samtids gammaltestamentliga judendom med sina
förbannelser riktade mot de judiska skriftlärde
och översteprästerna (sadduceerna) och mot
fariseerna (som senare tiders talmudiska judar är
arvtagare till)! Dessutom: dessa samtida judar
fördömde Jesus-Kristus och i judarnas Stora
Rådet dömdes Jesus enhälligt till
döden för bådelse, varefter de judiska
rådsherrarna överlämnade Jesus till den
romerske ståthållaren Pilatus att
korsfästas - för att Jesus och hans lära
därmed skulle bli för evigt fördömd
enligt mosaisk eller judisk lag (5 Mos. 22:22-23). Detta
är raka och klara besked som ingående
redovisats i Radio Islam. Men biskop Stendahl vill som en
hycklande farisé inte erkänna detta utan
slingrar sig undan denna sak genom att tala om att Gamla
Testamentet förekommer i de olika kristna kyrkornas
Bibel, vilket ju inte nödvändigtvis betyder att
Gamla Testamentet därmed är en för de
kristna helig skrift likvärdig med evangelierna och
vad som berättas i övrigt i Nya Testamentet.
Stendahl har lärt sig hyckleriet genom att
umgås med vissa judiska texter. Det är inte
lätt (för honom och andra) att försvara
sionismen som idag är helt naken. Och däddr
blir hyckleriet ett nödvändigt
"hjälpmedel". Gamla Testamentet finns kvar som ett
hedniskt museum därför att det ger en historisk
och religionspsykologisk bakgrund till Jesus och vad som
berättas om honom och hans anhängare i Nya
Testamentet. Dessa mycket elementära fakta
låtsas biskop Stendahl vara ovetande om - vilket
hyckleri!!
Låt mig citera vad docent
Gösta Lindeskog säger i sin standardbok Handbok
i Bibel-kunskap (Natur och Kultur, Sthlm 1952, s.263):
"Judendomen var icke främmande, såsom vi sett,
för tanken på en dödlig Messias. Men en
lidande Messias i nytestamentlig mening känner man
icke. Tanken på soningen som Messias' egentliga
verk och på en soning av världens synder
förekommer aldrig (i judendomen). Vidare är det
tydligt att den egentliga grundtanken i Jesajas 53 (i GT)
aldrig fatt något inflytande på Messiasbilden
(i judendomen)... I den rabbinska litteraturen är
Lagen (dvs den judiska lagen i de fem Moseböckerna,
Torah) centrum, icke Messias. Däremot är den
messianska spekulationen av centtal betydelse inom
apokalyptiken (inom judendomen). Men här är det
fråga om en helt annan gestalt, nämligen
Människosonen. Denna föreställning har
inom den ortodoxa judendomen blott lämnat vissa
obetydliga spår efter sig."
Av detta torde var och en inse att det
fundamentala i kristen troslära -den lidande Jesus
som uppstod från de döda och blev Messias
eller frälsaren - står i stark kontrast med
den judendom som har sitt fäste i Gamla Testamentet,
varvid det självfallet är irrelevant att Gamla
Testamentet var en bibel för Jesus: kristendomen och
Jesus och hans kunnighet i "skriften" (GT) är inte
identiska. När Stendahl blundar för detta och
blandar ihop två saker som i sammanhanget inte
hör ihop - den judiska trosläran i GT med den
kristna trosläran som är centrerad till NT -
undrar man hur det egentligen är ställt med
hans samvete och sanningskärlek, eftersom hans
teologiska kunskaper rimligtvis inte kan
ifrågasättas.
När Stendahl senare kommer in
på sionismen, avslöjar han en stor okunnighet
och stor förvirring, t ex när han tror att
"antisemiterna" ställde sig avvisande till
sionismen. (Sionisterna och antisemitema har identisk
definition och syn på judarna. Nämligen att
judarna är främlingar i länderna där
de bor och att de bör flytta till Palestina.)
Motsatsen var fallet från början av den
moderna sionistiska rörelsen, eftersom antisemitema
därmed hoppades få bort judarna från
sina länder i Europa med hjälp av den
sionistiska rörelsen - eller när Stendahl tror
att det var "de antirabbinska politiska socialistiska
tänkarna som rekommenderade sionisterna att skapa en
judisk stat i Uganda" (s.8). Det var egentligen ett
förslag från den konservativa brittiska
regerringen på den tid då det brittiska
imperiet omfattade en sjättedel av jordens yta. Men
för denna okunnighet i historien skall kanske inte
biskopen klandras, även om det hade varit
klädsamt av honom att inte sväva ut i
tassemarker som är honom främmande.
När sedan biskopen Stendahl
ombeds av åklagaren att kommentera några av
de ymnigt flödande råheter och
gräsligheter i Gamla Testamentet som sannerligen
avslöjar en skrämmande moralsyn, så
svarar han:
"Detta är inte moralexempel. Det
är det som gjort att Gamla Testamentet ibland
är så uppfriskande, att det inte bara är
moraliska pekpinnar." (s.l l ) Vad i GT är så
"uppfriskande" när man kan läsa däri:
"Säll är den som får gripa dina
späda barn och krossa dem mot klippan"!! Detta
är också en psalm i den judiska
församlingens sång -och bönebok
"Psaltaren' ( 137:9)
Och sedan rasar det iväg för
biskopen med de mest krystade undanglidningar och
slingerbultar:
Att legitimera den judiska
rasismen
1. Om utvaldheten - att judarna anser
sig vara Guds utvalda egendomsfolk över alla andra
folk på jorden (2 Mos.l9:5) - säger Stendahl
att "det är ett slags sätt att i mycket
beträngda lägen bevara sin mänskliga
identitet och stolthet". Kan man också säga
så om apartheid-regimen i Sydafrika som
påstår och tror på att den vita rasen
är ett utvalt folk? Rasisterna är också i
ett "mycket beträngt läge". Och att det,
tilläger Stendahl, är fråga om "Guds
partiskhet för den svage" och vidare har utvaldheten
eller utkorelsen att göra med att "man kan
vänta sig något mer av er än ni tycks
presentera". (s.14) Allt "hokus-pokus" är
tillåtet för att legitimera den judiska
rasismen! Här ser vi hur biskopen försöker
göra saken till en psykologisk affär som ju
reducerar hela (den judiska ) trosläran till ett
psykoterapeutiskt recept för "svaga" och
"trängda" folk och människor som ju i så
fall skulle kunna tillägnas fritt av alla
människor och folk med påföljd att
fullständigt krig skulle råda mellan flertalet
människor och folk som skulle göra
anspråk på att just de är Guds utvalda
folk! Man får lyckönska mänskligheten
till att biskop Stendahl åtminstone inte
utövar någon avgörande politisk makt. Det
är illa nog att denne förvirrade tänkare
och föga kristligt sinnade apologet för
judendomen så länge har spelat en viss roll i
ekumeniska sammanhang och i några år var en
av massmedia omhuldad biskop i Stockholm.
2. Om den på judendomen grundade
världssionistiska rörelsen (Världsjudiska
Kongressen och Världssionistiska Organisationen
är permanenta organisationer), säger biskop
emeritus Stendahl: "1ag har aldrig hört om en judisk
önskan att expandera över hela världen...
Israel har sitt speciella rot - och drömland och det
är bara det som gäller." Om Siona kommande
härlighet står följande hos profeten
Jesaja i Gamla Testamentet: "Ty det folk eller rike som
ej vill tjäna dig skall föregås; ja,
sådana folk skola i grund förgöras."
(Jes. 60:12) Där har biskopen den begynnande
bibliska sionismen med anspråk på
världsherravälde i ett nötskal. Hur
enfaldig och okunnig får egentligen en biskop vara,
när han inbillar sig att den judiska staten Israels
makt uteslutande är koncentrerad till denna stats
geografiska areal (i det erövrade Palestina) som
så länge varit verksam i USA? Vet han inte att
de judiska lobbygrupperna i USA ger Israel det stöd
hos supermakten som möjliggör den judiska
statens överlevnad och aggressionshandlingar?
Naturligtvis blundar han för detta för att
slingra sig undan. Utan den judiska makten som
utövas på USAs och andra länders
regeringar skulle inte Israel idag få det stöd
som den får för att överleva och
förtrycka palestinierna!
3. När det i den judiska Bibeln
ideligen talas om att Israels folk skall besegra andra
folk genom att söndra dem - (se t ex Jesaja 19:2-4,
14-IS) - så svarar biskop Stendah[ att man inte
får "tolka dessa texter som om de vore
legitimeringstextet" och att "det är en illvillig
tolkning" och "det är inte så texterna
fungerar". (s.17) Vilket struntprat! Här har Radio
Islam inte alls tolkat utan läst rätt innantill
som de läses och tillämpas idag av judarna i
Israel, medan det är biskop Stendahl - som lever
bekvämt i Boston omgiven av sina judiska
uppdragsgivare - som med den fräckaste
ordvrängarkonst försöker omtolka vad som
klart och tydligt står i dessa texter i judendomens
Bibel. Om alla texter här skall tydas eller tolkas
till sin motsats - som Stendahl gör - så kan
man ju lika gärna vara konsekvent och från
början kalla Israels Gud för Satan och Israels
folk för Satans anhang - eller är det just
detta som är "den iätta tolkningen"?
Hur kan Stendahl - som har fatt en
bekväm pension från Sverige -låta sig -
på sin ålders höst, utnyttjas billigt av
Israels lobby?
4. Jag är inte kompetent att ta
upp hela förnekandet av den nazistiska
förintelsen", säger Stendahl (s. 18), varefter
han säger: "Jag känner mig oren när jag
läst något sådant... Det är mer
än missaktning. Det är hat, enligt min
åsikt, det är hat. Det är att anklaga
offret i den mest fruktansvärda mening." Det är
hårda ord från den "kristlige" biskopen
emeritus som skall älska Gud, Guds barn och
förstå sanningen. Men vad är det
egentligen han vet om den revisionistiska
historiekritiken av den sionistiska versionen av den
föregivna förintelsen av "sex miljoner judar",
t7ertalet i gaskammare, som redovisats i några
program i Radio Islam? Stendahl vet om detta ingenting.
"Förintelsen" är bara en central del av hans
"tro". Han medger själv att han är inkompetent,
vilket inte hindrar honom att förebtå dem som
inte är lika troende som han och som utforskar den
historiska sanningen (för att skilja sagor
från fakta) och beskylla dem för hat och
för att "anklaga offret i den mest
fruktansvärda mening'. Offret! Vilka är
"offret"? Det judiska folket? Eller det palestinska och
tyska folket som fatt lida - palestinierna fördrevs
från sitt land som blev ockuperat av judiska
inkräktare - och Tyskland som till banditstaten
Israel fatt betala miljarder i hårdvaluta -
för en pådyvlad gigantisk propagandalögn?
Med sådana här sinnesförvirrade
känsloutbrott - iscensatt i ett cyniskt
skådespeleri - glidet Stendahl förbi
själva saken (som han är inkompetent att uttala
sig om) för att framföra vettlösa och
sanningslösa beskyllningar i en av sionisterna
regisserad politisk häxprocess. Att efterforska
sanningen är aldrig uttryck för hat, inte
heller att redovisa slutsatser av sådana
efterforskningar. Det är en historieskrivning man
ifrågasätter som är allmänt
gängse i hela västvärlden och inte bara i
Israel. Däremot är det hat att bemöta
sanningsforskare med "religiösa" upprörda
känsloutbrott och beskyllningar om hat. Den
"religiösa" fanatiska intoleransen anklagade i
medeltiden oliktänkande för "hädare".
När man upphävde hädelseparagrafen
använder man idag anklagelsen för "hat" och
"missaktning" och "hets mot folkgrupp"!
"Kvinnorna, barn och boskap ska du
röva och njuta av"!!!
5. När åklagaren anför
ett lösryckt citat från Radio Islam - "Gud har
givit judarna rätt att ... förslava andra
fredligt sinnade folk, att våldta och skända
kvinnor och barn" - så blir biskop Stendahl mycket
uppbragt och talar om "en grotesk anklagelse" (s18-19).
Men denna anklagelse, som Stendahl ondgör sig
över, borde han rikta mot den lära som har
Torah som sin heliga skrift, inte mot Radio Islam och mig
som bara ordagrant citerat därifrån. Det
anförda citatet (från Radio Islam) är ett
sammanfattande referat av vad som står i femte
Mosebok 20:10-17 och som börjar: "När du
(Israel) kommer till någon stad för att
belägra den, skall du först tillbjuda den fred.
Om den då giver dig ett fridsamt svar och
öppnar sina portar för dig, så skall allt
folket som finns där bliva arbetspliktigt åt
dig och vara dina tjänare. Men om den icke vill ha
fred med dig, utan vill föra krig mot dig, så
skall du belägra den. Och om Herren, din Gud,
då giver den i din hand, så skall du
slå (dvs dräpa/döda) allt mankön
där med svärdsegg. Men kvinnorna och barnen och
boskapen och allt annat som finnes i staden, allt rov du
får där, skall du ha såsom ditt byte;
och du må njuta av det rov som Herren, din Gud,
låter dig taga från dina fiender." !!!!
Är inte detta en barbarisk grym och kriminell
ideologi - som kamouflerar sig som religion?!
Om detta hade stått i en
rövarroman, så hade man lugnt kunnat
avfärda detta som en gräslig skröna och
skräp och våldslitteratur som bör
förbjudas för att inte inspirera vissa sjuka
sadister och perversa personer till våldshandlingar
som strider mot lagen. Men nu står det i
judendomens lag och låta, i Torah (som omfattar de
fem Moseböckerna i Gamla Testamentet), och då
är det fråga om en helig och
etiskt-religiöst förpliktande text där Gud
talar och befaller sitt utvalda folk i sin profet Mose
mun, och detta kan inte avfärdas eller
bagatelliseras och tolkas omvänt till textens
ordalydelse som biskop Stendahl göt annat än om
man är en inpiskad skojare och bedragare! Och
dessutom fungerar denna bibel idag (i den judiska staten
Israel som förfogar över 200 atombomber) som
normgivande judiskt guds ord!
6. Och biskop Stendahl fortsätter
sedan med sina glidningar och godtyckliga "tolkningar".
När Radio Islam påtalat - med autentiska citat
och relevanta referat - att judarna än i denna dag
firar sin påsk (pesach) till minne av hur deras
förfäder - med Gud som härförare -
dödade alla förstfödda (barn!!!) egyptier,
så talar Stendahl om att "det är befrielsen
från slaveriet mot oerhörda odds" (s.22),
vilket är rent nonsens enligt den (judiska) bibliska
historien: denna förfärliga judegud hade ju
dessförinnan "hemsökt Egypten med paddor, med
mygg och med flugsvärmar" (2 Mos. 8), sedan "med
boskapspest, med bölder och med hagel" (2 Mos. 9),
därefter "med gräshoppor och med mörker"
(2 Mos. 10) och sedan med massmord, och att israeliterna
inte var fåtaliga eller vapenlösa
framgår bl a av följande: "Så
förhöll det sig med Aron och Mose, dem till
vilka Herren sade: - Fören Israels barn ut ur
Egyptens land, efter deras bärskaror." (2 Mos.
6:26). Biskop Stendahl blundar sålunda helt
för denna bibliska historia i judendomens Torah,
när han talar om detta infernaliska
våldsuppror och kallar detta för "befrielse",
när det istället förhöll sig så
att israeliterna alltsedan Josefs tid som Faraos
diktatoriske finansminister var en privilegierad grupp
som utsugit det egyptiska folket (se 1 Mos. 47). Stendahl
inte bara blundar för denna judiska bibelhistoria,
han förvanskar den trots att den är redan,
enligt Koranen, förvanskad. Och det fortsätter
han med: När han konfronteras med berättelsen
om hur kung David lät - sadistiskt -stycka alla
ammoniter i småbitar - under "sågar och
tröskvagnar av järn och bilor av järn" och
sedan brände upp kvarlevorna i tegelugnar
("överlämnade dem åt Molok") - (se andra
Samuelsboken 12:29-31 ) - så svarar Stendahl att
"här är en ny tolkning av David och Goliat som
jag aldrig tänkt på" (s.22-23). Detta är
ju fullständigt "goddag yxskaft", en idiotisk
kommentar; det handlar ju inte här om David och
filisteen Goliat utan om hur kung David i ett senare
skede förintar ammoniterna, och här är det
inte fråga om någon "tolkning" utan om
återgivning med citat från ett stycke i den
judiska Bibeln! Snart ska Stendahl kanske
försöka omtolka - även - Hitlers
gärningar till religiösa goda gärningar.
Den judiska rasismens och nazismens propaganda kan
nämligen fräckt vända på alla
begrepp!
"Blandäktenskap ... med
djur"!
7. Och biskop Stendahl fortsätter
med sina lika löjliga som fräcka
bortförklaringar, när han ombeds att kommentera
de klart rasistiska inslagen i Totah (t ex i 5 Mos.
7:2-4) och hos de judiska lagstiftarna Esra och Nehemja,
där det uttryckligen sägs att det utvalda
folket inte får gifta sig med eller ha något
samröre med kvinnor och män av främmande
folk. Stendahl säger "Blandäktenskap
låter som om man höll på med djur tycker
jag..." (s.24). Har möjligen biskop Stendahl
förrättat någon vigselakt mellan djur -
mellan människoliknande schimpanser kanske? Den
intellektuella nivån hos denne biskop och teologie
doktor och professor vid något amerikanskt
teologiskt universitet kan knappast vara lägre,
närmare den absoluta bottennivån, fast hans
förmåga att slingra sig är ganska
kvalificerad:
"Jag finner inte något i
texterna heller som säger: - Eftersom ni har
bättre gener, eller vad de sade på den tiden.
Det har inte alls med överlägsenhet att
göra." (s.25) Begreppet gen - gener hör samman
med ärftlighetsläran, genetiken, och uppkom
först omkring år 1860 med Gregor Mendel (som f
ö var katolsk präst), alltså för 130
år sedan, medan Esre och Nehemja levde på
400-talet före Kristi födelse, alltså
för omkring 2 400 år sedan, vilket biskop
Stendahl inte riktigt gjort klart för sig. Begreppet
"Abrahams säd", "raskontinuitet", "en jude är
den som har en judisk mor" spelar en central roll
för att definiera det "utvalda" judiska folket byggd
på ärftlighetsläran,
härstamningsläran. Hans prat om att utvaldheten
inte har något med "överlägsenhet att
göra" motsägs ju på det mest
eftertryckliga sätt av gärningar och gudomliga
befallningar i Torah och även i ett uttryckligt
budord: "Och Herren skall göra dig till huvud och
icke till svans, du skall alltid ligga över och
aldrig ligga under, om du hör Herrens, din Guds,
bud, som jag giver dig för att du skall hålla
och göra efter dem..." (5 Mos. 28:13) Detta och
flera liknande citat har flera gånger anförts
i Radio Islam och är i flera fall återgivna i
mina böcker Vad är Israel?, Israels makt i
Sverige och i min självbiografi Ett liv för
frihet som biskop Stendahl säger sig ha läst
inför sitt vittnesförhör i Stockholms
Tingsrätt. Stendahls undanflykt att rasism endast
är genetiskt betingad är alldeles uppenbart
kvalificerat struntprat (s.30) liksom hans prat om "den
judiska traditionen med dess enorma moraliska
finkänslighet" (s.31) som ju endast avslöjar
hans partiskhet utan några konkreta exempel,
från t ex Torah, på detta. Den nazistiska
rasismen är bara en mera modern kopia av den judiska
rasismen. Gamla Testamentet är den legitimerande
källan till alla galna västerländska
rasismer.
8. Biskop Stendahl drar sig inte
för rena citatförvanskningar, t ex när han
läser upp (s.43): - "Men en jude vet inte vad trohet
är", står det säger han. Men så
står det inte alls i den text som lästs i
Radio Islam och som är återgiven i min bok Vad
år Israel?, utan där står det:
"Mosaismen och judendomen känner ej till trohet."
(s.235 i Vad år Israel?, raderna 15-17).
Alltså min religionskritik (riktad mot judendomen
som religion) försöker åklagaren och hans
vittnen förvandla till kritik mot "judar" som
människor! Detta är förstås ett
trick för att det ska passa under lagen om hets mot
folkgrupp. Eftersom "juden" i bestämd form
singularis syftar på alla judar, det judiska folket
eller den judiska folkgruppen som jag står
åtalad för att ha i lagens mening,
"missaktat", så är det viktigt att notera att
med den autentiska formuleringen avses "mosaismen och
judendomen", alltså en religion, som det är
fullt tillåtet - i lagens mening - att kritisera
och även häda. Stendahls citatförfalskning
är därför synnerligen grav - allvarlig - i
sammanhanget; med detta fula och ohederliga trick är
han uppenbarligen ute efter att försöka leda i
(falsk) bevisföring att jag och Radio Islam gjort
mig skyldig till ett lagbrott.
Den sluge Stendahl anpassar
sitt tal till en lagparagrafs behov!
- Att mörda Jesus är
legitimt!!
9. När det på ett
ställe i Torah - i tredje Mosebok 26:27-29 - talas
om att Gud skall straffa sitt utvalda folk (judarna) med
tvångskannibalism ( Om I, detta oaktat, icke
hören mig, utan vandren mig emot, så skall jag
också i vrede vandra eder emot och tukta eder
sjufalt för edra synders skull. I skolen nödgas
äta edra söners kött och äta edra
döttrars kött."), så talar Stendahl om
att "texten på vilken det här anses hänga
är en oerhört gripande, skrämmande text om
den absoluta hungersnöden, belägringen." (s.47)
Men Stendahl glider ju undan det väsentliga och
förvränger innehållet: det ärju "Gud
(som inte lider av hunger) som i sin profet Mose mun
säger: Jag skall tvinga dig (det utvalda folket) att
äta dina söners kött och dina
döttrars kött. Det är ett straff av Gud!
När biskop Stendahl sedan kommenterar detta med att
denna återgivning från Torah är
illvilligt, medvetet nedgörande och
misstänkliggörande" (s.48), så riktar han
återigen en fullständigt grundlös
anklagelse mot budbäraren istället för mot
själva läran, den judiska lagen och läran!
Han försöker listigt passa in lagparagrafen mot
min politiska, kulturella och religiösa kritik
så att den robriceras som "missaktning"! Så
agerar en judaiserad biskop! Hade hädelseparagrafen
funnits kvar skulle han inte alls tala om "missaktning"
men helt enkelt om "hädelse"! Alla misshagliga
åsikter kan, i så fall, uppfattas - av
motståndaren - som "missaktning" och
följaktligen kriminella!
10. Och biskop Stendahl
fortsätter med att förvanska och förfalska
(den bibliska) historien, också Nya Testamentet,
när han vill glida undan evangeliernas
samstämmiga berättelse om att det var judarnas
Stora Råd (Sanhedrin) som enhälligt dömde
Jesus till döden och sedan övertalade och
utpressade den romerske ståthållaren Pilatus
att verkställa deras dödsdom på Jesus.
Stendahl säger: "'Korsfåst under Pontius
Pilatus' står det i den allra första,
äldsta kristna trosbekännelsen." (s.58)
Därmed försöker han trol]a bort
själva det bakomliggande händelseförloppet
och motsäger vad som framgår av de
evangelietexter som borde vara sakrosankta för en
kristen präst. Stendahl säger: "Det är
klart att det var en påtryckning (dvs från de
ledande judarna) ... Men så maktlösa som dessa
judar var under de romerska legionernas välde
så tycker jag att påtryckning på
semidiktatorer är ... en rätt legitim
verksamhet... Och så infernalisk tycker jag inte
den var." (s.59) Detta uttalande är sannerligen
avslöjande: det gäller en judisk utpressning
(om du är kejsarens vän så
korsfäster du honom, hotade de judiska
rådsherrarna Pilatus) i kombination med hyckleri
är alltså enligt biskop Stendahl "rätt
legitimt". Detta torde säga allt om den moral -
eller snarare skamlöshetens omoral - som biskop
emeritus Krister Stendahl företräder. De
judiska "legitima" påtryckningarna syftade till att
mörda Jesus. Dessa påtryckningar skulle ha
varit "legitima" om de syftade till det goda (mot
diktatorer). Framför dessa judiska fräcka
påtryckningar, för att avrätta Jesus,
så framstår Pilatus som en "demokrat
jämfört med den judiska fanatismen som Stendahl
här hyllat. Sionisternas samarbete med Hitler under
2:dra världskriget (se min bok Vad är Israel?)
tolkas positivt också av sionisterna! Sionisternas
rasistiska samarbete med Sydafrika idag: hur tolkar
Stendahl det? Och den judiska diktaturen mot
palestinierna idag?
Ahmed Rami
Nästa
sida
|