2 JUDENDOMEN/ SIONISMEN ÄR  en politisk ideologi/en politisk rörelse  *** "Jag har inte tid för er"   Judendomen - med sina politiska anspråk på Palestina och med sina politiska lobbygrupper - utgör en politisk ideologi, alltså en politisk faktor. Detta är en självklarhet. I Palestinafrågan och i skapandet och existensen av staten Israel spelar judendomen en avgörande politisk roll. Följaktligen blir judarna, genom sina representativa organisationer och sitt politiska stöd till Israel, politiska aktörer. Därför bör Israel, judendomen och judarna - som alla andra ideologier och politiska rörelser - tåla att utsättas för kritisk granskning och analys även från sina politiska motståndare. Närradiostationen Radio Islam i Stockholm, började sina sändningar, under min ledning 1987, med det klart uttalade syftet att föra ut information om Palestinafrågan, diskutera de tabubelagda ämnen beträffande sionismen och judarnas inkräktande och ockupation av Palestina. Detta för att belysa orsakerna till "Palestinaproblemen", sett ut islamisk synpunkt. Redan från början har jag haft ambitionen att göra Radio Islam till ett forum för dialog och ömsesidig förståelse mellan Islam, kristendomen och judendomen. I detta syfte har jag, i mina radiosändningar, intervjuat åtskilliga ledare och företrädare för olika kyrkor och samfund, som t ex ärkebiskopen, biskopen i Stockholms stift, chefen för religiösa program i Sveriges Radio, Krister Hedin, Syster Marianne från Alsike kloster m f1 . Den sistnämnda blev föremål för en våldsam hatkampanj från sionistmedia p g a sitt rättframma och modiga ställningstagande i sina uttalanden i Radio Islam för rättvisan i Mellanöstern. Denna fromma kvinna, som tidigare varit ett helgon i svenska media, blev, efter sitt framträdande i Radio Islam, praktiskt taget eliminerad från svenska massmedia; denna kvinna som, enligt en opinionsundersökning utförd bara strax innan hon framträdde i Radio Islam, klassades som nummer två, efter statsministern, på listan över svenska personligheter som har inflytande över opinionsbildningen i Sverige. Jag har, också, försökt etablera en dialog med den, från USA importerade, judiske överrabbinen i Stockholm, Morton Narrowe, genom att sända till honom en inbjudan att komma och i Radio Islam debattera om frågor av gemensamt intresse. Men det enda jag fick från denne judiske ledare, var ett mycket kortfattat brev innehållande en enda mening: "Jag har inte tid för er."! Den judiske rabbinen vägrar alltså att debattera med sina politiska meningsmotståndare, för att inte "släppa in" dem i medierna som monopoliseras av sionisterna. Genom denna arroganta attityd visar rabbinen att sionisterna, beträffande Palestinakonflikten, inte har någon som helst avsikt att föra en dialog för att försöka belysa problemet på ett konstruktivt och civiliserat sätt. De sionistiska ledarna trivs bara i sterila monologer vännerna emellan. Debattdeltagare, om Palestinakonflikten, i västerländska massmedierna, inleder nästan alltid med att först förklara att de är Israelvänner, stödjer Israel och att de enbart önskar den judiska staten allt gott. Man fåt inte vara Israels motståndare! En "kritik" mot Israels invasion i Libanon, t ex, i denna "debatt" mellan sionister brukar ofta motiveras och ursäktas med att " detta skadar Israel och hotar dess existens och dess moral"! Konflikten, mellan den judiska staten och araberna, belyses sällan i Västvärlden ur arabernas synvinkel och utifrån deras intressen. Denna konflikt utgör ett komplicerat pussel varav den palestinska biten ignoreras helt i Västvärlden. Det är bara Israels säkerhet - aldrig arabernas - som räknas och bekymrar! Även Palestinagrupperna" i Sverige, som leds av några judiska trotskister och APK-are, kom 1988 ut med ett uttalande som bekymrar sig om att Israels moral kan skadas av Shamirs politik, som om banditstaten Israel överhuvudtaget har en moral!! I denna sionistiska "stämningen" dyker, plötsligt, Radio Islam upp!   Varför har Radio Islam väckt våldsam reaktion hos den judiska lobbyn? Utan tvekan är det därför att Radio Islam har tagit sig friheten att gå på djupet beträffande sionismens historia och Palestinas, sett ur det, för Sverige ovana, islamiska och arabiska perspektivet. I Radio Islam betraktas Israel som fiende och det talades om, palestiniernas, arabernas och muslimernas intressen och säkerhet och som muslimer och sionismens politiska offer och motståndare, helt förkastar den sedvanliga dominerande judiska historieversionen av Palestinakonflikten, en judiskversion som t o m förnekar det palestinska folkets existens och nekar både kristna och muslimska palestinier deras legitima och mänskliga rättigheten. Radio Islam speglar, i sina program, den islamistiska rörelsens väckelse och ställningstagande och helt tillbakavisar legitimiteten av staten Israels existens och fördömer allt erkännande av den judiska staten. Varje erkännande av den koloniala staten Israel uppfattas av oss som ett godkännande av judarnas rov, stöld och ockupation av Palestina. (Den svenska utrikesministern Sten Andersson kallade nyligen Iraks president för "rövare"! Vilken politiker idag i Sverige skulle våga kalla någon israelisk ledare för "rövare" trots att Israel är den största banditstaten i Mellanöstern idag?) Den judiska militära överlägsenheten och muslimernas teknologiska underlägsenhet är tillfälliga och beroende av vissa övergående historiska omständigheter. I princip så finns bara en lösning på ett ockupations - och kolonisationsproblem - och det är "dekolonisation". I konflikten mellan judar och icke-judar, i Palestina och annorstädes, genom historien, liksom i alla konflikter så finns alltid minst två parter. Politiskt, massmedialt och även i historieskrivningen, bör man informera sig och informera om båda parters historieversioner rättigheter och synpunkter i konflikten. Om det var segrarna, som i form av sagor och legender, skrev de gamla imperiernas "historia", så har moderna tiders historiker, alltsedan historikern Ibn Khaldoun, förmått skilja historien från sagorna. Men problemet i denna konflikt är att judarna fortfarande tar sina "religiösa" judiska sagor för "historia". Judendomen utgör en anakronism som härstammar från antiken! För att uppnå en rättvis och varaktig fred är det nödvändigt att rätta till, ifrågasätta och tillbakavisa den gängse sionistiska propagandaversionen av historien. Det är också en fråga om åsikts- och, yttrande- och forskningsfrihet. Historieskrivningen ska inte lagstiftas, till lagparagrafer. Det finns ingen helig historia! Historien kan inte omvandlas till en religiös tro. Man kan inte förbjuda vanliga människor eller forskare att ställa frågor, att göta efterforskningar eller att debattera historiska och politiska ämnen. Vetenskapliga metoder bör, trots Israels hegemoni och militära överlägsenhet användas på alla områden inom historisk och politisk forskning.   Korrekt problemställning Om den nuvarande judiska militära överlägsenheten, för tillfället, hindrar att komma fram till en fredlig, civiliserad, logisk och rättvis lösning på Palestinaproblemet, så kan och bör man åtminstone se till att behålla den rätta problemställningen. Men när massmedierna och historieskrivningen domineras av judarna så blir problemställningen förvanskad. Muslimerna, (för att använda De Gaulles berömda uttalande från BBC efter nazisternas seger över Frankrike) har inte förlorat kriget, men förlorat ett slag! Motståndet (med intifada och den pågående Islamiska väckelsen) fortsätter! Detta motstånd mot ockupanten är en legitim rättighet och en plikt för alla koloniserade folk. De sionistiska argumenten för att legitimera skapandet av kolonialism - och terroriststaten Israel (som bygger på lögner och måste skyddas från sanningen), är beroende på "mottagaren" av den judiska propagandan. För den interna konsumtionen, och för de kristna bibelfundamentalisterna, används de bibliska argumenten. De argumenten för den externa konsumtionen som spelar på "skuldkänslorna" i Västvärlden härrör delvis från den judiska propagandaversionen av historien under andra världskriget, skriven av segrarna, vilka själva domineras av den judiska propagandan. Men den arab-islamiska världen, (som själv är offer för den judiska, den franska och den engelska kolonialismen), var varken segrare eller förlorare i detta krig mellan europeiska imperialistiska makter. För oss, i tredje världen, var andra världskriget en konflikt mellan tre imperialistmakter: De allierade, som koloniserade det arab-islamiska världen, Afrika och delar av Asien; Sovjetunionen som koloniserade Asiens islamiska länder; Och nazisterna som i sin tur ville kolonisera de europeiska kolonisatörerna: Frankrike, Ryssland och England. Den judiska makten var - och är fortfarande - i ledningen både i Öst- och i Västvärlden! Den gängse historieversionen i västerlandet, (som drabbar oss i Palestina) förkastas av den arab-islamiska världen och betraktas som en gigantisk sionistisk bluff som syftar till att legitimera rovet av Palestina och att skydda detta rov genom att dominera Västvärlden. När det talas om ockupationen så menar man inte alltid enbart den militära. Det är idag inte enbart Palestina som är ockuperat av den judiska makten. Västerlandet, i sin kultur, historia, media och politik och ekonomi, är ockuperat av den judiska makten. Den judiska ockupationen i Palestina kan - om man ska använda medicinska termer - liknas vid en infektion mot vilken kroppen (den palestinska) bibehåller sitt immunförsvarssystem och bjuder ett organiskt motstånd (intifada), medan den sionistiska ockupationen i västerlandet snarast är att likna vid en cancer mot vilken kroppen har förlorat immunförsvaret, medvetandet och motståndet! Under flera generationer så har den judiska propagandan bemäktigat sig den västerländska opinionen och lamslagit dess medvetande gentemot den judiska maktkoncentrationen. Denna makt, som utövar en politisk, finansiell och massmedial dominans, utgör - som en sovjetisk tidning nyligen sade - ett gigantiskt imperium över hela västvärlden, vars existens och gränser inte återfinns på någon politisk eller geografisk världskarta, men som existerar och opererar överallt i det kapitalistiska lägret. Sionismens anhängare bland de amerikanska judarna äger 80 % av de lokala och internationella informationsorganen.   Nästa sida

Index över Judisk häxprocess i Sverige: