3
INLEDANDE
ORIENTERING OM SIONISMEN
Staten Israel bygger på en viss
doktrin eller ideologi, sionismen. Utan sionismen inget
Israel.
Judarna är inte från
början från Palestina. Staten Israel, som
bildades 1948, ligger i Palestina och har i
årtusenden befolkats av palestinier. Judarna
utgjorde 1917 endast 4% av Palestinas befolkning. Med
våld och terror fördrevs bortåt 750 000
palestinier, d.v.s. hälften av det dåvarande
palestinska folket, av horder av inkräktande judar
från huvudsakligen Europa åren före och
närmast efter den judiska staten Israels tillkomst.
Kvarvarande palestinier har sedan utsatts för
systematisk diskriminering och brutalt förtryck av
den israeliska inkräktarstaten. Det finns idag fem
miljoner palestinier, 2,5 miljoner lever under
ockupation, 2,5 miljoner i landsflykt.
Staten Israel erkändes av det
dåtida FN över palestiniernas huvud och trots
alla de arabiska staternas protester. FN saknar dock
rätt att skänka bort ett land eller en del av
ett land, som redan är befolkat, till ett annat
folk. FN överträdde alltså sina lagliga
befogenheter i detta fall, när en majoritet -
för övrigt en mycket knapp majoritet - under
USA:s påtryckningar, erkände den judiska
staten Israel. Men idag har FN stämplat sionismen
som en form av rasism. Staten Israel bygger på
sionismen.
Det Israel som FN erkände byggde
på 1947 års delningsplan av Palestina och
omfattade 57 procent av Palestinas territorium.
Den
10
resterande delen av Palestina
tilldelades palestininera för en palestinsk
stat.
Men Israel har sedan lagt beslag
på allt palestinskt territorium i krig mot de
arabiska grannländerna. Östra Jerusalem och
Golan- höjderna har Israel införlivat i samband
med sexdagarskriget i juni 1967, då även
Gazaremsan och Västbanken erövrades av den
sionistiska staten Israel. Dessa områden står
under israelisk militärförvaltning och
bortåt hundra tusen judar har drivit undan den
palestinska befolkningen och där uppfört egna
judiska "bosättningar". Israels avsikt är att
införliva också dessa områden - men
endast så småningom, genom att öka de
judiska bosättningarna och genom att med olika
lämpliga medel driva bort allt fler palestinier,
liksom man tidigare gjorde för att etablera staten
Israel.
Den judiska staten Israel har
alltså inte bara rövat palestinierna på
deras land i en fortgående brutal erövring,
utan detta Israel har också kunnat trotsa en
så gott som enhällig världsopinions
fördömanden i FN och andra internationella
sammanslutningar. Israel har varit - under sin
fyrtioåriga existens - invecklat i fem krig och
utfört ständiga bombangrepp på
palestinska flyktingläger, mördat 100 000
kristna och muslimska palestinier och
förödmjukat en miljard muslimer. Israel är
en liten stat, en småstat, ett internationellt
socialfall med kärnvapen, som är ekonomiskt
helt beroende av miljarder och åter miljarder
dollar i fortlöpande stöd, främst
från USA, som också förser Israel med de
mest avancerade vapen. Israel har kärnvapen. HUR HAR
ALLT DETTA VARIT MÖJLIGT?
11
Svaret på denna fråga
är kort och gott: sionismen.
Sionismen har sitt upphov och sin
drivkraft i judendomen, den judiska eller
gammaltestamentliga tron. Dess grundpelare eller
fundament är främst följande:
1. Judarna är Guds - eller
Herrens - utvalda egendomsfolk framför alla andra
folk. (2 Mos. 19:5-6).
2. Judarna har av Gud fått
rätt att besitta andra folks land från Nilen
till Eufrat. (1 Mos. 15:16-21). Därmed är ett
STORISRAEL en Guds heliga rätt för judarna -
och därmed förklaras också varför
dagens Israel aldrig har i en bindande förklaring
fastställt sitt lands gränser. Israel är
inställt på ständigt nya erövringar
och för alltså en medvetet expansionistisk
politik. Dayan har sagt att Israels gräns är
dit israeliska armén kan nå!
3. Judarna har av Gud fått
rätten att döda, fördriva och
förslava andra folk inom det av Gud utlovade landet.
(5 Mos. 7:1-9, 16). Och själv- fallet har judarna
också av Gud fått sin
välsignelsebringande rätt att lägga beslag
på de andra folkens egendomar i det land som Gud
utlovade dem. (5 Mos. 6:10-19).
För judiska sionister, som har
sin Torah (de fem Moseböckerna) som sin heliga och
förpliktande skrift, föreligger sålunda
inga som helst moraliska skrupler gentemot andra folk:
andra folk är till för att betjäna dem och
underkasta sig dem. Den judiske profeten Jesaja
säger i 60:e kapitlet med rubriken "Sions
kommande härlighet":
"Om främlingar skola bygga upp
dina murar och deras konungar skola betjäna dig...
Och dina
12
portar skola hållas uppe
beständigt, varken dag eller natt skola de
stängas, så att folkens rikedomar kunnas
föras in i dig med deras konungar i
hyllningståget. Ty de folk eller rike som ej vill
tjäna dig skall förgås; ja, sådana
folk ska i grunden förgöras." (Jes.
60:10-12).
Israels moraliska
vägledare
Men betyder då Bibeln
något heligt och förpliktande för det
moderna Israel och för sionismen, vars politiska
rörelse som judisk nationalism växte fram i
slutet av 1800-talet med anknytning till samtida
europeisk nationalism, inte till judisk
bibelfundamentalism?
Svaret på den frågan
får man vid ett studium av professor Israel Shahaks
dokumentsamling "Boken om den sionistiska terrorn", som
utgavs i oktober 1975 på hebreiska i Israel,
från vilken Shahak sedan valt att
översätta tre viktigare kapitel till engelska i
en skrift på 123 sidor med titeln "Begin and Co. as
they really are", utgiven i Jerusalem i september 1977.
Här återges några valda
bitar:
Rabbinen Tzwi Hacohen Kook är en
av de mest framstående och inflytelse- rika
rabbinerna i Israel och i hela världen, enligt prof.
Israel Shahak, som är den ledande
förkämpen för mänskliga
rättigheter i Israel. Rabbinen Kook utövar
stort inflytande på den högre israeliska
officerskåren. I en offentlig redogörelse
publicerad i den israeliska tidningen Ha'aretz den 31
december 1973 säger denne rabbin Kook bl.a.
följande:
"Låt mig börja med att
citera Josua 4:24; "Alla folk på jorden må
förnimma hur stark
13
Herrens hand är." Allt detta
land är vårt, absolut, det tillhör oss.
Det är ett heligt arv från våra
förfäder, från vår fader Abraham,
från vår fader Isak, från vår
fader Jakob (varefter rabbinen hänvisade till
Första Moseboken 12:7, 13:15, 13:17, 15:18, 17:18,
35:12, Andra Moseboken 6:8 och 32:13).
Därför är det en gång för
alla fullständigt klart att det inte finns
några arabiska territorier eller något
arabiskt land... Det är en gudomlig befallning till
våra förfäder för vårt liv och
vår helighet (varefter rabbinen Kook
hänvisar till psalm 102:14 i psaltaren och till
psalm 46:12)... Det är allmänt känt att
vi inte drev bort araberna från deras
bosättningar i vårt fäderneärvda
hemland, våra profetiors och våra profeters
land, vårt heliga tempels säte och
brännpunkten för vårt inflytande på
hela mänskligheten, utan det är istället
de (araberna) som av egen vilja, vare sig det var av
överdriven fruktan eller själv-
förvållad förvirring eller av politisk
beräkning att sprida förvanskade uppgifter om
egna lidanden genom att skapa "flyktingläger"
för att väcka världens sympatier, flydde
och övergav sina bosättningar. Vi däremot
har fortsatt att bygga tack vare Herrens avundsvärda
mirakel." (Shahak, 2. 66-67).
-------------
En annan av Israels moralapostlar,
rabbinen Abraham Avidan, som även är
överstelöjtnant och medlem av den israeliska
generalstaben, sade i ett tal till Israels högre
officerare (enligt ett referat i den israeliska tidningen
Haholam Hazeh den 15 maj 1974):
"Våra källor visar klart och entydigt att
en icke-jude (en gojim) hur framstegsvänlig och
civiliserad han eller hon än är, inte är
någon att lita på. Och man måste alltid
vara på sin vakt och klart inse att samma
icke-
14
jude, som ytligt sett kan
förefalla vara en god icke-jude, uppviglar fienden.
Därför är det helt uppenbart, att de som
bistår eller uppmuntrar fienden måste
behandlas som fienden själv och alltså
måste dödas." (ibid. s. 69).
Rabbinen Avidan har i en annan artikel
sagt bl.a. följande:
"På inga villkor kan eller får vi lita
på en arab, inte ens om han ger intryck av att vara
civiliserad." (ibid. s. 70).
Rabbinen och
överstelöjtnanten Avidan har även i ett
annat sammanhang sagt:
"Det finns ingen förpliktelse enligt judisk lag
att skilja på fientliga soldater och fientliga
civila... I krig är det en plikt att döda
även fientliga civila, också sådana
civila som verkar hyggliga och goda."
(Varefter rabbinen Avidan citerade Talmud, där det
står att också icke-judar som fruktar Herren
lämpligen bör dödas.) (ibid. s.
70).
Rabbinen Moshe Ben-Zion Ushpizai
är den på senare år mest uppburne
rabbinen i Israel. I den israliska tidningen Yediot
Achronot den 20 december 1974 säger denne rabbin
bl.a. följande:
"Hur skall vi kunna besegra och utrota de arabiska
terroristerna, den palestinska plågan? De som
misströstar och förtvivlar har inget svar. De
saknar hopp. Men för dem som studerat den judiska
lagen finns det inget som Bibeln inte har svar
på... Israels lag intar en mycket klar
ställning till de folk som bor i Kaanans land. De
skall vara Israels boskap... Bibeln befaller oss att
erövra Israels land, att utrota dess invånare
och befolka det. Israel kan inte undgå denna
befallning, och det är absolut förbjudet att
lämna landet och överlåta det åt
icke-judar.
15
I detta land finns inte plats
för andra folk än Israels folk." (ibid. s.
76-77).
Rabbinen Moshe Ben-Zion Ushpizai
säger också:
"Genom att lyda Herrens befallningar finns det inget
utrymme för kompromisser. Därav följer att
det inte finns några möjligheter för
förhandlingar eller fredsfördrag med andra folk
som bor i landet." Därefter citerar rabbinen
från Torah, närmare bestämt från
Femte Moseboken, sjunde kapitlet, verserna 2,3 och 16:
"Du skall giva dem till spillo; du skall icke sluta
förbund med dem eller visa dem nåd och du
skall icke gifta dig med dem. Du skall icke visa dem
skonsamhet, och du skall icke dyrka deras gud, eftersom
det skulle bli en snara för dig." (ibid. s.
78).
Och rabbinen Ushpizai tillfogar
för säkerhets skull:
"Om vi inte rensar landet från de folk som
förorenar det, kommer de att smitta ned oss. Detta
lär oss Bibeln." (ibid. s. 78).
Och vidare säger samme
rabbin:
"Folk som hindrar Israels återfödelse i
dess land skall utrotas." (ibid. s.79).
Den beryktade israeliske generalen och
politikern Arik Sharon, som innehaft flera ministerposter
i Israels regering, sade i en intervju i den israeliska
tidningen Yediot Achronot den 26 maj 1974 bl.a.
följande:
"Alla terrorister överallt, i Israel liksom i
arabländerna och utomlands, måste
oskadliggöras för alltid. Jag vet att detta
utförs, jag har själv planlagt och utfört
det. Verkligen!" (ibid. s. 87).
Och Sharon, beryktad som Beiruts
slaktare och dömd (men ej straffad) för
massmorden på
16
palestinska flyktingar i lägren
Shabra och Shatila i Libanon sommaren 1982, tillfogar
för tydlighetens skull:
"De skall dödas. Alla terrorister bör
dödas. I denna sak instämmer jag
fullständigt med försvarsministern." (ibid.
s. 88).
Och den israeliske akademikern och
generalen dr. Aharon Davidi vid fallskärmstrupperna
säger i den israeliska tidningen Ma'ariv den 6
december 1974:
"Araberna har inte lämnat något
värdefullt bidrag till världen. De har inte
åstadkommit ett dugg. Araberna är det minst
skapande folket i världen. Dom bara säljer olja
som dom inte har investerat en enda cent i. Dom stryper
världen... I våra krig mot araberna har Israel
vunnit och kommer alltid att vinna - bara vi inte ger
upp. Om vi skulle kapitulera, skulle det leda till en
palstinsk stat istället för Israel, vilket ju
är helt otänkbart," (ibid. s.
93-94).
I Yeshiva-skolorna, där över
10% av Israels ungdomar får sin utbildning, är
rabbinerna Kook och Avidan heliga apostlar och där
predikas ständigt att "Israel omfattar allt land
från Nilen till Eufrat". I dessa Yeshiva-
skolor i Israel förhärligas "våld och
krig som medfött och stärkande för
israeliskt och judiskt liv". (ibid. s.
74-75).
Att sionismen odlar den nietzcheanska
övermänniskoläran, som anses vara
kännetecknande för nazismen, framgår av
ett flertal sionistiska författares verk, så
till exempel av den uppburna sionistiske författaren
Ahad Ha'am som sagt följande:
"Och sålunda erkänner vi att varje existens
har till syfte att framställa en
övermänniska, detta är det bärande
och väsentliga inslaget i en överlägsen
nation. En sådan
17
nation har
existensberättigande, vars intellektuella
karaktär gör den dugligare och kraftfullare
än andra nationer." (Sources de la Pensée
Juive Contemporaine, Jerusalem 1970, s. 49).
Denne Ahad Ha'am, som levde mellan
1856 och 1927 (i Palestina från 1921), räknas
som "agnostisk rabbin". I ett brev till Judah Magnes
år 1910 sägre han:
"Enligt min åsikt är vår religion
nationell, det vill säga att den är en produkt
av vår nationella anda, men motsatsen är inte
sann." (ibid. s. 262).
Den israeliske premiärministern
och ledaren för Israels arbetarparti David
Ben-Gurion sade vid en konferens i Jerusalem för
amerikanska ortodoxa rabbiner följande:
"Det nuvarande teokratiska systemet i Israel har
kommit för att stanna som en permanent
instutition." (The Jewish Newsletter, den 18
september 1961).
Shulamit Aloni, länge medlem av
Israels knesset och ivrig motståndare till den
judiska (religiösa halachic)-lagen i Israel,
säger följande:
"Rabbinerna har fått ständigt ökat
svängrum i Israel för att hålla folket
nere i okunnighet. Ju okunnigare och vidskepligare folket
är, desto starkare blir också
prästerskapet." (Norman Dacey i intervju med
Aloni den 13 december 1974, återgivet i Darceys bok
"Democracy" in Israel, s. 21).
Aloni har även sagt:
"Var och en bland judar som har ett gott ord att
säga om Jesus förbjuds att komma till Israel,
eftersom israeliske inrikesministern har befogenheter att
utan rättegång förhindra var och en som
kan tänkas såra
allmänhetens
18
känslor." (Yediot Ahronot,
den 2 februari 1975 - ibid. s. 39.).
Den kände israeliske politiske
kommentatorn Boaz Evron sade i Israels ledande
tidning:
"Många ledande judiska politiker anser att den
israelisk-arabiska minoriteten måste lämna
landet en dag. Ben-Gurion hoppades att genom
ständiga trakasserier mot Israels araber skulle de
så småningom bli så utmattade och
irriterade, att han skulle kunna tvinga dem att ge sig
iväg av fri vilja." (Yediot Achronot i april
1975).
Meron Benvinisti, Jerusalems
borgmästare, har sagt:
"Antingen kommer vi att förbli en judisk stat och
odemokratisk, eller bli en demokratisk stat och
icke-judisk. Om vi skall bevara vår judiska
karaktär, vad skall det då bli av den
nästan halva arabiska befolkningen?"
"Det är sant att det inte
existerar någon sionism, ingen bosättning och
ingen judisk stat, utan fördrivning av araber och
konfiskering av deras mark."
Yeshayahu Ben Porat,
Knessetledamot, 1972
Nästa
sida
|