Semi-Gotha
Från
Ghetton till Riddarhuset
En studie
i förjudningen av det ledande svenska
överskiktet
med förord av
Elof
Eriksson
Stockholm i mars
1939
Mot denna
på skilda vägar planmässigt och
systematiskt bedrivna förjudning av Sverige
och svenskarna, vilken för dagen tager sig
ett markant uttryck i en judeinvasion utan
tidigare motsvarighet, måste äntligen
ett bestämt motstånd
resas.
Falska
judiska furstehuset
Georgii
Bland ättlingarna borgarätten
Branting med föregiven härstamning
från judekonungen David.
Från den för sin harpolek och sina
erotiska snedsprång bekante judekungen
David ben-Jesse och hans frilla, soldathustrun
Batseba härstammar enligt
»officiella» genealoger det georgiska
furstehuset, av vilket grenar ännu leva i
Ryssland. Den semitiska adelskalendern
»Semi-Gotha» 1913, (sid.104)
omnämner den gren, varav en medlem furst
Konstantin Alexandrowitsch Bagration-Muchransky
1911 blev gift med prinsessan Tatjana
Konstantinovna, en sonsons dotter av kejsaren
Nikolaus I av Ryssland. Det georgiska
furstehusets ättegrenar föra
något från varandra sig skiljande
vapen. »Semi-Gotha» visar en fyrdelad
sköld med hjärtsköld, som
upptager Kristi skjorta till erinran om
kusinskap med Jesus. Första fältet
visar kung Davids harpa; det andra: hans
riksäpple; det tredje: spiran och
rikssvärdet; det fjärde: den slunga
varmed herdegossen David dräpte Goliat.
En till svenska riddarhuset inlämnad
genealogi samt en i Tersmedens kalender
över ointroducerad adel 1886 tryckt
historik uppge, att »en furste av denna
urgamla, högförnäma och lysande
ätt omkring år 400 från
Kappadocien i Mindre Asien flyktade till
Mähren och därifrån i spetsen
för
(53)
en krigarskara kom till de träsk
varpå staden Venezia byggdes.»
Här skulle dock de stolta judeprinsarna
nedsjunkit till simpla grevar av Curzola, men
släkten kom till ny makt sedan en av dess
medlemmar, Marius Zorzi, kallad »Den
helige», år 1311 valts till Venezias
doge eller hertig. Sedan nedsjönko
familjemedlemmarna åter till enkla grevar
av Zumeli, av Trau o. s. v.
Efter en misslyckad sammansvärjning
måste Pietro Giorgi omkring 1650 fly
från Venezia till Österrike, och en
hans sonson inkom omkring 1710 till Sverige.
Ätten gör anspråk på
samhörighet med serbiska konungahuset Kara
Georgievitsch, som i verkligheten
härstammar från f. d. svinaherden,
mördaren och strätrövaren Kara
Georg Petrovitsch = »den svartmuskige
Göran Persson», en individ av obskyr
extraktion och död 1817.
Till ätten uppges även höra de
österrikiska grevarna Georgi och andra
adliga Göranssöner...
Denna »urgamla,
högförnäma och lysande
origtnalättartavla» hör verkligen
hemma i Fant-Asien. På svenska riddarhuset
har den georgiska genealogien varit en outsinlig
källa till munterhet, men det är
obegripligt, att Tersmeden haft djärvheten
att införa den i sin privata adelskalender.
Med aldrig så litet genealogisk skolning
måste man genast upptäcka, att
här sammanförts diverse släkter
som ej ha annat med varandra gemensamt än
namnet, Georgij, Giorgi, Zorzi, Ge-
(54)
orgevitch o. s. v. Man kunde med lika stor
trovärdighet konstruera upp ett furstehus
av alla familjer Göransson och
Jörgensson i Skandinavien, ty de
härstamma med fullkomligt lika stor
sannolikhet från Georgiens furstar och
Venezias hertigar.
Elgenstierna har i »Svenska adelns
ättartavlor» helt kort och gott
konstaterat, att den svenska släktens
förste kände stamfader Peter Eberhard
Georgii var född i Hamburg 1680 såsom
son av » fiskbenfabrikanten Nikolaus
Jürgens» och omkring 1710 invandrade
till Sverige. Han lär ha varit en
tilltagsen kvacksalvare under pestens
härjningar och dog 1725 som apotekare och
droghandlare i Stockholm. Han var farfarsfader
till lagmannen Karl (af) Georgii, som 1818 blev
adlad och fick ett vapen, upptagande bl. a.
Davids harpa eller lyra. Den adliga ätten
utslocknade på mansidan med hans son
kaptenen Karl Ewert Abraham de Georgii, död
1890 i Brüssel, där han
efterlämnade fyra döttrar med sin
franska hustru. Av kaptenens (ofrälse)
systrar blev den ena hustru åt
Alnarpprofessorn Nathorst, som hon skänkte
sex barn, av vilka en son är tandtekniker i
Nordamerika och en annan general på
Filippinerna, kallande sig »Nathurst».
En syster giftes med hospitalsysslomannen
Windahl i Lund, en annan med
lasarettsläkaren Anders Hansson i
Simrishamn. En broder blev lärare i
agronomi samt har fyra döttrar; en annan
blev professor och inten-
(55)
dent vid Naturhistoriska riksmuseet i
Stockholm. Av den sistnämndes fyra barn
blev sonen Harry bergsingenjör vid
Järnkontoret. En syster till denne blev
hushållslärarinna i Uppsala, en annan
missionär i Kina och en tredje gift med
fabrikören Vollrath Westerdahl i
Stockholm.
Ofrälse familjen Nathorst har oriktigt
uppgivits ursprungligen vara en engelsk
adelsätt. Från Breslau invandrade
1744 den schlesiske fältskären och
barberaren Johan Teofil Nathorst till Stockholm
och blev stamfader för den svenska
släkten Nuthorst. Abraham de Georgii's
andra ofrälse syster blev gift med, skildes
från och omgifte sig med
föreståndaren för gymnastiska
Centralinstitutet Gabriel Branting av en
borgaresläkt från Norrköping.
Den i kyrkböckerna såsom hans son
antecknade Hjalmar Branting, den judiska
marxismens store banérförare i
Sverige, död 1925 som socialistisk
statsminister och excellens, blev
världsberyktad. Med en poliskommissaries
dotter hade han två barn, av vilka sonen
senatorn Georg Branting gjort sig känd
såsom prosemitisk och bolsjevistisk
försvarsadvokat, senast till
förmån för de spanska
rödbanditerna.
En den först invandrade
Hamburgerkvacksalvaren Georgiis sonsons sonson
skograktaren O. D. Georgii bortlade sitt namn
och kallade sig Gustafsson; han lär ha
ättlingar i Norrland.
Hans broder ofrälse skeppsklareraren
Axel Geor-
(56)
gii Stockholm var mer
»högförnäm och lysande»
och lät 1886 införa sig i Tersmedens
privata adelskalender såsom »huvudman
för ointroducerade adliga släkten
Georgli». Såsom ovan visats är
släktens adelskap ett falsarium och
Tersmeden nekade att återintaga
släkten i sin kalender 1899. Av
skeppsklarerarens sex systrar giftes en med
stationsinspektoren Löfroth.
Andra kvinnliga släktmedlemmar blevo
hustrur åt resp. rådmannen
Rådberg i Örebro, kyrkoherden
Hasselroth i Stockholm, jordbrukaren Ramstedt,
majoren Wollert, förvaltaren Torsell i
Björklinge o. s. v.
Hustrun Georgii Hasselrot har sex barn, av
vilka en dotter gifts med en fil. d:r Holm i
Charlottenburg i Tyskland; en son blev
apoteksbiträde i Malmö; en
trädgårdsmästare i Posen; en
extralärare i Södertälje och en
löjtnant vid Dalregementet. Hasselroth
eller Hasselrot är en allmogesläkt
från Dalsland.
Ovannämnde Ramstedt, vars moder hette
Abrabmsén, hade en dotter, gift med
adjunkten fil. kand. Hellman i Stockholm, och en
son, som blev jägmästare i
Grönbo. Hans dotter blev gift med en
byråchef Lindeberg i domänstyrelsen.
Bergsarbetarsläkten Ramstedt har tagit namn
efter Ramshyttan i Nora bergslag.
Förutnämnde majoren Wollert,
ordförande i styrelsen för Sala
sparbank, för Wästmanlands brandbolag,
för Västerås
hypoteksförening m. m.,
(57)
har två barn, av vilka sonen Arvid
är kapten vid Västmanlands regemente.
Ofrälse släkten Wollerts förste
kände stamfader var född i Stralsund
och dog 1810 i Sverige, där han tjänat
sig upp till officer.
På rlddarhuset har den falska
fursteätten endast representerats av
två adlade medlemmar (n:r 2258), men
på kvinnosidan har det georgiska blodet
spritts till talrika andra familjer, bl. a.
falska engelska adelsätten Nathorst.
|