|
ALI ÄR ETT
AFFÄRSGENI
Trummorna dunkar och
larmar borta på marknadstorget. Skratten,
tjuten och oväsendet bara ökar och
ökar ju längre det lider mot
kvällen. I början, när Ahmed var
nykomling i stan, trodde han att de hesa tjuten
kom från vilda djur och dårar. Men
nu har han varit på torget många
gånger och sett allt det brokiga och
fantastiska, och det var inte så hemskt
som han föreställde sig. Det har
tvärtom blivit så att trummorna
lockar honom till sig på ett nästan
oemotståndligt sätt med sitt hetsiga
dunkande.
Han brukar gå dit
tillsammans med Ali på Färgarnas
gata. De har kommit överens om att
träffas den här
kvällen.
Kanske farbror Tarik
känner det på sig. "I kväll
lägger du dej tidigt. Det är ju
omöjligt att få liv i dej om
morgnarna," säger han frampå
eftermiddan.
Ahmed tiger
truligt.
"Du har somnat om
varenda morron den här veckan. Men
ränna ute om kvällarna, det orkar du,"
fortsätter farbror Tarik, men får
fortfarande inget svar.
Nog för att Ahmed
skulle kunna svara. Vad är det för
mening med att han stiger upp så tidigt?
Han behövs ju inte längre! Farbror
Tarik har anställt sin kusin, Zaid, som
varit arbetslös en lång tid. Det
finns inte arbete för två vuxna och
en pojke i den lilla butiken. Ahmed vet att han
får stanna hos sin farbror, bara för
att farfar har svårt att skaffa mat till
den stora familjen hemma i byn. Skörden har
slagit fel igen.
Han väntar tills
det kommer några kunder. Det pratas och
prutas och köpslås ute i butiken.
Farbror Tarik visar mattan, som farmor har
vävt. En granne kom till stan med den i
går.
"För dyr? Finaste
ullgarnet som finns att få. Känn,
så tjock! Jaså, ni vill hellre ha
kopparfatet?"
Sedan prutas det igen
och jämkas på priset. Farbror Tarik
låter skämtsam och på gott
humör. Det händer att han bjuder in
kunder på mynta-te i det lilla rummet
innanför butiken, där Ahmed befinner
sig.
Han bestämmer sig
för att ge sig iväg fortast
möjligt och ställer sig på dynan
under fönstret och kikar ut. Några av
husets kvinnor hänger tvätt och lagar
mat på den inbyggda, fyrkantiga
gården. Men gumman Sofia syns inte till.
Det är bra. Ahmed är lite rädd
för henne. Hon har det onda ögat,
säger man. När hon kommer, skyndar sig
kvinnorna att dra undan barnen. Om den gamla ser
på dem med sitt onda öga, kan de bli
sjuka, tror kvinnorna.
Ahmed kilar kvickt
över gården och genom en kort, dunkel
gång som leder till porten mot
gränden. Gamla Sofia sitter i sitt lilla
mörka prång vid trappan och vaktar
på alla som kommer och går. Hon vet
allt som händer i huset, och om man ger
henne en slant, berättar hon skvaller.
När hon inte är upptagen av att
skvallra mumlar hon besvärjelser. Hennes
tandlösa mun rör sig oavbrutet, hela
dagarna. Egentligen är det hemskt synd om
henne, för hon har inga anhöriga som
tar hand om henne. Hon måste leva på
allmosor, som andra ger av
barmhärtighet.
Ahmed snor förbi
prånget i trappan så fort han kan.
När han står och famlar med
låset vid porten, hör han hasande
steg. Men han hinner ut i gränden och
blandar sig med folkvimlet, innan Sofia hinner
fästa sitt onda öga på
honom.
Ali väntar
på det vanliga stället vid
virkesupplaget. Han är ett riktigt
affärsgeni och har alltid en liten summa
pengar med sig till torget. När han
går därifrån har han kanske
lyckats tredubbla eller fyrdubbla summan. Han
gömmer pengarna på ett hemligt
ställe. När han blir äldre ska
han skaffa sig en butik, har han anförtrott
Ahmed.
Den här
kvällen träffar pojkarna en bonde, som
har brått och ska åka hem med
bussen. Han står där med ett parti
dadlar som han inte hunnit sälja och inte
vet vad han ska göra med. Pojkarna
får överta partiet, och Ali prutar
fräckt. Bonden är missnöjd, men
har inte tid att köpslå , så
han godtar Alis bud efter en kort
diskussion.
Pojkarna lånar en
trälåda av en frukthandlare och
gör i ordning ett litet stånd. De
hittar på en ramsa, som de sjunger
för full hals, för att locka till sig
kunder.
"Finfina dadlar,
köp söta, stora dadlar, billiga
dadlar, köp världens bästa
dadlar..."
De gör
krumsprång och spelar clowner och sjunger
ramsan om och om igen. Folk samlas omkring dem
och skrattar. Affärerna går bra.
Snart har de sålt slut på
nästan hela partiet.
De sparar några
dadlar åt sig själva. Tuggande
på dem går de runt i
människovimlet. Det finns gott om landsbor,
som stannat kvar för att roa sig en stund,
sen de sålt slut på produkterna de
haft med sig. Där finns också
utländska turister, för det gamla
marknadstorget är mycket berömt och
omtalat. Det är inte bara ett salutorg,
där allt upptänkligt finns att
köpa, utan också ett slags
nöjesfält.
Pojkarna går
först och tittar på en av
ormtjusarna. Hans hår är tovigt, och
han ser nästan vansinnig ut med sina
brinnande ögon. Men hans händer
handskas smidigt med ormarna när han snor
dem om halsen, pressar dem mot ögonen,
stoppar dem i munnen. Till slut lägger han
ner dem på marken och låter dem
dansa med överkropparna, medan han
slår takten på en cymbal.
Det finns mycket
på torget som är underligt och
hemskt. Som till exempel eldslukaren. Han har
just börjat föreställningen,
när pojkarna kommer. Han trampar och
skuttar, så dammet yr upp mellan de nakna
tårna. Han sjunger och ropar, för att
få åskådarna i den rätta
sinnesstämningen.
Så tänder
han sin fackla och ritar cirklar i luften med
den, samtidigt som han ökar takten i
trampandet. När åskådarna
börjar ropa och skräna av upphetsning
är tidpunkten inne. Han sjunker ner
på knä, höjer facklan liksom
vädjande mot himlen och stoppar sedan ner
den i svalget. Ett moln av rök bolmar upp
och nästan döljer honom.
Ahmed håller
andan av förskräckelse och tror
bestämt att eldslukaren håller
på att brinna upp. Han är säker
på att eldslukaren är död,
när röken skingras, och han ser honom
ligga hopkrupen på marken. Men han bara
vilar sig en stund före nästa
uppträdande.
Det är ett
infernaliskt oväsen, av trummors dunk-dunk,
av cymbalslammer, fiolgnäll, gitarrspel och
flöjtvissel. Över alltsammans
hörs människostämmor i
långdragna, entoniga melodier.
Ahmed är snart
så full med upplevelser och intryck att
det inte finns plats för mer. Han orkar
inte förvåna sig eller äcklas
eller beundra. Då är det dags att
gå. Han vet ju att han och Ali kommer att
träffas igen, och Ali ska hitta på
nya sätt att tjäna pengar. De ska
gå runt på torget och uppleva nya
sensationer tillsammans.
ZIP
|