Radio Islams Nyheter på Svenska
00 07 07Israelisk ambassadtjänsteman i barnporrhärva Följande artikel publicerades på Aftonbladets hemsida 6/7-2000:
Israel flög hem pedofilmisstänkt diplomat Brasiliansk polis hittade vid en razzia nakenbilder och filmer på unga flickor, som fotograferats hemma hos en israelisk diplomat.
Polisen misstänker att diplomaten stått som värd när prostituerade barn sålt sina tjänster i hans hem.
Nu har diplomaten lämnat Brasilien och flugit till Israel, sade israeliska myndigheter på onsdagen. Han flög i tisdags sedan hans regering kallat hem honom.
Israels generalkonsul i Rio de Janeiro tycker att fallet tagit orimliga proportioner - "bortsett från det måste vi komma ihåg att alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats", sade generalkonsuln Eitan Surkin.
Hemma i Israel ska diplomaten svara för sig inför en undersökningskommission. Förhören inleds under torsdagen.
Nakenbilderna hade polisen hittat hemma hos en lärare i Rio de Janeiro. En ung flickas vittnesmål ledde polisen på spåren. Förutom bilderna på de nakna flickorna fanns där också foton av dem med kläderna på. Diplomaten finns med på en del bilder, där han kramar om de påklädda flickorna.
De pornografiska bilderna har bland annat tagits intill hans bassäng, uppgav kriminalpolisen Roberto Costa.
En ung flicka har berättat att hon filmats och fotograferats av läraren, medan hon haft sex med israeliska turister. Hon har också uppgett att diplomaten varit med vid några tillfällen, men hon har inte sagt något om hans roll. Barnprostitutionen i Rio de Janeiro är den värsta i Brasilien. Anställda på hotell och restauranger längs den berömda stranden Copacabana erbjuder ofta tjänster av tonåriga prostituerade.
00 06 30Den myglande "humanisten" - Alcalá avslöjad - igen! Nyligen skrev vi på dessa sidor om Jesús Alcalá, och misstankarna mot honom avseende bedrägerier mot Sida. (För detta läs artikeln efter denna).
En bra regel att ha med sig, när man ska bedömma sionistiska fejkares olika bedrägerier, är att det lilla vi får reda på bakvägen genom att efterforska och avslöja, som regel bara utgör en liten del av helheten - sanningen. Det brukar ofta visa sig att det i själva verket förhåller sig mycket värre än man någonsin kunnat ana. Fallet Jesús Alcalá är ett väldigt bra exempel på detta.
För en gångs skull har vissa massmedier gjort sin plikt och även belyst en helig ko - människorättsktivisten Alcalá - och grävt i hans trädgård på jakt efter begravda hundar. Den pågående förundersökningen är ett resultat av detta.
Nu, senast, har TV 1:s Aktuellt gjort ett par ytterligare högintressanta upptäckter som verkligen avslöjar vad för typ av person, och moralen hos den figur, som har det så vackra och förpliktigande namnet Jesus som sitt förnamn.
En del av mytbilden kring Jesús Alcalá var att han hade ett "demokratiskt påbrå". Bl.a. har man, som i Aftonbladets nyheters faktaruta om Alcalá 9/2-2000, kunnat läsa att "Alcalás farfar var under åren 19311936 en av det demokratiska Spaniens sista presidenter innan Franco-regimen". Det låter ju förstås klart imponerande, och mycket vackert.
Denna del av mytbildningen kring Alcalás person började dock naggas i kanten då Dagens Nyheters journalist som tagit sig an fallet Alcalá började skrapa på ytan.
I en artikel i tidningen publicerad den 9:e februari 2000 i DN, skrev journalisten Thomas Michélsen om Alcalás påstådda bakgrund där Michélsen avslöjade att trots att Alcalás farfader skulle ha varit en fin demokrat, så var faktiskt Alcalás egen far, d.v.s. den som står honom biologiskt närmare, en fascist som "valde den andra sidan och gick in i Francos fascistiska Armé".
Redan detta avslöjande var högst anmärkningsvärt, men det kommer att visa sig att Alcalás lögner om sitt förlutna inte slutar här. Det är värre än så! Ty talet om att hans farfar skulle ha varit "det demokratiska Spaniens siste president innan Franco" visar sig som Aktuellt nu avslöjat, vara en total bluff!
Aftonbladets nätupplaga den 7/6-2000 skrev en bra artikel om Aktuellts avslöjanden. Understrykningar tillagda av Radio Islam:
Spaniens president var inte Alcalás farfar
Förre Amnestyordföranden Jesús Alcalá har alltid sagt att hans farfar var president i Spanien före inbördeskriget.
I går avslöjade Aktuellt att det inte stämmer.
President Isito Alcalá-Zamoras barnbarn säger bestämt att Jesús Alcalás pappa inte är son till presidenten.
I går bröt den förre Amnestyordföranden tystnaden i Aktuellt. Jesús Alcalá, som är misstänkt för bedrägeri, säger att den senaste tiden har varit mardrömslik.
Men det lär knappast bli bättre nu sedan Aktuellt avslöjat att Alcalá inte är den han utger sig för att vara, eller den han trott sig vara, nämligen sonson till Isito Alcalá-Zamora, president i det republikanska Spanien.
Presidenten hade bara sex barn
Alcalás far Eduardo, arkitekt och Franco-anhängare, har alltid, enligt Jesús Alcalá, hävdat att han var son till den förre presidenten.
Men presidentens barnbarn Jose Alcalá-Zamora säger till Aktuellt att presidenten bara hade sex barn som uppnådde vuxen ålder: Pura, Isito, Maria-Teresa, Isabel, Luis och Pepe.
Några andra barn fanns inte, något som brorsonen Isito också förnekar.
Det fanns ingen Eduardo, det är lögn, säger han till Aktuellt.
Min far kan inte ha ljugit för mig
Aftonbladet har förgäves sökt Jesús Alcalás för en kommentar. Till Aktuellt säger han i ett skriftligt meddelande:
Om det här är rätt har alltså min far ljugit för mig så länge jag bodde i Spanien. Det kan helt enkelt inte vara sant, säger Alcalá som också hävdat att han är docent i juridik, fast han i själva verket är jur kand.
(...)
Högst anmärkningsvärt, detta. Han avslöjar sig rejält med sina pinsamma bortförklaringar om att han skulle levt på en livslögn och att hans far skulle ha ljugit för honom. Vad som tillkommer är också avslöjanden om hur Alcalás ljugit om sin docent-titel, nåot han gjorde för att dupera Sida. Således har denne bedragare gjort en riktig Refaat El-Sayedare.
Redan i Alcalá-affärens inledningsskede reste sig Alcalás mäktiga vänner till att reflexmässigt försvara sin vän. På Aftonbladet kultur 14/2, 2000, kunde man läsa ett långt och fanatiskt stödinlägg, skrivet att Alcalás kompis, den s.k. fredsforskaren Wilhelm Agrell. Under rubriken "Attentatet mot Jesús Alcalá" svamlar Agrell om "DN:s förlorade heder". Enligt Agrell har Alcalá utsatts för ett "klassiskt massmedialt attentat". I artikeln påstår Agrell att påhoppens illasinnade natur skulle bli tydligare med tiden, "i takt med att de beskyllningar som riktats mot honom tappar i trovärdighet", som han så "siande" skrev.
Ett klart dumt påstående med tanke på affärens fortsatta utveckling efter att artikeln skrevs.
Agrells konpirationsteori går ut på att en journalist på DN som hyser agg till Alcalá har passat på att nedsvärta honom med sin journalistik. Denna journalistik beskriver Agrell med så starka ordalag som en "avlivningsmetod", där den stackars Alcalá befinner sig på en "avrättningsplats"!
Agrell siar om en framtid där misstankarna mot Alcalá kommer att falla: "Kanske börjar Michélsen ana att hans scoop är på väg att spricka och försöker manövrera för att klara en kommande kraschlandning".
Och på detta tema fortsätter han:
"Hur går det då den dag förundersökningen läggs ner, då inte längre några bedrägerimisstankar kvarstår? För att det kommer att gå så tvivlar jag inte på."
I maj upprepade Agrell sitt stöd och skrev en stor debattartikel i Sydsvenska Dagbladet där han upprepade sina konspirationsideér om att Alcalá var utsatt för en komplott. Aftonbladet frågade efteråt ut Agrell vad han hade för källa till sina påståenden (se tidningens nätutgåva 14/5 2000):
Du är säker på att Alcalá utsatts för en komplott. Har du själv gått till botten med anklagelserna? Nej, jag har litat på vad Alcalá berättat för mig.
Så var det med den källan.
Också de andra i etablissemanget har ryckt ut till Alcalás försvar. I DN 16/2-2000 publicerades ett "Upprop för Jesús Alcalá" där man klagade på "pressetiska överträdelser", "massmediala attacker" och den "massmediala kränkningen av Jesús Alcalá". Bland de som signerade uppropet kunde man se personer från det gamla sionist-gänget som Jackie Jakubowski, Anita Goldman, Göran Rosenberg, Peter Englund och Maria-Pia Boëthius.
Det mest absurda förvaret av Alcalá måste ändå ha varit Kerstin Hallerts TV-krönika om Aktuellts avlöjanden, publicerad på Aftonbladets hemsida 28/6-2000, som vi nu tänker gå igenom då den var så sanslös i sitt innehåll.
Enligt henne skulle Aktuellt ha begått "ett lustmord" som var "genomfört lugnt och isande, med total avsaknad av misskund", när man avslöjade Alcalás bedrägerier om sin bagrund och sin docenttitel. "Han förintas i tv" - skriver hon. Avslöjandena, trots sin saklighet, var enligt henne "ingen granskande journalistik".
Hon skriver apropå Alcalás medverkan - in persona - i Aktuellt där han skulle få svara på de frågor som väckts: "Tv ser mycket väl som alla vi andra att Jesus Alcala ställer upp i tv utan tillstymmelse till insikt om följderna. Han är lika desperat som ur balans". Och hon ser hur Aktuellt "exploaterar sitt övertag". Enligt henne "såg ju var och en att det här var en människa som verkligen mådde dåligt".
Som om det vore något man skulle ta hänsyn till när man avslöjar en som ljugit och bedragit folk.
Hon undrar om han konsulterat sin judiske advokat Leif Silbersky innan sitt katastrofala TV framträdande, då Silbersky är "väl medveten om hur vansklig tv är för den som är desperat och utan självinsikt".
Detta för att avråda sin klient från att göra bort sig. Det viktiga för Hallert är nämligen inte att någon avslöjats att ljuga, utan att rädda myten om Alcalás hederlighet och förträfflighet.
Hon tillstår att Alcalá, när han framträdde i Aktuellt i samband med inslaget den 16:e juni, "viftade bort att han lögnaktigt kallat sig docent i processrätt och besvärades inte av att han undertecknat sig med den titeln i dokument till Sida". Hon beskriver alltså honom samtidigt som en kallhamrad lögnare men ändå tycker hon att det inte spelar någon roll att han inte har moral ty Hallert skriver:
"Än sen om Alcala saknar moral, när han låter oss förstå att allt som pådyvlas honom är andras fel. Alcala vägrade acceptera aldrig så bistert sakliga fakta."(...)
Alcala gör inget sympatiskt intryck. Han är mytomanen i sin prydno. Men än sen?"Vaddå "än sen"? Tala om en kluven approach! Ena sekunden kallar hon honom för att var en person utan moral, som skyller ifrån sig, t.o.m. en osympatisk mytoman. Men det skall man helt plötsligt svälja -"än sen" skriver hon.
Det är bra fräckt! Ska hennes etablissemangsvänner dömas med en annan skala än andra medborgare i samhället? Det verkar uppenbarligen så. Till skillnad från Agrells försvarstaktik som vi refererade ovan, så tillstår Hallert att Alcalá har en skuld, men det hemska är att man har haft fräckheten att avslöja den!
Hon oroas nämligen över Alcalás image efter avslöjandena. TV har sett till "att Alcala förnedrades offentligt och förlorade sitt ansikte" och hon frågor sig nu om denne stackare efter avslöjandena om honom i fortsättningen kan bo kvar i landet. Uppenbarligen borde TV ha tagit hänsyn till det senare (d.v.s. huruvida Alcalá kan vara kvar i Sverige) i sin bedömning om man skulle sända inslaget, och hon förebrår Aktuellt för att, som hon skriver, "strunta" i detta.Trots att Alcalás avslöjats som en riktig praktbedragare skriver hon att "Aktuellt skapade med sina tre minuter om Alcala ett motbjudande porträtt inte av Alcala utan av sig självt"!? Trots att Alcalá "var så långt bortom verkligheten att han agerade som om han trodde att journalisterna var lyhörda bundsförvanter" och trots att Hallert konstaterar att det inte fanns "ett uns av anständighet från någondera parten" så ska ändå "ansvaret" falla "på Aktuellt". En intressant logik hon brukar sig av, Hallertskan.
Hon skriver vidare:
"Inslaget är därför ett solklart fall för Granskningsnämnden. Avsikten med inslaget är ju att förinta Alcala. Det är ingen konst.""Agerandet [TV-inslaget] stinker obehagligt av främlingsfientlighet."
Hon utnyttjar här ett fräckt opportunistiskt knep att dra in främlingsfientlighets inkvistionen, in i processen om Alcalás skuld.
"Det finns faktiskt ingen anledning att ens tro att Alcala är en slipad bedragare", skriver hon.
Hon kallar istället Aktuellt som representant för en "maktmedveten sensationslysten tv som exploaterar en redan golvad" och upprörs av denna "ynklighet". Hallert agerar enligt principen att halshugga budbäraren istället för att gå genom hans budskap och se vad han hade att säga.
Så trots att hon själv tillstår att han är en lögnaktig person högre upp i artikeln, så säger hon mot slutet att han inte skulle var det.
Är han någon sorts sjuklig mytoman som ska ha medicinering, specialistläkarhjälp och kärlek, månne?
Nej, detta var ett fräckt knep av Hallert att göra "damage control", skadebegränsning, genom att skriva ett inlägg fullt av inre motsägelser, men där slutklämmen är att det var fy åt Aktuellt att ge sig på den martyrförklarade Jesús, nu uppspikad på det massmediala korset.
Apropå det, en liten komisk sluttanke:
Eftersom det nu visat sig att vår marrano-judiske Jesús Alcalá, ljugit om så mycket i sitt förflutna, hur står det till men hans namn egentligen.
Han kanske inte ens heter Jesus i förnamn? Tänk om det skulle visa sig att hans riktiga förnamn egentligen skulle vara..... Judas?!
Tillägg: Det finns många bra svar från upprörda Aftonbladet-läsare, som kommentarer till Hallerts opportunistiska krönika. De går att läsa på: http://tycktill.aftonbladet.se/WebX?13@@.ef3dee1
00 05 18Jesús Alcalá - snaran dras åt Vi har tidigare berättat om denne marrano-jude, som bakom en fasad av påstådd humanism och rättvisepatos verkar för sionism och åsiktsförtryck. Radio Islam har uppmärksammat Alcalás deltagande i den sionistiskt orkestrerade kampanjen mot professor Jan Bergman. Vi har också tagit upp hans engagemang för att revisionister skall dömas ohörda (se Radio Islams nyheter 1997-03-14).
I våra medier presenteras Alcalá ofta som en man som "kämpar för samhällets svaga, flyktingar och förföljda och har gjort sig känd som en man med stort rättspatos" (Aftonbladet 9/2-2000). Men så i februari exploderade den s.k. Alcalá-affären där Alcalás tidigare bundsförvanter i Dagens Nyheter i februari berättade att polisen genomfört husrannsakan hemma hos Alcalá och i Internationella juristkommissionens lokaler i Gamla stan i Stockholm för att han misstänktes ha försökt svindla till sig 1,2 miljoner kronor.
Pengarna kom från Sida och betalades ut till ett projekt i Paraguay som Alcalá i flera år ledde för Internationella juristkommissionens räkning.
Enligt juristkommissionen, som polisanmält Alcalá, hade biståndsarbetarna i Paraguay informerats av Alcalá om att de 1,2 miljonerna var Alcalás egna pengar och att de skulle återbetalas till honom när nya Sidapengar tillkom. Ingen dokumentation tyder dock på att Alcalá verkligen skulle ha bidragit med några egna pengar.
När en internutredning inom kommissionen sattes i gång lämnade Alcalá projektet och efter polisens tillslag lämnade han styrelsen för juristkommissionen. Statsåklagare Yngve Rydberg på ekobrottsmyndigheten i Stockholm leder nu förundersökningen där Alcalá har delgivits misstanke om försök till grovt bedrägeri.
Alcalás kommentar efter att man gjort husrannsakan hos honom var nog så talande:
"- Jag är helt säker på att jag inte har gjort något fel".Så säger bara en person som inte har rent mjöl i påsen. Bara detta uttalande visar att Alcalá vet att man luskat ut att hans haft något fuffens för sig, och att han nu måste planera för en reträtt under ett minimum av förluster.
I början ryckte flera av Alcalás allierade ut till hans försvar och hävdade att han var utsatt för en massmedial konspiration trots att det faktiskt var landets juridiska myndigheter som agerat mot Alcalá och landets polis som gjort husrannsakan hos honom.
Alcalá har varit medlem i Amnesty i nära 30 år och var ordförande i Svenska Amnesty sedan 1998. Således fick organisationens ledning problem när chefen var misstänkt för grovt ekonomiskt fiffel. I början av affären sade Amnesty International att man hade kvar sitt förtroende för Alcalá. Man gick t.o.m. ut med ett dekret till sina lokalavdelningar att inte diskutera Alcalá med medierna - något som fick enskilda medlemmar att reagera mot vad de såg som ett försök att lägga munkavle på intern Alcalá-kritik. Dock kommer detta "förtroende" att svikta längre fram, då fler detaljer om utredningen mot Alcalá började läcka ut.
En intressant vändning i affären kom för några veckor sedan.
På Expressens hemsida 29/4-2000 kunde man läsa en lång artikel hur Alcalá nu börjat betala tillbaks pengar, trots att han påstår sig vara oskyldig!
Expressen skriver:
"Svenska Amnestys ordförande Jesús Alcalá har betalat tillbaka en kvarts miljon kronor till Internationella juristkommissionen. Det bekräftar han i dag själv."I sitt brev till juristkommissionen bekräftar Alcalá att han krävts på en kvarts miljon kronor av kommissionen och att han nu betalat tillbaka pengarna. Alcalá skriver: "Jag betalade men erkände inte kraven."
Som förklaring till att han ändå betalat 250 000 kronor säger han till Expressen:
" Jag har gjort det för att få slut på trycket från media om kraven. Jag orkade inte mer. Men jag har sagt till juristkommissionens styrelse att jag förväntar mig att så gott som allt ska betalas tillbaka till mig när den här saken är färdigutredd. Annars är jag beredd att processa mot dem (...)"Det är pinsamt att se denne man ljuga sig blå. Vem skulle betala igen pengar om han inte var skyldig? Hur naiv är denne Alcalá - eller snarare fräck - som tror att hans falskspel skall gå hem?
Och till detta kommer hans påståenden om "trycket från media". I själva verket har det ju varit så att det skrevs och sades mycket i frågan den första veckan-tio dagarna i februari, och att det sedan dess varit i det närmaste helt tyst om affärens fortsatta utveckling.
Alcalá är inte heller lite fräck när han kommer med hot om att han skulle processa mot juristkommissionen om han inte får tillbaka sina pengar.
I Expressenartikeln vi referar från (29/4-2000), berättas också att Alcalá nu krävs "på ytterligare 133 000 kronor för påstått oklara affärer i Paraguay".
Expressen skriver:
"Expressen kan i dag avslöja innehållet i en intern granskningsrapport om Jesús Alcalás kritiserade transaktioner inom ramen för Internationella juristkommissionens biståndsprojekt i Paraguay. Projektets nye ledare, advokat Ingemar Strandberg, anser sig under en granskningsresa till Paraguay ha hittat ytterligare oklarheter.
Ska ha blivit bestulen Strandberg beskriver till exempel i sin rapport hur den lokale chefen för Paraguayprojektet, dr Carlos Alberto Gonzales Carabelli, under besöket "spontant tog upp ett handlån" som han givit Jesús Alcalá i samband med ett av Alcalás besök i Paraguay. Enligt Dr Gonzales hade Alcalá uppgivit att han blivit bestulen på sin plånbok och bett om att få låna 5 000 dollar som han skulle betala tillbaka så snart han var tillbaka i Stockholm.
"Gonzales återfick inte pengarna och var tvungen att påminna om återbetalningen. Efter flera telefonsamtal från Gonzales uppgav Alcalá att han ordnat betalningen till Internationella juristkommissionen (ICJ) och att summan ingick i en betalning som ICJ gjort till projektet."
"Alcalá uppmanade Gonzales att lyfta beloppet från den överföringen", vilket han också gjorde.
Enligt juristkommissionens granskning har Alcalá aldrig betalat in de 5 000 dollarna, och han krävs därför på det beloppet.
Personlig gåva En annan punkt i advokat Ingemar Strandbergs rapport handlar om en utbetalning på 6 000 dollar från Paraguayprojektet till Amnesty för att användas i gemensamma kurser i mänskliga rättigheter. Strandberg har intervjuat Amnestyanställda i Paraguay som bekräftat att de fått pengarna "...och att det från Alcalás sida uppgivits att pengarna var att betrakta som en personlig gåva från honom".
Något pågående eller planerat framtida samarbete mellan juristkommissionens Paraguayprojekt och Amnesty existerade inte.
Betalade för sonens bil En tredje punkt gäller 280 dollar som Alcalá ska ha beordrat det lokala kontoret i Paraguay att betala ut i registreringsavgifter för en bil till Jesús Alcalás son, som arbetat inom projektet.
Tidigare hade Paraguayprojektet betalat ut 5 000 dollar för bilen, pengar som Jesus Alcalá efter avslöjandena i vintras betalade tillbaka till juristkommissionen."
Expressen fortsätter:
"Av Ingemar Strandbergs interna utredning och av Jesús Alcalás svar på brevet med juristkommissionens senaste krav framgår att kommissionen anser att reseräkningar och andra omkostnader som Alcalá sammanlagt fått ut hundratusentals kronor för inte motsvaras av verkligautgifter."
Som svar på dess anklagelser säger Alcalá till Expressen i ovannämnda artikel att "Det är fullständigt vansinnigt, jag har inte gjort någonting fel". Han säger sig vara drabbad av en mängd människor som ljuger om hans förehavanden. Han förefaller tro sig vara utsatt för en konspiration av en mängd olika personer i olika positioner och länder som nu hyser agg till honom, Varför de skulle göra det får man inte veta. Alcalá betecknar också de 133 000 kronor han nu också krävs på som "groteska krav".
I vredesmod att hans tidigare tidning vänt sig mot honom har Alcalá sagt upp sitt samarbete med DN p.g.a. tidningens avslöjanden av hans affärer. Själv säger han, enligt Aftonbladet Text och digitala version 26/4-2000 att han sig "mycket illa behandlad av DN" och inte vill medverka i DN "så länge Joakim Berner är kvar".
Och affären rullar på vidare...
På Aftonbladets hemsida 30/4-2000 kunde man under rubriken "Sida stoppar bistånd" läsa att "biståndsorganet Sida avbryter ett redan avtalat bistånd på nästan nio miljoner kronor till utbildning av poliser, domare, åklagare och försvarsadvokater i Paraguay" p.g.a. "brottsmisstankar mot den svenska ledaren av projektet, Jesus Alcala". Uppenbarligen har man på Sida förstått att det finns någon substans i anklagelserna mot "människorättsaktivisten" Alcalá.
Och nu senast kunde man läsa på Aftonbladets hemsida 2/5-2000 om nya vändningar i affären. Under rubriken "Alcalá fick dubbelt betalt" skriver man:
"Ordföranden i svenska Amnesty, Jesús Alcalá, har i minst två fall skickat in dubbla resefakturor.För samma resor har han krävt ersättning av både Juristkommissionen och biståndsorganet Sida, skriver Dagens Nyheter.
Resorna till Paraguay, som tillsammans kostade mer än 100 000 kronor, gjorde han hösten 1998 och våren 1999.
Där spelade han två roller, dels som Sidas utsände konsult, dels som Internationella juristkommissionens granskare.
Originalet av hans hotellräkning skickade han till Sida och en kopia av samma räkning sändes till Juristkommissionen.
Utöver dubbelfaktureringen finns även andra oklarheter. I sin faktura till Juristkommissionen kräver Alcalá exempelvis omkring 12 000 kronor i ersättning för att han bott på lyxhotell i Brasilien i mars 1999. I själva verket, skriver DN, vistades han i Malmö under den aktuella tiden. Det framgår av hans flygbiljetter som hittats i Sidas arkiv."
Uppenbarligen finns det här många hundar begravda, och ju mer man gräver ju fler man stöter på.
Det sista steget är att Amnesty uppenbarligen ej längre har förtroende för sin ordförande då han helt tvärt slutat och ersatts av en ny - Hanna Roberts.
Jesus Alcalá har nu anlitat försvarsadvokat Leif Silbersky - judarnas "Mr Justice" - som försvarsadvokat. Silbersky verkar drivas av ett kall att försvara sina fränder när de hamnar i klistret, när man tittar på hans tidigare klienter som Sigvard Marjasin och yuppie-juden Thomas Jisander, involverad i Trustor-skandalen.
Det skall bli intressant att se fortsättningen på denna saga.
00 05 15ADL åker på ännu en nit ADL, judarnas underättelsetjänst vid sidan om Mossad och nära förknippad med Svenska Kommittén mot Antisemitism i Sverige, har hamnat i en riktig knipa. Organisationen har, förutom underättelsearbetet, specialiserat sig på att bedriva hetskampanjer och juridiska processer mot icke-judar för påstådd "antisemitism" - ett begrepp som oftast betyder Israel-kritik.
Men ADL har haft problem. Som Radio Islam meddelat på sektionerna om judisk terror både i den svenska och engelska hemsideversionen, samt i vårt separata ADL-arkiv, så har organisationen ertappats och nyligen fällts för sitt omfattande spionage mot medborgare i USA.
Här publicerar vi nu ett AP-telegram som berättar hur ADL mött ännu en motgång.
Den här gången har ADL engagerats av ett judiskt par som kommit i konflikt med sina icke-judiska grannar och som ville åtala grannarna för "antisemitism". Dock visade det sig att man använt sig av illegala metoder varpå istället ADL har blivit bötfällt och nu är ålagda att betala det icke-judiska paret häpnadsväckande 10.5 miljoner dollar! ADL protesterar förstås hejvilt, särskilt då summan utgör nästan en fjärdedel av organisationens årsbudget.
För mer detaljer om denna roande historia läs AP-artikeln nedan, på engelska orginalspråket:
Jewish Group: Toss Out Damage AwardAP-NY-05-13-00 1838EDT
by ROBERT WELLER
Associated Press Writer
DENVER (AP) -- Lawyers for the Anti-Defamation League are appealing a $10.5 million judgment against the organization for defaming a couple the ADL publicly accused of being anti-Semitic.Barry Curtiss-Lusher, the ADL's Mountain States chairman, said the ADL will not be intimidated by the decision, even if it's upheld.
Even though $10.5 million is nearly a quarter of the ADL's worldwide budget of $45 million, ''ADL does have the resources to pay whatever damages arise out of this case,'' he said.
''It's quite important that the Anti-Defamation League continues to pursue its mission and fight racism, bigotry, hatred, including anti-Semitism. We've done so for 87 years and we will continue to do so.''
On April 28, a U.S. District Court jury decided the organization had gone too far in accusing an Evergreen, Colo., couple of anti-Semitism. The main evidence in the case turned out to be illegally recorded telephone conversations.
William and Dorothy Quigley and Mitchell and Candace Aronson had been neighbors and friends in the upscale mountain community of Evergreen, 15 miles west of Denver. Their children played together. But then the Aronson's large dog allegedly attacked the Quigleys' smaller dog, and a feud followed.
After a 1994 incident in which William Quigley drove toward Mrs. Aronson and swerved at the last moment, he pleaded no contest to reckless driving.
The Aronsons found they could pick up the Quigleys' cordless-phone conversations on their police scanner, then followed advice from local authorities to tape calls they felt were threatening.
During one call, Mrs. Quigley said she had considered painting an oven door on the Aronsons' home. And the Aronsons said a reference to Nazi death camps terrified them.
Jay Horowitz, a lawyer for the Quigleys, called the remarks ''banter.''
In her trial testimony, Mrs. Quigley said her telephone comments were ''sick'' and that she regretted them.
In 1994, Saul F. Rosenthal, director of ADL's Mountain States region, held a news conference accusing the Quigleys of anti-Semitism. He based his remarks on the taped conversations.
But the jury concluded those statements at the news conference - and on the radio - were defamatory and ''not substantially true.''
Lawyers for the Quigleys pointed out the recordings, which local prosecutors had urged, were illegal. A federal law, passed shortly after the two families began feuding, banned the recording of cordless phone conversations.
Jefferson County District Attorney Dave Thomas subsequently apologized to the Quigleys for filing hate crime charges against them, and his office paid $75,000 to settle a lawsuit. The Quigleys also got a $350,000 settlement from the two lawyers who initially represented the Aronsons. The Aronsons, now divorced, moved out of the neighborhood two years ago.
Lawyers for the Quigleys refused to comment and responded to the ADL filing its appeal on Friday by asking U.S. District Judge Edward Nottingham to triple the damage award. The judge took the motions under advisement.
00 05 08Judiskt EU-kalas
Radio Islam har tidigare berättat om den polske juden Jerzy Glücksman som tidigare var UD:s jordbruksexpert och tillika jordbruksråd vid Sveriges EU-delegation.Denne Glücksman har nu utmärkts sig genom den slösaktiga avslutningsfest han nyligen höll och som svenska staten skall pröjsa 40 000 för.
Aftonbladets internet-version av den 5/5-2000 skriver om detta:
Svenskens EU-kalas kostade 60 000 kr
Det var en investering för framtidenJerzy Glücksman, avgående svenskt jordbruksråd vid EU-representationen, höll nyligen en avskedsfest i Bryssel.
Av slutnotan på 66 000 kronor står svenska staten för cirka 40 000.
Dessutom sponsrades festen av mejeribranschen och Sveriges yrkesfiskare.
Efter nästan 13 år som jordbruksråd i Bryssel ska Jerzy Glücksman nu flytta hem till Sverige och bli protokollchef åt jordbruksminister Margareta Winberg.
Den 10 april höll han sin avskedsfest i Bryssel.
Omkring 200 gäster dök upp och bjöds, enligt Svenska Dagbladet, på en flerrättersmiddag med drinkar, vin och kaffe.
EU-ambassadören Gunnar Lund är upprörd över festens storlek och anser att den blev för dyr.
Förvisso är det brukligt att säga farväl, men då med en mottagning och inte med denna mängd av gäster, säger han till SvD.
Svenska utrikesdepartementet betalar, helt enligt representationsreglerna, ungefär 40 000 kronor av kalaset.
Investering för framtiden
Resten får Jerzy Glücksman stå för själv.
Gunnar Lund är också kritisk till att två intresseorganisationer Svensk Mjölk och Sveriges yrkesfiskares riksförbund skänkte delikatesser till festen.Men Jerzy Glücksman förstår inte kritiken:
Festen var en investering för framtiden. Min efterträdare kan dra nytta av att den blev lyckad.
Radio Islams kommentar:
Märk att: den slösaktige juden kallas för "svensken". Det brukar vara så att judar tycker om att exempelvis kallar sig för "svenskar" även trots att de närhelst de vill kan flytta till Israel och automatiskt, i egenskap av judar, bli israeliska medborgare. Varje gång de hamnar i klistret och gör bort sig så säger de att de är "svensk", "amerikan" eller "fransman", så att dessa respektive värdfolk istället får skulden och skammen över sig. Aldrig skulle de i sådana sammanhang betona att de är judar. Nej, det säger de bara ifall att de får utmärkelser, priser och berömmelser, då framhäver de gärna sitt "judisk arv" eller "judiska påbrå".
Lägg märke till att juden Glücksman rapporteras återvända till Sverige för att bli protokollchef åt jordbruksminister Margareta Winberg. Ännu en jude som väljer och vrakar mellan toppositioner i den svenska makteliten.
Det påminner om Benjamin Disraëli-Beaconsfields avslöjande citat. Han var Storbritanniens judiske premiärminister under 1868 och 1874-1880. Här följer ett utdrag citat från hans bok "Coningsby", 1844:
"Judar, judar, överallt judar! Har det någonsin inträffat att någon mer eller mindre märklig rörelse i Europa skulle ha ägt rum utan vår verksamma inblandning? Låt oss som exempel ta den ryska politiken, som hanteras med en sådan hemlighetsfullhet att hela Västeuropa bleknar av skräck inför den. Vem inspirerar den, vem leder den? Judarna! För närvarande förbereds i Tyskland en mäktig revolution som till sin natur liknar reformationen. Under vems täckmantel utförs den? Återigen under judens! Vem har bemäktigat sig och monopoliserat nästanalla professurer vid de tyska universiteten? Neander, grundläggaren av den spiritualistiska katolicismen, och Regius, professorn i religionslära vid Berlins universitet - är de inte båda två judar? Och Benary samma universitets stolthet, är inte även han jude? Och Weil, professorn vid universitetet i Heidelberg, är även han jude. Med ett ord, om man frågar: vilken beydelse har de tyska professorerna av judisk härkomst?, blir svaret: de är legio! Och sedan kom jag till Petersburg och blev mottagen av den ryska finansministern, greve Kankrin. Han var son till en litauisk jude...I Spanien fick jag audiens hos ministern Mendizabal. Han var, liksom jag, son till en jude från den aragoniska provinsen. I Paris önskade jag höra ministerpresidentens mening, och för mina ögon framträdde en hjälte, en marskalkav Frankrike, som nära nog bestigit Portugals tron - med ett ord Soult, son till en fransk jude. Det förvånar er: hur då, Soult, jude? Otvivelaktigt jude, liksom flera andra av Napoleon I:s marskalkar med Massena i spetsen - Massena som av oss kallas Manassia...
Från Paris for jag till Berlin. Där skulle jag besöka en preussisk minister. Och denne minister var också jude...
Som ni ser styrs världen inte alls av de personer som är synliga på den politiska arenan, utan av dem som håller sig bakom kulisserna..."
00 04 21Judar kräver Österrike på 162 miljarder kronor!
I Metro 15 april 2000 kan man läsa att de judiska "överlevandens" juridiske representant, den judiske advokaten Ed Fagan lämnat in ett skadeståndskrav på häpnadsväckande 162 miljarder kronor!Österrike skall dock prompt ha avvisat dessa bisarra krav. Enligt artikeln skall den konservative förbundskanslern Wolfgang Schüssel ha deklarerat "att han inte kommer att förhandla med de advokater som företräder offren". Schüssel, från det konservativa folkpartiet ÖVP, skall ha sagt att han "har ingen som helst avsikt att förhandla med Fagan".
Även Susanne Riess-Passer, från Jörg Haiders parti FPÖ, skall ha skarpt kritiserat det framförda judiska kravet:
"-De advokatarvoden som vi sett i tidigare fall pekar mot att det inte är offren som är viktigast."Aftonbladets nätutgåva rapporterar 14:e april 2000 att den tyske advokaten Michael Witti, som representerar de tyska judarna ska ha erkänt "att det skyhöga skadeståndskravet är ett sätt att utöva påtryckningar på Österrike att ingå en frivillig uppgörelse. Så har skett i Tyskland".
Man sticker således inte under stol med att det är just utpressning man bedriver.
Aftonbladet berättar också att finansminister Karl-Heinz Grasser, också från FPÖ, sade att ökat "tryck" mot Österrike inte löser en så känslig fråga. I varnande ordalag skall han ha sagt att "- Det österrikiska folkets tålamod skall inte prövas för hårt".
Dock bryr sig judarna, som vanligt, inte om att deras girighet i långa loppet för dem kan bli kontraproduktivt. Hade de varit smarta hade de inte drabbats av hybris, utan istället begärt lägre belopp. Nu talar de istället om absurda pengabelopp och resultatet är att de får ett helt folk i det närmaste, mot sig, d.v.s. österrikarna.
Som en koppling till de absurda pengakraven ovan har vi tidigare på dessa sidor berättat om den schweiziske bankvakten som påstods ha avslöjat schweiziska bankers försök att dölja sin skuld till judarna. Denne "hjälte" hade också drabbats av akut pengahunger. I Metro (16/1-1998) meddelade TT-Reuters följande:
"Bankvakten som räddade stora mängder schweiziska bankdokument om mördade judars konton, kräver nu sina gamla arbetsgivare på 2,5 miljarder dollar i skadestånd, motsvarande knappt 20 miljarder kronor. Vakten fick sparken sedan han avslöjat dokumenten."Holocaustindustrin lockar verkligen hyenor till köttgrytorna.
00 04 05En judisk jämställdhetsombudsman Det har nu annonserats att stjärnadvokaten Claes Borgström skall bli den nye JÄMO - jämställdhetsombudsmannen.
Under sin advokatbana har Claes Borgström bland annat försvarat seriemördaren Thomas Quick och Guillermo Marquez Jara, som var åtalad för Stureplansmorden. Borgström har även publicerat några böcker, bl.a. om Palme-mordet. Han har också ett "engagemang" för "mänskliga rättigheter" genom arbete i Internationella juristkommissionen och Advokater utan gränser.
Vad få vet är att denne Borgström, enligt judisk definition, är jude. Han är nämligen född av en judisk mor. Hans närmaste systrar - som också är kändisar - är klart medvetna om sitt judiska påbrå.
Den ena systern är den på DN så inflytelserika journalisten Kerstin Vinterhed, som i skrift i tidningen också beskrivit sin judiska mor. Vinterhed har blivit allt mer judisk med tiden, och agerar numera som en typisk judisk kulturjournalist; d.v.s. skriver konstant om andra judars göranden och särskilt med betoning på den s.k. "förintelsen" under andra världskriget. Extra intressant är att judinnan Vinterhed är moder till Stockholms partipampen Stella Fare. Således är madame Fare - enligt judarnas egen tradition - också judinna. Deta är ett förhållande som få känner till, men gör man det blir nämnda Stellas närmast rabiata utbrott mot exempelvis Fryshusaktiviteterna mer lättförståeliga. Det rör sig här om en judinnans hat till vad hon anser vara "sitt folks fiender".
En annan syster till den nytillträdde JÄMO är Anette Kullenberg, som också i sina krönikor i Aftonbladet avslöjat sin judiska nerv. Hon har varit chef för publicistklubben PK och tills nyligen styrelsemedlem i Sveriges Radios styrelse.
Således sitter syskonen på ett antal inflytelserika positioner.
Vad vi här vill visa är att de judiska klanerna som påverkar och styr i Sverige, har sett till att ha sina klanmedlemmar utplacerade på en mängd olika höga nivåer i den svenska samhällseliten.
Vi använder här ordet klan medvetet. Våra sionistiskt influerade medier använder själva ordet klan när de exempelvis vill beskriva maktstrukturen i Somalia - och då ofta på ett nedvärderande sätt. Vi anser att även vårt land mer och mer börjar styras av familjer - d.v.s. klaner, där nepotism, d.v.s. svågerpolitik, blivit en viktig faktor.
Nyligen visade TV 3:s "Folkhemmet" (30/3-2000) på hur denna svågerpolitik drabbat det socialdemokratiska partiet med en avslöjande lista på alla i den socialdemokratiska gräddfilen och maktstrukturen som var släkt och ingifta med varandra. Ett bra exempel på klanvälde.
Dock vågar man aldrig gå in på dent judiska inslaget i detta klanvälde; d.v.s. titta på ovannämnda Borgström-Starck-Romanus-klanen, på Mannheimer-klanen, på Klein-klanen, på Bonnier-klanen, på Josephson-klanen, Grünewald-klanen, Tarschys-klanen, Heckscher-klanen, Henschen-klanen etc.
Dessa klanmedlemmar tar för givet att "häftiga" välbetalda och inte minst inflytelserika jobb alltid finns till förfogande för dem. Detta är en arrogans av stora mått, och är symtomatiskt för den nya generation av politiska broliers som nu breder ut sig, på majoritetens bekostnad.
Advokat Borgström kan förvisso vara kompetent, och till skillnad från sina systrar har det varit relativt tyst om hans judiskhet. Men framförallt i fallet Annette Kullenberg kan man ställa sig frågan vari denna flummiga judinnas kompetens består - ändå har hon tillträdde till samhällets absoluta toppositioner.
Det är privilegiet när man är "utvald".
Men det är föga troligt att vår nytillträdde JÄMO kommer att ta upp denna sida av missbruk av jämlikhet och diskrimering.
00 03 28Zyklon B utvecklades av en jude!
"Vetenskapens Värld" på TV 1 visade den 20/3-2000 den första delen i en serie under namnet "Krigets forskare". Det var en BBC-dokumentär serie som behandlade hur vetenskapsmän låtit sig användas för krigsindustrin och produktion av massförstörelsevapen.Det första programmet bjöd på intressant information då man berättade om hur en tysk jude - Fritz Haber - var den som utvecklade stridsgaserna under första världskriget, och till råga på allt Zyklon B - den beryktade gasen som "förintelse"-mytens förfäktare hävdar skall ha använts för att massavliva judar med i koncentrationslägren.
I introduktionen till dokumentären kunde man höra redaktören Bo G. Eriksson, till bilder av första världskrigets gasattacker, berätta:
"Det här är en gastattack under 1:a världskriget...Det nya vapnet användes på båda sidor för att bryta igenom skyttegravarna...
100 000 soldater gasades ihjäl...
...och en miljon skadades - många för livet.
Mannen bakom det nya vapnet var Fritz Haber, en framstående tysk kemist och senare Nobelpristagare.
I hans laboratorier skapades de mest dödliga giftgaser som världen ditills hade skådat.
(...)"
Bo G. Eriksson fortsätter sedan att berätta om Haber:
"Ja, forskning i krigets tjänst har skapat många samvetskonflikter bland världens forskare.Och ett dramatiskt exempel på det blev ju Fritz Habers egen hustru Clara, också hon kemist. Hon hatade sin mans vapenforskning så till den grad att hon tog sitt eget liv när han inte ville upphöra med dem.
Men Haber själv, han hade inga moraliska skrupler. Det var han som kontaktade det tyska militärkommandot, när skyttegravskriget körde fast.
Och därmed blev det han som skapade det grymmaste massmördarvapen som historien ditills hade skådat. Han började med klorgas, och så följde mångdubbelt dödligare vapen som till exempel senapsgas. Och han avrundade med att utveckla Zyklon B, ett så kallat bekämpningsmedel, som senare användes i nazisternas utrotningsläger.
1918 fick han, förvånande nog kanske, Nobelpriset i kemi, fast för sin forskning före gaskriget.
(...)"
Senare i programmet gick man in på Habers judiska påbrå och berättade att "Haber var av judisk börd, och en framstående forskare" och berättade därefter att "1902 hade Haber konverterat till kristendomen".
Dock räknar man ändå Haber som jude i programmet och tar t.o.m. hjälp av en historiker, Lepold von St. Georges, för att förklara juden Habers agerande. I programmet berättar historikern von St. Georges:
"The fact that he was of Jewish origin plays a great part in his endavour to show to the Germans that Jews can be as good citizens as non-Jews.Not only Fritz, but also other people who had left Judaism and converted to Christianity, they wanted to show to the German people that they are more germans than the Germans."
Sedan gick programmet in på Haber och Zyklon B:
"På 20-talet utvecklade Haber ännu en giftgas. Ett så kallat insektsbekämpningsmedel, som också kunde användas för att döda människor med stor effektivitet. Det fick namnet Zyklon B. Tjugo år senare använde nazisterna det i sina utrotningsläger."Till detta visade man de sedvanliga jounalfilmssnuttarna. Habers levnadsatecknare, Margit Szollosi-Jansen, påpekade att:
"Det tragiska är att Zyklon B användes under andra värdskriget i koncentratonslägren. Det användes för att mörda judar, Habers eget folk"[översatt från tyska till svenska]
Det är hög tid att judarna, som ju faktiskt påstår sig tro på sin förintelsehistoria, i sådana fall sätter igång en intern kritik av sitt eget folk. Det visar sig ju nu att den gas de tror sig ha blivit dödade med - Zyklon B - var framställt av en jude, Fritz Haber. De tror också, enligt sin historieskrivning, att "halvjuden" och SS-chefen Reinhardt Heydrich organiserade massmorden på judar och att t.o.m. en "heljude", Hans Frank, i egenskap av tysk generalguvernör i det ockuperade Polen, var ansvarig för de tyska koncentrationslägren där - i det område där man idag påstår att massgasningar skall ha skett.
Men som vanligt är man inte konsekvent, utan ägnar sig åt att med frenesi attackera icke-judar för påstådda brott under kriget och förebrå dem för det, trots att det finns åtskilliga smutsiga judiska bykar att tvätta, om man skall tro den officiella judiska historieskrivningen.
För, observera, ovannämnda uppgifter om Habers judiskhet är s.k. "etablerade" och av det judiskt infiltrerade BBC spridda fakta. Det rör sig ej om någon revisionists påståenden. Och att Heydrich och Frank faktiskt hade judiskt påbrå har inte minst poängterats av den så ofta hyllade judiska skribenten Hannah Ahrendt i hennes bok "Den banala ondskan".
00 02 09Anna Lindh och demokratin "Ja det är ju så för att skydda demokratin så kan man inte alltid godta ens demokrati."
Detta lysande intelligenta citat kommer från Sveriges utrikesminister Anna Lindh. Uttalandet visades i TV 24:as sändningar den 4:e februari 2000 och var Lindhs svar på att man skulle börja bojkotta den nya folkvalda Österrikiska regeringen p.g.a. dess band till Haider.
Då Lindh så uppenbart visat att hon ger blanka f-n i demokrati, togs inslaget där hon gjorde det fatala uttalandet bort i senare sändningar samma dag. Och vår mediakår var som vanligt tyst - inga kommentarer om uttalandet fälldes.
Vad Lindh säger är att det finns skillnad på demokrati och demokrati. En s.k. "demokrati", som hon själv tillhör är ett system med politiska broilers och en korrupt och skrupelfri massmediakår där man via ett flertal etablerade och politiskt korrekta partier, demagogiskt förkunnar vilka politiska frågor som skall finnas på agendan för medborgarna. Denna typ av "demokrati" har inget alls med ordets egentliga betydelse - folkstyre - att göra, utan är ett system där opportunism och politiska floskler härskar och där alla etablerade politiker är överens om vissa dogmer och oskrivna lagar (som exempelvis att aldrig kritisera judisk makt och rasism).
Det andra exempel på en demokrati är en äkta demokrati där folket via majoritetsbeslut och äkta valda representanter för detta folk, bestämmer sin politik.
Lindh anser att för att skydda den förra "demokratin" så kan man inte respektera äkta demokrati, som i Österrike, där medborgarana i allmänna och icke manipulerade val sagt vilka de vill skall styra deras land. Nej, då skall helt plötsligt folkviljan bekämpas då det rör sig om fel personer som fått makten.
Andra exempel på detta hyckleri, och som mycket liknar exemplet Österrike, är våra judaiserade politiker och "intellektuella" elits ställningstagande i fallen Algeriet och Turkiet. I fallet Algeriet tänker vi på islamisternas demokratiska seger där under FIS och den efterföljande Väststödda kuppen mot demokratin och förföljelsen av och kriget mot islamisterna. Och i exemplet Turkiet tänker vi på den judaiserade turkiska militärens aktioner mot landets största parti, Islamiska Välfärdspartiet.
I dessa båda fall kan man också se hur våra falska "demokrater" agerar när "fel" personer har det folkliga stödet. Då är förbud, åsiktsfötryck och ren terror uppenbarligen tillåtna, om man skall se på den kompakta tystnad i Väst och brist på protester mot hur demokratin krossats i dessa länder.
Tillbaks till Radio Islams övriga nyheter på svenska