Israels nätverk inom rättsväsendet
IndexEn kortare introduktion - begreppet "judisk rättvisa"
Judar inom det svenska rättsapparaten - från ett historiskt perspektiv fram till nutid
Andra viktiga aktörer med starka kopplingar till den judiska sekten och Israelmaffian
Polisväsendet: Sten Heckscher - en koscher rikspolisschef
Den svenska säkerthetstjänsten, IB och Israels agenter i Sverige - samling av artiklar i ämnet från Folket i Bild/Kulturfront
Justitiedepartementets offentliga utredning om SÄPO och Palestinagrupperna - SOU-2002-95a
(PDF-format)
***
En kortare introduktion - begreppet "judisk rättvisa" Den stora rättegången mot Radio Islams ansvarige utgivare Ahmed Rami, utgör ett bra exempel på den judiska rättvisan i aktion.
Som ordförande i rätten hade vi Lennart Groll.
Denne Groll, sade själv i en intervju i Aktuellt, TV1 (kl. 21.00), 23/4-1996, att:
"[...] det är så oerhört viktigt att domarna är självständiga och oberoende."
Men hur var det med honom själv?
Det visade sig att Groll både var med i en organisation - Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter - som flera av de som väckt åtal mot Radio Islam tillhörde.
Dessutom är självaste Groll själv jude från en gammal judisk klan Seidel och var t.o.m. tidigare gift med en judinna från klanen Heyman.
Dessutom umgicks och samarbetade Groll med ledande sionister.
I Judisk Krönika, nr.6-1983, berättas att Lennart Groll och den kände judiske aktivisten och advokaten Ragnar Gottfarb samt advokaten Göran Luterkort, försökte agera för den judisk aktivist i Sovjetunionen Yosif Begun (en s.k. "refusnik").
Ragnar Gottfarb kommer från den judiska organisationen "Joint".
Den judiske advokaten Luterkort har samarbetat med Förenade Israelinsamlingen - den främsta organisationen för stöd till Israel
Folkpartisten Nils Hallerby satt samtidigt under rättegången som medlem av juryn.
Vad Rami inte visste var att samme Hallerby som skulle vara med om att bestämma om Rami skulle kastas i fängelse eller inte tidigare varit politisk redaktör och 2:e redaktör på Expressen och dessutom gift med en judinna Rosenbaum (-Herson).
Nils Hallerby var därutöver ordförande i Samfundet Sverige-Israels lokalavdelning i Stockholm!
De här två exemplen på vilka typer av individer man plockade in i rättsprocessen mot Rami visar vilken parodi på rättvisa som denna rättegång utgjorde.
En rättegång där man tog i en israelisk domare, Hadassa Ben Itto, som expert och informatör till åklagaren.
Här nedan visar vi en avskrift av en intern inbjudan till ett möte för att bekämpa "antisionister". Åklagaren Per-Håkan Bondestam var hedersdeltagare i mötet.
Samfundet Sverige-Israel i Stockolm
Inbjuder tillsammans med WIZO och Zionistiska Federationen
till ett högintressant föredrag av den Israeliska domaren
Hadassa Ben Itto med rubriken
ANTI-ZIONISM
DEN NYA ANTI-SEMITISMEN
ett ämne som idag är särskilt aktuellt med tanke på rättegången mot radio islam
Hadassa Ben Itto har bl.a suttit i högsta domstolen i Israel.
Hon har varit medlem av Israels FN-delegation och har representerat Israel i UNESCO. Hon leder ett internationellt projekt som syftar till att bekämpa Anti-Zionism och Antisemitism.
Föredraget hålles på engelska, och översättning i sammanfattning kommer att ske till svenska.
Vid mötet serveras förfriskningar á 15:-
TID: Onsdagen den 4 oktober 1989 kl 19.00
PLATS: Sessionssalen, Wahrendorffsgatan 3Per-Håkan Bondestam, åklagare i processen mot Radio Islam 1989-1990 var sedan 1966 gift med Anitha Bondestam, en kvinna som är känd inom rättsväsendet som bl.a. kammarrättslagman. Vid tiden för rättegången mot Radio Islam 1989 anges i officiella källor att denna Anitha satt i styrelsen för Bonniers Tidskriftsförlag AB. Således något som kan vara en intressant koppling mellan åklagaren och det judiska maktimperiet Bonniers. Dock är det så att paret har separerat, Per-Håkan Bondestam är sedan 1995 gift med en annan kvinna, och de finns vissa indikationer på att de kan ha varit separerade redan vid tiden för rättegången 1989, men det vet vi inte säkert.
Lukas Bonnier, en person som länge har varit ordförande och VD för det Bonnierska tidskriftförlaget är f.ö. själv en av de många judar som är stödmedlemmar till nämnda Svenska Kommittén mot Antisemitism, de som väckte åtalet mot Radio Islam.
Och som åklagarens "sakkunnige" i rättegången mot Ahmed Rami sågs den sionistiske aktivisten Henrik Bachner, som för chefsåklagaren Per-Håkan Bondestam, utarbetade skrivelsen "Fakta om David Irving", ett propagandaarbete riktat mot den brittiske revisionisten David Irving.
Denna sionistiska skrivelse inlämnades sedan chefsåklagaren Bondestam den 26 juni 1990, till Svea Hovrätt som inlaga i åtalet.
Henrik Bachner är jude, står nära de sionistiska kretsarna på tidskriften Judisk Krönika, tillhör själv Svenska Kommittén mot Antisemitism (AU-ordförande) som ju var den organisation som drev kampanjen mot Radio Islam. Dessutom avslöjar judarna själva i sina interna publikationer att denne Bachner är en hundraprocentig Israel-propagandist. I den sionistiska tidskriften Menorah, nr. 4-1988, berättas det att Henrik Bachner tidigare var AU-ledamot i Solidaritetskommittén för Israel.
Ahmed Rami skrev i ett protestinlägg till Svea Hovrätt, från den 6 juli 1990:
"Det är anmärkningsvärt att chefsåklagare P-H Bondestam visar det dåliga omdömet att anlita en person, som Henrik Bachner, som någon slags expert på Irving och revisionismen liksom att han inlämnar denna kvalitativt undermåliga inlaga till hovrätten för att därmed vägra mig rätten att få en kvalificerad historiker som David Irving att vittna inför den stundande rättgången mot mig i Svea hovrätt. Åklagaren, med sionistiska politiska inlagor vilseleder på så sätt hovrätten och domarna genom felaktiga och vilseledande uppgifter som kan ligga till grund för olika beslut och för domen. Det finns i Sverige många opartiska experter i ämnet som åklagaren kunde anlita som sakkunniga istället för sionistiska aktivister som Bachner, Ahlmark eller Morton Narrowe. Skulle man här i Sverige anlita t ex Ayatollah Khomeini som sakkunnig i en rättegång mot Rushdies hädelse mot Islam och muslimerna?"
DN, 30/8-1995. Justitia Judaica. 2:a världskrigets misstänkta krigsförbrytare ska åtalas, oavsett hur länge sedan brottet skedde. Varför ska då de israeliska krigsförbrytarnas straff preskriberas?
***
Judar inom den svenska rättsapparaten - från ett historiskt perspektiv fram till nutid
Även inom rättsväsendet har judar på ett tidigt stadium börjat tränga in på de högsta av nivåer.I början fanns det begränsningar för judar att inneha offentliga ämbeten, men var de bara kristnade så var det helt OK att komma in i samhället och ta de poster som var vakanta.
Exempelvis så stammade lagmannen Karl (af) Georgii, som 1818 blev adlad och fick ett vapen, från den gamla judiska familjen de Georgii.
Karl (af) Georgiis dotter blev gift med föreståndaren för gymnastiska Centralinstitutet, Gabriel Branting, och således mor till Hjalmar Branting, den socialistisk statsminister.
Den kristnade hovjuden Adolf Ludwig Lewin (innan dopet Mose Marcus Levi) hade en son Karl Lewin som tog hovrättsexamen, blev sedan e. o. notarie i Svea Hovrätt, där han under en 50-årig tjänstebana avancerade till vicepresident.
Klementina Levin, också ättling till juden Adolf Ludwig Lewin, blev hustru åt kontraktsprosten Kinnander och av deras sex halvjudiska barn blev Gustaf Kinnander assessor i Svea Hovrätt.En annan halvjudisk son till Klementina Levin, Magnus Kinnander, blev byråchef i arméförvaltningen.
Henry Ruben, son till den judiske handlanden Moritz Ruben (död 1886) och dennes judisk fru Meyerson, blev hovrättsnotarie och advokat.
Henrik L. Tideström blev notarie i Svea Hovrätt, och stammade på mödernet från den i Stockholm verksamme judiske urmakaren Robert Moritz Magnus Cohn alias "Corn".Ernst Philipson, häradshövding var ledamot i Svea Hovrätt, generalkonsul och riddare, samt godsägare i Stäholm vid Köping, var ledamot i Svea Hovrätt. Ernst Philipson till den kände judiske bankmannen Karl David Philipson och dennes judiska fru Jacobson.
John Philipsons andre son, Walter Philipson (född 1861), blev vice häradshövding och även advokat, och vi skriver vidare om honom längre ner, i vårt avsnitt om de judiska advokaterna.
Krister Mörner, jude via modern, stammande från den döpta tysk-judiska släkten Kalm (i Sverige "Calms", var Hovrättsråd i Svea Hovrätt.
Max Marcus, landskapsmålare och delägare i firman Berendt, blev far åt Sveahovrättsfiskalen Björn Marcus.
Salomo Heyman, delägare i firman Hasselblad & Co och hade en judisk sonson Sven Heyman, (vars mor en judinna född Josephson) och som blev protokollsekreterare i Justitierevisionen.
***
I ett mer sentida 1900-tals perspektiv finns det åtskilliga fler viktiga, och inflytelserika, judar att namnge.Först tänkte vi nämna de talrika döpta judar från klanen Elliot som länge besuttit en rad tunga poster inom rättsväsendet.
Abraham Josephson-Josephssohn (1770-1825), invandrade 1790 från Prenzlau till Sverige och ligger som jude begravd på den gamla judiska begravningsplatsen Aronsberg, i Stockholm.
Abraham var entreprenör för kadetternas mathållning vid Karlberg (ekonomidirektör) och samtidigt medlem av Stockholms Judiska Församling.
Som en del av hans anpassning, kamouflage, om ni vill kalla det, ändrade han sitt judisk-klingade efternamn och tog istället efternamnet "Carlberg", under det att hans barn kallade sig "Elliot" i efternamn. Således stammar alla de Elliots som arbetat med administration och dylikt från denne judiske ättfader Josephson-Josephssohn.
Trots att släktens mer sentida medlemmar är döpta så har vi även sett att Judisk Krönika haft kontroll på vilka de gift sig med och exempelvis gjort ett nummer av att den kände svenske författaren Hjalmar Söderberg var gift med en kvinna som på mödernet stammade från klanen Elliott.
Här tar vi nu upp några Elliots som haft inflytande inom juridiken:
Hugo Elliot (född 1870), byråchef, och son till godsägaren Oscar Elliot, började som tf. kanslisekretare i Jordbruksdepartementet 1909-1913, var föredragande för regeringsrätten 1909-1913, byråchef i pensionsstyrelsen sedan 1914 och generaldirektörens ställföreträdare där sedan 1924, och en av fullmäktige i pensionsförsäkringsfonden sedan 1924.Hugo Elliot var styrelseledamot i tobaksmonopolet sedan 1925.
Hugo Elliot var gift med friherrinnan Ebba Rudbeck, dotter av generalmajoren och friherren Zachris Rudbeck.
Holger Elliot (född 1887), son till president Erik Elliot, blev själv hovrättspresident.Holger Elliot började som assessor vid Svea Hovrätt 1919, hovrättsråd 1926, revisionssekreterare 1929 (tf 1922), därefter ånyo hovrättsråd 1933. Han blev sedan president i hovrätten för Övre Norrland 1936 och hovrätten för Västra Sverige 1948-1953.
Holger Elliot var biträdande i Justitiedepartementet angående krigslagstiftning 1925-1926 och aktiv i olika departement med författningsfrågor.
Han var ledamot i medicinalstyrelsens vetenskapliga råd 1933-1963, styrelseledamot i livförsäkrings AB Nordstjernan 1921-1932, styrelseordförande för Carnegiestiftelsen sedan 1937 (där han var vice ordförande 1936) och styrelseledamot i Göteborgs Högskola 1949-1953.
I sitt 2:a giftermål gifte Holger Elliot sig med dotter av generalmajoren Gustaf Nyblaeus.
En son till Holger Elliot i dennes första äktenskap, är Jan Erik Elliot (född 1922), f.d. hovrättslagman.
Jan Erik Elliot var fiskal vid hovrätten över Skåne och Blekinge 1950, assessor 1958, revisionssekretare 1963 (t.f. 1961), tingsdomare 1965-1967, hovrättsråd vid Hovrätten över Skåne o Blekinge 1967, vice ordförande på avdelning 1976 (tf. 1972) och slutligen lagman vid Hovrätten över Skåne och Blekinge 1982-1987 (t.f. 1976).
Knut Elliot (född 1897), son till rådman Arvid Elliot.Knut Elliot var assessor vid Svea Hovrätt 1930, fiskal 1934, hovrättsråd 1936, häradshövding för Medelpads östra domstol 1944, president vid hovrätten för Nedre Norrland 1948-1964.
Knut Elliot var också verksam inom Sveriges politiska styrning och var sakkunnig vid Jordbruksdepartementet 1931-1934, statssekreterare vid Jordbruksdepartementet 1935, statssekretare och expeditionschef vid Handelsdepartementet 1937.
Erik Stern (född 1886), judisk kammarrättsråd, vars mor stammade från den judiska klanen Delmonte. Han blev notarie i kammarrätten 1920, assessor 1931, kammarrättsråd 1941-1953 (tf. 1940) och divisionsordförande 1946-1953.
Erik Sterns son Torkel Stern (född 1925), blev bankjurist på Skandinaviska Banken i Stockholm och sedan bankdirektör där 1964.
Oskar Adelsohn (född 1894), judiskt kansliråd vid hans Kungliga Majestäts kansli 1944 och var även kansliråd på Justitiedepartementet under åren 1947-1961.
Oskar Adelsohns far var i sin tur en judisk grosshandlare Louis Adelsohn och modern var född från den judiska klanen Klein.
Oskar Adelsohn var med judinna Klein förälder till den judiske moderatledaren Ulf Adelsohn.
Oskar Adelsohns bror, juden Arne Adelsohn (född 1899), var hovråd 1939 och som tjänstgjorde bl.a. på Svea Hovrätt, och var lagman 1956-1966.
Oskar Adelsohns bror, juden Harald Adelsohn (född 1883), var intendent vid Nordiska Muséet och Skansen 1912-1917, sedan Generalkommissarie för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och styrelseledamot i Göteborgs Lyriska Teater.
Per Santesson (född 1892) var hovråd 1930, justitieråd 1939-1957 och avdelningsordförande i Högsta Domstolen 1955-1957, samt styrelseledamot av Gustaf V:s jubileumsfond och Gustaf V:s 80-års fond 1939-1972.Per Santessons far Henrik Santesson var Riksgäldsfullmäktig, vice häradshövding och direktör för Nobelstiftelsen.
Henrik Santesson stammade från den döpta tysk-judiska släkten Kalm (i Sverige "Calms"), medan hustrun, Per Santessons mor, var en judinna Alfhild Fränckel.
Gerhard Simson (född 1902), tysk jude invandrad till Sverige 1939. Här var han bl.a. medarbetare i strafflagsberedningen 1942-1950, sakkunnig på Justitiedepartementet 1950, sekreterare där 1962, kansliråd 1962-1971.Gerhard Simson gifte sig 1940 med dottern till dr. phil. Theodor Wolff.
Gösta Hagströmer var fiskal vid Svea Hovrätt 1935, tf. krigshovråd tidvis 1941-1943, assessor 1942, tf. tingsdomare tidvis 1944-1945, revisionssekreterare 1950, hovråd Svea Hovrätt 1951, vice ordförande å avdelning.
När vi ändå berättar att den judiske Gösta Hagströmer var krigshovråd under andra världskriget kan vi också påpeka att hans kusin inte var någon annan än självaste Raoul Wallenberg, judarnas hjälte, som var verksam vid svenska legationen i Ungern under andra världskriget.
Gösta Hagströmer var också ledamot och sekreterare i 1949 års rättshjälpskommitté 1949-1951.
Gösta Hagströmers far Sven Johansson Hagströmer var landshövding och huvudman för ätten Hagströmer.
Gunnar Lindh var häradshövding och hovrättsråd Svea Hovrätt 1967-1981. Borgmästare 1953-1959. Tjänstgjort på FN-uppdrag i bl.a. Palestina.
Lars Levin (född 1934), fiskal på Svea Hovrätt 1962, domarförordnad 1962-1968, föredragande för JO 1971, byråchef på JO 1972-1980, hovråd i Sundsvall 1977 och lagman i Örebro och Lindesbergs tingsrätter fr.o.m. 1980.
Han var ledamot i lagrådet 1946-1948 och 1952-1954 och ordförande å avdelning 1957-1960.
Han hade lagstiftningsuppdrag inom Finansdepartementet 1931-1932 och var JO:s suppleant 1936-1939. Knut Nissen var också ordförande för uppfinnarnämnden 1950-1955.
Han gift sig sedan med en dotter till en fabrikör Krönlein.
Stig Marcus (född 1920) från den judiska klanen Marcus, blev hovråd 1958, lagbyråchef på Försvarsdepartementet 1960 och rättsavdelningschef där 1962, rättschef 1965-1970 och slutligen lagman på Svea Hovrätt 1970-1987.
Ernst Heyman, tjänstgjorde som hovråd för Västra Sverige 1949-1959, revisionssekreterare 1961, tingsdomare Stockholms läns västar domstol 1964, hovråd Svea Hovrätt 1968, häradshövding, verksam vid Arvika tingsrätt 1971-1988.
Ernst Heyman har också varit styrelseordförande för Westra Wermlands Sparbank.
Ernst Heymans syster, Viveka Heyman, är en mycket aktiv sionist som var medlem i kulturredaktionen på tidningen Arbetaren där hon bedrev Israel-propaganda men som därefter bosatte sig i Israel för att sedan bli anställd på Israels legation i Stockholm!
Ernst Heymans andra syster judinnan Elsa Heyman var gift med kulturjournalisten Jacob Branting, som var kulturredaktör på tidningen Arbetarbladet åren 1958-1964 för att sedan vara anställd Aftonbladets kulturredaktion sedan 1965.
Jacob Branting är f.ö. sonson till Hjalmar Branting, den svenska socialdemokratins fader.
Jan Gehlin (född 1922), är en känd jurist, översättare men också författare. Hans far var konstnären Hugo Gehlin, och hans mor judinnan och konstnärinnan Esther, från den judiska klanen Henriques.
Jan Gehlin har skrivit flera böcker och tillhört styrelsen för Sveriges författarförening/förbund fr.o.m. 1950-talet, där han var vice ordförande 1961-1965 och t.o.m. ordförande under åren 1965-1982, samt ledamot av Sveriges författarfond också sedan 1950-talet där denne jude var vice ordförande åren 1970-1990.
Därtill har han varit rådman 1965-1972 och hovråd och vice ordförande Svea Hovrätt 1977-1989. Han har suttit i Svenska Institutet 1967-1976 (som vice ordförande 1969-1976) och tillhörde Statens Kulturråd 1974-1977. Han har varit ledamot, sakkunnig och expert i flera statliga utredningar om upphovsrätt, yttrandefrihet och kulturpolitik och var särskild sakkunnig på Justitiedepartementet 1960-1963.
Jan Gehlin har bl.a. skrivit skriften "The Swedish Writer and his Rights" (1973), men torde inte direkt vara den som plädera för Ahmed Ramis yttrandefrihet och rättigheter att verka som författare i judeocratins Sverige.
Jan Gehlin är gift med en författarinna Marianne Alopaeus.
Jan Gehlins judiska syster, textilkonstnärinnan Eva Gehlin, är gift med konstnären Björn Berg.
Verksam på Judiska Muséet. och har suttit i redaktionen för Judiska Muséets bok "Det judiska Stockholm" (Judiska Muséet, 1998).
David Glück anges som en "expert i testamentsfrågor" för Förenade Israelinsamlingens räkning (se Judisk Krönika, nr.2-1991) och bland den sionistiska organisationen Förenade Israelinsamlingens jurister som bl.a. ordnar testamenten till Israel och dylikt finner vi de judiska advokaterna Allan Garellick, Michael Wilensky och Claude Zacharias.
Lennart Groll (född 1925) som vi nämnde i vår introduktion ovan, är en jude från den judiska klanen Seidel, som haft stort inflytande och utgjort en viktig judisk maktfaktor.Groll anställdes på Svea Hovrätt 1956, blev fiskal där 1957, assessor 1962, hovråd 1977, och därefter Hovrättslagman 1979-1992.
Han har även haft möjlighet till politisk påverkan då denne jude tjänstgjorde på Justitiedepartementet 1950-1951 och sedan var verksam Handelsdepartementet 1951-1953.
Groll fortsatte sedan som föredragande för Riksdagens Konstitutionsutskott (KU) med deltidstjänst hos Riksdagens ombudsmän 1967-1969, men har också varit byråchef för Statens hyresråd 1963-1966.
Lennart Groll har också haft den oerhört viktiga posten som Sveriges Pressombudsman, PO, under åren 1969-1979.
Därutöver har han varit ordförande i Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen 1981-1994, ledamot av Internationella Juristkommissionen 1988 där juden Groll var dess vice president 1992. Se också judarna Jesús Alcalá och Claes Borgström.
Lennart Groll var domare i hovrätten i målet mot Christer Pettersson 1989.
Styrelsemedlem i Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter. Ordförande för organisationens Sverige-avdelning 1983-1988. Se också Gerald Nagler, Per Wästberg, Inga Fischer-Hjalmars och Thomas von Vegesack.
Lennart Groll gifte sig 1950, i sitt första giftermål, med judinnan Nora Zethraeus. Nora var dotter till avdelningschefen Axel Zethraeus på Försäkrings AB Atlas och hans judiska fru Chrissie, född Heyman som i sin tur var dotter till juden Karl (ben-Aron) Heyman, revisor hos Sveriges allmänna. lantbrukssällskap.
Ordförande i rättegången mot Radio Islam, den s.k. "Rami processen" 1989.
Johan Hirschfeldt (född 1942), judisk hovrättspresident, nämner vi också i vår introduktion ovan.
Hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt. |
Denne jude började som föredragande hos JO 1972-1975, biträdande skattedirektör på RSV 1975-1979, sakkunnig på Justitiedepartementet 1979, byråchef hos JO 1980-1984, rättschef på Arbetsmarknadsdepartementet 1984-1986, och tillhörde t.o.m. statsrådsberedningen 1986-1992.Johan Hirschfeldt var Sveriges Justitiekansler (JK) under åren 1992-1996.
Som vi nämnt tidigare var han således den som skulle avgöra om Radio Islams informationskampanjer rymdes inom ramen för yttrandefriheten eller om deras innehåll var kriminellt, och det var även han som ihop med juden Stéphane Bruchfeld från Svenska Kommittén mot Antisemitism låg bakom rättegången mot den svenske revisionisten Ditlieb Felderer 1994.
Till saken hör att nämna att dåvarande boss för Svenska Kommittén mot Antisemitism, de som skötte anmälningarna mot Radio Islam, var Håkan Holmberg. Denne Holmberg var samtidigt redaktör på Johan Hirschfeldt faders tidning Upsala Nya Tidning.
Johan Hirschfeldt har efter sin karriär som JK fortsatt som president i Svea Hovrätt sedan 1996, också en tung post.
Samtidigt har vi noterat att samme hovrättspresident Johan Hirschfeldt andre vice ordförande i Pressens opinionsnämnd, 2001. Johan Hirschfeldt var också ordförande för årsmötet för Sveriges Domareförbund, 1998.
Johan Hirschfeldt är gift med bibliotekschefen Ingar Beckman-Hirschfeldt, dotter till förlagschefen Birger Beckman på AB Svenska Bokförlaget.
 Dagens Nyheter, 2/10-1992. Justitia Judaica. |
Johan Hirschfeldts syster är professorn Lena Marcusson (född 1946). Hon har höga positioner inom den akademiska världen som professor i förvaltningsrätt vid Uppsala Universitet sedan 1997 och är prorektor för detta universitet sedan 1997. Således en judinna med mycket makt inom utbildningsväsendet. Därutöver har Marcusson också inflytande inom UNT då hon sitter i tidningens styrelse sedan 1996.
Johan Hirschfeldts far, juden Lennart Hirschfeldt, har också varit van att sitta vid Maktens roder.
Lennart Hirschfeldt började som ledande person och VD-position på Utrikespolitiska Institutet, sedan utrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio 1949-1961, blir sedan chefredaktör för den ansedda Upsala Nya Tidning 1960-1982. Lennart Hirschfeldt har också varit Publicistklubbens (PK) ordförande 1963-1966, styrelseledamot fr.o.m. 1972 och åren 1977-1982 ordförande för branschorganisationen Svenska Tidningsutgivareföreningen samt ledamot av beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 1962-1974 och dess ordförande åren 1980-1983, samt suttit som styrelseledamot i Uppsala Universitet 1977-1980.
Lennart Hirschfeldt gifte sig sedan med dottern till hovrådet John Sjögren. Det hör till saken att svåger till Lennart Hirschfeldt, då blev John Sjögrens son Per Sjögren, som var pro-sionistisk bokförläggare och vice VD och VD på Rabén och Sjögren bokförlag, och som tidigare varit gift med judinnan Suzanne Bonnier.
Bo Josephson, chefsåklagare, Stockholm (2000). Var åklagare mot de två "skinnskallar" som ska ha misshandlat svårt en spärrvakt i Stockholm i december 2000 (se Expressen,10/12-2000). Se också Kenneth Lewis.*** På 1990-talet har vi observerat att en man med det strakt judisk-klingande namnet Jesper Grünbaum varit hovrättsfiskal vid Svea Hovrätt.Peter Freudenthal (född 1945), ej att förväxla med en judiske konstnären med samma namn, är å sin sida och lagman. Rådman i länsrätten i Norrbottens Län 1980-1985 och lagman på länsrätten i Gotland sedan 1985.
Allan Schulman är nämndeman för KDS i Stockholms tingsrätt sedan 1992,
Allan Schulman, är en känd TV-producent (bl.a. "Hylands hörna"), Sveriges Television och
Schulman har också varit redaktör för Förenade Israelinsamlingens sionistisk tidskrift Menorah. Han fick 1988 års Torgny Segerstedt-stipendium för att "han har i många år visat ett starkt och självständigt engagemang för Israels sak i Sverige" (se Judisk Krönika, nr.6-1988).
Sten Heckscher (född 1942), som vi berättar mer om i vårt avsnitt om judarna inom den socialdemokratiska maktapparaten och nedan i sektionen om polisväsendet då han suttit på den oerhört tunga posten som rikspolischef i Sverige (t.o.m. 2004), har tidigare varit bl.a. sakkunnig på BRÅ 1976-1978 och i Justitiedepartementet 1979, departementsråd på Justitiedepartementet 1984-1986, rättschef på Arbetsmarknadsdepartementet 1986-1987 och statssekreterare i Justitiedepartementet 1987-1991. Hösten 2004 utsågs Sten Heckscher av regeringen till kammarrättspresident i Kammarrätten i Stockholm.
Och på 2000-talet har man också på Justitiedepartementet noterat att en Margareta Meyer där är aktiv. Hon har också varit viktig inom den s.k. Demokratiutredningen, där hon varit biträdande sekreterare.
De judiska advokaterna
Den judiska advokatfirman Dr. Philip Leman
Wolff Michel Leman var en tysk jude som 1809 med sina judiska svågrar grundade en firma i Göteborg men som själv sedan återvände till Hamburg. Hans dotterson Isaac Leman blev stamfader för den svensk-judiska släkten Leman.Dr. Philip Leman (1837-1905) själv var en Göteborgs-judisk advokat och kommunpolitiskt aktiv i Göteborg "i vars kommunala liv han länge intog en framskjuten och inflytelserik ställning" (se Nordisk Familjebok, 1931). Under åren 1896-1904 var han medlem av Första Kammaren och ledamot av lagutskottet 1900-1904.
Med en judinna från den judiska klanen Nissen fick Philip Leman en son Erik Leman, född 1875, som blev verksam som advokat vid Philip Lemans företag fr.o.m. 1902 och blev vice ordförande för Sveriges Advokatsamfund sedan 1920, men också bl.a. sekretare i styrelsen för Sveriges redareförening.Med dottern till borgmästaren Peter Lamberg fick Erik Leman en judisk son, Rolf Leman (född 1910), och som gick i sina fäders spår och blev aktiv på Dr Philip Lemans Advokatbyrå fr.o.m. 1937 och dess delägare 1952 och verksam på advokatfirman Lagerlöf och Leman.
Philip Lemans dotter Agda Leman, blev 1877 gift med Evald Lidén (född 1862), professor i jämförande språkforskning med sanskrit vid Göteborgs Högskola fr.o.m. 1899 och högskolans prorektor 1926-1927.
Advokat Axel Forssman (född 1877) var delägare i Dr. Philip Lemans Advokatbyrå men satt också i styrelsen för Tidningarnas Telegrambyrå. Axel Forssman, var gift med en judinna Dagmar Levisson från den judiska klanen Levisson. Axel Forssman satt i styrelsen för GHT och hans judiske son Hans Forssman blev själv styrelseledamot och t.o.m. ordförande för GHT.
Pehr Gyllenhammars far, Pehr Gyllenhammars Sr., har arbetat på Dr. Philip Lemans advokatbyrå som biträdande jurist 1934-1940, han var då redan sedan 1929 gift med judinnan Aina Kaplan, Volvo-P.G:s moder.
Bland andra judaiserade profiler från sionistmaffian som också fått sin uppfostring på denna judiska advokatbyrå ses advokaten Eskil Weibull, bror till folkpartisten och den sionistiske historikern Lennart Weibull, som både arbetade på Dr. Philip Lemans Advokatbyrå och sedan blev delägare i företaget. Eskil Weibull har f.ö. varit ordförande för SA västra avdelning och var ordförande för SA:s disciplinnämnd sedan 1974.
*** De judiska advokaterna Mannheimer
Otto Mannheimer, delägare i Dr. Ph. Lemans advokatbyrå i Göteborg 1896, blev känd affärsjurist. 1912-1920 ordförande för Sveriges advokatsamfund. En av de ledande i den liberala organisationen i Göteborg, medlem av stadsfullmäktige 1902-1919 och tillhörde riksdagens Första Kammare 1911-1919. Han var ledamot av konstitutionsutskottet 1914-1919 och t.o.m. dess ordförande 1918. Häradshövding.
Hade varit en av Karl Staaffs pålitligaste vänner (enligt H. Hjörnes bok).
Harry Hjörne skriver i sin memoarbok "Äventyr i tidningarnas värld" (utgiven på det judiska förlaget Gebers 1965, sid. 182-183):
"En dag ringde häradshövding Otto Mannheimer och sade att han gärna ville lära känna mig och inbjöd till en pratstund. För mig var det en stor ära, då jag beundrade Otto Mannheimer för hans egen skull och för att han hade varit en av Karl Staaffs pålitligaste vänner. Mannheimer tog emot mig vänligt och samtalet kom att röra sig om mångahanda ting. Plötsligt blev Mannheimer allvarlig. Han lät mig förstå att jag var ung och oerfaren och saknade förutsättningar att förstå vad som hände i Italien. Mina artiklar voro enligt hans mening felaktiga, onyanserade och hätska. Naturligtvis betonade han att han i och för sig inte gillade fascismen men menade att förhållandena före Mussolinis marsch mot Rom varit kaotiska och att Mussolini skapat stabilitet och på alla områden varit en framgång. Självfallet ville han inte förmena mig att skriva vad jag ansåg vara riktigt, men han menade att det var hans skyldighet att fästa den unge journalistens uppmärksamhet på de verkliga förhållandena. "Ingenting vinnes med smädelser." Hundens skäll mot månen föreföll honom inte imponerande, och han citerade klassiska ord om moderation.Detta samtal avspeglar den kulturella överklassens i Göteborg syn på Mussolini. Den kom också till synes i Segerstedts ledare. Ofta kom jag att tänka på detta samtal, när jag såg hur våldsamt dessa kretsar reagerade mot Hitler-regimen."
Henrik Mannheimer, son till häradshövdingen Otto Mannheimer, var enligt Judisk Krönika, nr.1-1972, en av grundarna av Samfundet Sverige-Israel i Göteborg år 1952, och "de senaste årtiondena kom han att arbeta mest hängivet för staten Israels sak".
Love Mannheimer (född 1904), brorson till Otto Mannheimer, var anställd vid Mårten Henriques advokatbyrå i Göteborg 1931-1938 där Love blev delägare 1938-1943, i sedan verksam i firman "Mannheimer och Zetterlöf" 1943-1979.
Love Mannheimer är far till Volvo-juden och socialdemokraten Sören Mannheimer, en man som samarbetar med Svenska Kommittén mot Antisemitism.
Sören Mannheimer började som biträdande jurist vid faderns advokatfirma "Mannheimer och Zetterlöf" 1961-1965 och blev dess delägare 1965-1970. Sören Mannheimer hade sedan egen advokatbyrå fr.o.m. 1970-1973. Tidigare gift med TV-producenten Carin Mannheimer (född från den judiska klanen Jacobson), som av tidskriften Menorah kallas för en "Israelvän", och där deras dotter är den kända TV-profilen Anna Mannheimer.
Som chefsjurist för Volvo och tillika adjunkt till Volvos koncernledning 1978-1990 då företaget styrdes av den sionistiske juden Pehr Gyllenhammar, hade man juden Claes Beyer (född 1936, var mor var född Bauer). Claes Beyer var från början anställd Mannheimer Swartling advokat byrå 1963-1970 och blev sedan Delägare där efter 1970. Claes Beyer är ledamot av Sveriges Advokatsamfund och var dess ordförande 1985-1989. Liksom P.G. är han stödmedlem i den sionistiska organisationen Svenska Kommittén mot Antisemitism.Claes Beyer är också medlem i den sionistiske österrikiske juden Gerald Naglers "Helsingforskommitté för mänskliga rättigheter" (se deras medlemslista från 1999).
Claes Beyer beskrivs av juden Göran Rosenberg i dennes bok "Det fölorade landet" som "aktiv folkpartist" (sid. 373) och var försvarare åt en viss Svante Winqvist. Denne Winqvist hade agerat som desinformatör i IB-frågan och skrivit en bok för att misskreditera bl.a. IB-avslöjaren Jan Guillou där Guillou anklagades för att ha arbetat med förberedelser för palestinsk terrorism i Israel. Den tidigare "propalestinskt" aktive Göran Rosenberg var vid sidan av Guillou också en av de i boken utpekade, och försökte därför åtala Winqvist för tryckfrihetsbrott - varpå Winqvist då beväpnade sig med folkpartisten Beyer som försvarare. Rosenberg förlorade målet.
Claes Beyer kommer från ordnade förhållanden, fadern Gunnar Beyer var generalkonsul. Claes Beyers bror, Tom Beyer (född 1942), är en känd direktör som varit VD för Stockholmsmässan sedan 1985.
***
Den judiska firman Mårten Henriques advokatbyrå
En annan jude från klanen Henriques i Göteborg, Mårten Henriques (född 1886), var aktiv advokat i Göteborg och drev Mårten Henriques Advokatbyrå samtidigt som han var sekreterare, föreståndare och slutligen ordförande för Göteborgs Mosaiska (judiska) Församling.
Mårten Henriques hade flera andra åtaganden och var exempelvis sekreterare för styrelsen för Göteborgs Stadsteater 1918-1962.
Mårten Henriques bror, Einar Henriques, blev en känd affärsman i skinn- och läder branschen som vi berättar mer om i vårt avsnitt om judar och industrin.
***
En annan judisk advokat från klanen Henriques var den kände advokaten Emil Henriques (född 1883), gammal skolkompis och klasskamrat till Tor Bonnier vilket framkommer i Tor Bonniers memoarbok "Längesen", Bonniers, 1972, sid. 36). Emil Henriques var den som å Tor Bonniers vägnar förmedlade Bonniers förvärv av Åhlén & Åkerlunds Förlag 1929, från sin dåtida icke-judiske ägare.
Emil Henriques var verksam som advokat i Stockholm fr.o.m. 1911 och ledamot av styrelsen för SA:s Stockholmsavdelning.
Emil Henriques själv var son till den judiske professorn vid tekniska högskolan, Pontus Henriques (Sr.), och dennes maka Gustafva Heyman, i sin tur dotter till den judiske professorn Elias Heyman.
Emil Henriques´ son Bertil Henriques (född 1905) blev en känd advokat verksam på Advokatfirman Södermark i Stockholm 1947 och som delägare där sedan 1951.
Emil Henriques´ andre son Pontus Henriques ( Jr.) (1913-1970), blev istället anställd av Bonniers som redaktionssekreterare på den då nystartade tidningen Expressen. En vanlig arbetsdag under Henriques epok var det han som delade ut uppdragen för dagen till journalisterna och det var denne judiske aktivist som gjorde tidningens första sida, ofta ihop med Carl-Adam Nycop.
***
Den judiska Heilborns Advokatbyrå
Den i Sverige så etablerade judiska Heilborn-klanen, grundades av ättfadern Heinrich Heilborn som invandrade till Stockholm från Schlesien i början av 1800-talet.Av denne jude stammar bl.a. den judiske majoren Herman Heilborn, som på sin tid var riddare samt frimurare av VIII graden.
Herman Heilborn blev far åt fem barn Helge, Gösta, Emmy, Sigrid och Herman där Gösta och Herman Heilborn blev advokater i Östersund och Nyköping.
Gösta Heilborn (Jr.) (född 1899) bedrev egen advokatbyrå i Östersund fr.o.m. 1926.
Inom Sveriges Advokatsamfund har man sett honom utöva inflytande inom flera områden: han var styrelseledamot i Sveriges Advokatsamfund 1952-1958, ordförande för dess Norra avdelning 1959-1965, vice ordförande för dess disciplinnämnd 1964-1968, och ordförande 1968-1971.
Därtill var han vice ordförande för Sveriges Jägarförbund 1955-1970,
Gösta Heilborn (Sr.) gifte sig 1926 med dottern till kommendören Gunnar Ekelund.
Gösta Heilborn (Sr.):s judiske son Gösta Heilborn (Jr.), född i Östersund 1934, blev också advokat.
Gösta Heilborn (Jr.) började sin advokatverksamhet vid Heilborns Advokatbyrå, var biträdande jurist 1961-1966, och har därefter en egen advokatrörelse sedan 1966.
Inom Sveriges Advokatsamfund (SA) har man sett Gösta Heilborn (Jr.) som ledamot i lagstiftnings rådet i SA 1973-1981, som styrelseledamot i SA 1976-1985 som dess vice styrelseordförande 1981-1985, som styrelseledamot i Norra avdelningen av SA 1970-1976, vice styrelseordförande 1976-1981, styrelseordförande 1981-1987.
Därutöver har han setts som styrelseledamot i Jämtlands Folkbank 1976-1981, vice styrelseordförande1979-1981, styrelseordförande 1981-1989, och styrelseordförande för Gärdin & Persson, C. Hallströms verkstäder AB, Contrafact AB, m fl.
Gösta Heilborn (Jr.) har också varit Danmarks vicekonsul sedan 1979.
Herman och Gösta Heilborn (Sr.):s syster, Sigrid Heilborn, äktades 1921 av köpmannen och fabrikören Georg Oehme i Chemnitz, Tyskland, och deras judiske son Hans Oehme, föddes där 1925.Hans Oehme blev självfallet också advokat och tack vare moderns familjeband blev han först biträdande jurist vid Heilborns Advokatbyrå i Nyköping 1953, sedan delägare där och dess innehavare under åren 1963-1985. Hans Oehme är delägare i Advokatfirman Oehme AB i Nyköping sedan 1986.
Juden Hans Oehme har inom Sveriges Advokatsamfund (SA) innehaft av flera tunga poster: Han var styrelseledamot i SA åren1971-1977, i dess Östra avdelning 1968-1971 och vice ordförande där 1972-1979.
Hans Oehme har också varit ordförande för PK-Bankens lokalstyrelse 1983-1990.
Förövrigt kan vi berätta att den judiske majoren Herman Heilborns tredje son, således bror till ovannämnda Helge, Gösta, och Sigrid Heilborn, den judiske potentaten Helge Heilborn (1897-1960), blev annonsdirektör i Bonnier-pressens och därefter VD för tidningarna Dagens Nyheter och Expressen.
Vi berättar mer om denne judiske potentat i vårt mediaavsnitt om Dagens Nyheter.
Gunnar Aberstén (född 1913), känd judisk advokat som bedrivit egen advokatverksamhet i Sundsvall sedan 1939.Styrelseledamot i Sveriges Advokatsamfund (SA) 1964-1966, ordförande för SA:s Norra avdelning 1965-1971, styrelseledamot i SA:s disciplinnämnd 1971-1978, vice ordförande 1974-1978, ledamot av rättshjälpsnämnden 1973-1982.
Han tillhörde därutöver stadsfullmäktige 1959-1966, var ordförande för drätselkammaren 1960-1963 och ledamot i Sveriges stadsförbunds löne- och förhandlingsdelegation 1960-1966.
Gunnar Aberstén var son till direktören och civilingenjören Karl Abestén, som var föreståndare för Mosaiska Församlingen i Göteborg 1923 till sin död 1924, och dennes judiska hustru från klanen Joseph.
Gunnar Abersténs farbror var den judiske skribenten Simon Aberstén, förste bibliotekarie i Göteborg och en av Göteborgs-Postens och GHT:s tidiga judiska medarbetare.
Erik Felländer (född 1903) son av den judiske grosshandlaren Moses Felländer och Esther, född Bresky, blev också advokat.
Erik Felländer tjänstgjorde vid Svea Hovrätt 1931-1932, var biträdande jurist på G. Grönbergs Advokatbyrå i Stockholm 1932, och dess delägare under åren 1946-1985.
Felländer var styrelseledamot i Sveriges Advokatsamfund 1960-1967
Erik Felländer satt också med i styrelsen i antikvitets- och auktionsfirman Bukowskis, under juden Gregor Aronowitchs epok. Till saken hör att Gregor Aronowitchs far, den judiske bankiren Martin Aronowitch, i sitt först giftermål var gift med en judinna från just klanen Felländer.
En annan advokat Felländer, Claes Felländer (sannolikt son till Erik), är så sent som 1998 ordförande och ansvarig för Advokatsamfundets understödsfonder som bl.a. används till fortbildning av advokater.
Hans Ihre (född 1899), advokat, med egen advokatverksamhet i Stockholm sedan 1934, var styrelseledamot av Sveriges Advokatsamfund 1940-1946, 1952-1958, och ledamot av riddarhusdirektionen 1941 och vice ordförande 1956-1965, och även aktiv i Sveriges scoutförbund. Hans gifte sig med dottern till en ryttmästare Eric Stjernswärd.Hans Ihre har ett judiskt påbrå, då han via sin moder, född från den judaiserade adliga släkten Björkenheim, är nedstigande släkting till den judiske myglaren Moses Marcus Levi som vi i vårt introduktionsavsnitt berättar mer utförligt om och vars nykristna namn var det avjudaiserade Adolf Ludwig Lewin.
Bengts far var den icke-judiske ryttmästaren Johan Ihre.
Hans Ihres bror Nils Ihre (född 1910), är en f.d. UD man och känd direktör numera bosatt i Frankrike och som sedan 1982 är ledamot i Amitié Judéo-Chrétienne de France (det judisk-kristna vänskapsförbundet) och ledamot i Alliance France-Israël, Frankrikes motsvarighet till Samfundet Sverige Israel.
Hans Ihres bror Holger Ihre var direktör och har sedan länge arbetat för den judiska familjen Bonniers där han var personaldirektör för AB Bonnierföretagen åren 1963-1973.
Ytterligare en av de judiska bröderna Ihre, Thomas Ihre (född 1900), var bl.a. försäljningsdirektör på Uddeholms AB 1945-1967, och en annan bror Bengt Ihre (född 1902), blev läkare och professor.
Den judiske advokaten Walter Klein var också på sin tid en kändis.Walter Klein var också aktiv inom den judiska gruppen och har setts skriva i den sionistiska tidskriften Judisk Krönika av år 1939.
Walter Kleins dotter gifte sig med professorn Rune Waldencranz, och blev på detta sätt mor till skådespelaren Jan Waldenkranz.
Leodor Levy (född 1870) son till grosshandlaren Abraham Levy, var sekreterare i Mosaiska Församlingen i Stockholm sedan 19090, och på sin tid affärskompanjon till den liberale statsministern Karl Staaff.
Leodor Levy blev anställd i Karl Staaffs advokatbyrå 1897, delägare i advokatfirman Staaff och Lidforss sedan stiftelsen. 1905 och sedan verksam och ägare till advokatfirman Lidforss och Levy sedan 1912.
Leodor Levy var styrelseledamot i Skandinaviska malm- och metall AB, hotell- och restaurangbolagen Continental, Nordiska Montan AB och restaurangaktiebolaget Rosenbad.
Levy satt också som styrelseledamot i brodern Isaak Levys firma AB Svenska Pälsvarufabriken, och i styrelsen på det judiska Kaplans Konfektionsfabrik (fr.o.m. 1928) tillsammans med bröderna Marcus och Oscar Kaplan, se dessa.
Advokat Sam de Maré arbetade också för den judiske vice häradshövdingen Harald Josephsons Advokatbyrå.
Fr.o.m. 1925 satt advokaten Sam de Maré som ordförande i Göteborgs-Postens styrelse. Advokat de Marés syster, Maria var gift med den judiske doktorn Carl Mannheimer, bror till Otto Mannheimer, och själv var Sam de Maré gift med judinnan Göthilda Magnus, syster till bankdirektörskan Mannheimer.
Sam var själv son till landshövdingen Samuel de Maré.
Vi kan här också nämna att Sam de Marés son med judinnan Göthilda Magnus, juden Ernst de Maré, blev bankdirektör och var t.o.m. VD för Skandinaviska Banken i Stockholm 1963-1968. Innan dess var han jurist på Skandinaviska Banken 1932-1946, biträdande direktör i Göteborg 1954 och bankens vice VD 1960. Juden Ernst de Maré var också styrelsemedlem i banken 1963-1970. Således har han under en mängd av år haft inflytande över denna institution.
Mauritz Grünberger (1902-1987), känd judisk advokat. Betecknas i boken "Det judiska Stockholm" (sid. 53) som en "färgstark advokat" och "som vid åren före andra världskrigets utbrott gjorde ett förtjänstfullt arbete inom Mosaiska församlingen".I Judisk Krönika, nr.3-1991, berättas att "ett större legat" efter Mauritz skall användas till att starta ett musikcenter i Kfar Raziel, Israel; "The Brita and Mauritz Grünberger Music Centre". Mauritz Grünberger ligger begravd som troende jude i den norra judiska begravningsplatsen vid Haga, Stockholm.
Den förmögne bankiren juden och chefen för Skandinaviska Kreditaktiebolaget kontor i Norrköping John Philipsons och hans judiska fru från klanen Magnus, hade en son Walter Philipson (1861-1934), som blev vice häradshövding 1888 och även advokat i Stockholm och delägare i O. Wallins Advokatbyrå 1890-1907.Walter Philipson var därutöver bl.a. verkställande direktör för i AB Custodia 1907-1916, styrelseledamot i Inteckningsgaranti AB och bankfullmäktig.
Walter Philipson gift sig med dotter till den kände judiske industrimannen och generalkonsuln Eduard Fränckel.
Deras son Ivar Philipson (1901-1983) blev en på sin tid beryktad advokat. Ivar började som biträdande jurist i O. Wallins Advokatbyrå och blev sedan delägare i Themptander, Wetter och Philipson Advokatbyrå i Stockholm på 1930-talet för att sedan träda in i den judiska Bonnier-koncernen, där han satt som styrelseledamot i Albert Bonniers Förlag AB åren 1945-1971.
Som en del av hans kulturella engagemang satt han också i styrelsen för Drottningholmsteaterns Vänner.
Ivar Philipson var framträdande bland Sveriges judar och var ordförande för fullmäktige i Mosaiska Församlingen i Stockholm, åren 1969-1972.
I Judiska Muséets bok "Det judiska Stockholm" (sid. 52) nämns Ivar Philipson "vars "engagemang var betydelsefullt bl.a. när det gällde räddandet av de danska judarna över till Sverige hösten 1943".
Och den sionistiska tidskriften Judisk Krönika, nr.6-1983, skriver i sin hyllning till Ivar Philipson (understrykningar nedan av Radio Islam):
"Den 3 oktober 1943 åtog han sig på Mosaiska Församlingens i Stockholm uppdrag att organisera hjälpen för att i Sverige ta emot de nödställda danska judarna. Under första dygnet insamlade han c:a 160 000 kr - bl a för att köpa båtar för transporterna. Förnödenheter såsom bränsle, reservdelar, livsmedel m m behövde anskaffas, besättning till båtarna måste rekryteras. Ivar Philipson utnyttjade sina kontakter i regeringskretsar, industri och handel för att utverka de undantag som måste göras för att få fram material och varor. Han förhandlade med fiskarna i Limhamn och med polis och tull i Malmö för att få trafiken över sundet att fungera planenligt."Ännu ett exempel på hur en jude utnyttjar sitt nätverk av allierade för den Judiska Saken.
Ivar var också skaparen av "Gertrude och Ivar Philipsons stiftelse", som bl.a. sponsrar Östersjöjudiskt Forums aktiviteter (se "Östersjöjudisk bulletin", nr.2-3-2000, verksamhetsberättelse-bilagan). Stiftelsen gav året 1998 hela 150 000 kronor till den sionistiska stiftelsen Judisk Krönika, för tidningens fortsatta arbete.
Hustrun Gertrude Philipson var starkt sionistiskt engagerad och ordförande för Svenska Kommittén för Barn- och Ungdomsalijan, en organisation för unga judars bosättning i det ockuperade Palestina.
Gertrude Philipson var en av de många celebriteter, däribland många judar och kända sionister, som skrev under ett upprop publicerat i Judisk Krönika, nr.5-1971, till stöd för den då nybildade "Anna Riwkin-Bricks stipendie- och minnesfond". En fond för att hedra den då nyavlidna sionistiska judinnan och förkämpen för Israel, Anna Riwkin-Brick. Gertrude Philipson kom till och med att sitta i styrelsen för denna fond.
Judisk Krönika, nr.6-1983 skriver vidare i sin hyllning till Ivar Philipson:
"Med tiden - och särskilt genom äktenskapet med hustrun Gertrude - blev Ivar Philipsons judiska medvetenhet allt starkare. Paret Philipsons stöd för Israel växte till ett generöst och kärleksfullt engagemang. "
Vid sin död blev Ivar Philipson begravd på den norra judiska begravningsplatsen vid Haga, Stockholm.
Den österrikiske juden Josef Fischler (född 1903), var en på sin tid känd advokat, verksam i Stockholm sedan 1933.I Förenade Israelinsamlingens tidskrift Menorah, nr.2-1975, berättar att advokat Josef Fischler var den som sedan 1962 var organisationens jurist när det gällde frågor om judiska testamenten till Israel och hur man skulle få dem befriade från arvsskatt.
Josef Fischler var en av de många celebriteter, däribland många judar och kända sionister, som skrev under ett upprop publicerat i Judisk Krönika, nr.5-1971, till stöd för den då nybildade "Anna Riwkin-Bricks stipendie- och minnesfond". En fond för att hedra den då nyavlidna sionistiska judinnan och förkämpen för Israel, Anna Riwkin-Brick.
Ragnar Gottfarb (1907-1988), välkänd judisk brottmålsadvokat som enligt "Östersjöjudisk bulletin" (nr.2-3-2000), var en "människorättsförkämpe" som "blev med tiden en av Sveriges mest kända försvarsadvokater". Fadern var den judiske grosshandlaren Leon Gottfarb, och modern var född från den judiska klanen Pagrotsky.
Ragnar Gottfarb var först biträdande jurist och delägare av Hugo Lindbergs advokatbyrå i Stockholm 1937-1966 och dess innehavare sedan 1966. Styrelseledamot Sveriges Advokatsamfund sedan 1949, vice ordförande 1957-1961 och SA:s ordförande 1961-1963.
Medlem i organisationen "Pro Justitia", var dess vice ordförande. Enligt tidskriften "Östersjöjudisk bulletin" (nr.2-3-2000), ingick i "I Pro Justitia [...] ett tjugotal av Sveriges ledande jurister".
Ragnar Gottfarb var den internationella judiska organisationen "JOINTS" representant i Sverige under 40 år och chef för dess Stockholmskontor 1944-1965.
Ragnar Gottfarb var under en period fullmäktig i Judiska Församlingen i Stockholm och gjorde där enligt Judisk Krönika (nr.4-5/1988), "uppskattade insatser för Stockholms Judiska Församling". Judisk Krönika skriver sedan vidare i sin hyllning till Gottfarb:
"Hans medkänsla med förföljda och nödlidande liksom hans känsla för rättvisa och rättfärdighet följde honom livet ut och drev honom under 70- och 80-talen till personliga ansträngningar och uppoffringar för rättslösa och diskriminerade sovjetiska judar. När han redan var en gammal man - fyllda 76 år - reste han till Sovjet för att som utomstående observatör följa rättegången mot Josef Begun. Han var inte välkommen i Sovjet och förhördes tre gånger av KGB. Hans ankomst resulterade sannolikt i att rättegången senarelades, varigenom Ragnar tvingades att med oförrättat ärende återvända till Stockholm."Ragnar Gottfarb samarbetade med ledande sionister bl.a. inom organisationen Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter. I Judisk Krönika, nr.6-1983, berättas vidare om hur Ragnar Gottfarb, Lennart Groll och advokaten Göran Luterkort, försökte agera för den judisk aktivist i Sovjetunionen Yosif Begun (en s.k. "refusnik"), för att hjälpa denne sionist ur sin knipa.
Spionen Stig Bergling berättar i Aftonbladet, 12/1-2001, ännu mer information om Gottfarb:
"Under våren 1979, då jag satt häktad som misstänkt för grovt spioneri för Sovjetunionens räkning, bad jag min advokat Ragnar Gottfarb undersöka möjligheterna att få en utväxling till stånd mellan mig och den i Sovjetunionen för spioneri arresterade svenske diplomaten Raoul Wallenberg. [...] Via Gottfarbs gode vän riksmarskalken Gunnar Lagergren (gift med Wallenbergs halvsyster Nina) togs på hemliga vägar kontakt med den sovjetiska regeringen."
F.ö. kan vi nämna att Gunnar Lagergren, gift med den judiskättade Nina Wallenberg (stammande från juden Michael Benedicks) och "god vän" med den sionistiska organisationen Joints-representant Gottfarb, har haft minst sagt intressanta uppdrag.
Lagergren var exempelvis ordförande för den egyptisk-israeliska skiljedomstolen angående Taba i Genève 1986-1987. Något anmärkningsvärt om man betänker Lagergrens kopplingar till den judiska gruppen.
Den till Israel allierade Lagergren var också president för Iran-US Claims Tribunal i Haag 1981-1984 och ensam skiljedomare i British Petroleum/Libya Concession Tribunal 1972-1975.
Ragnar Gottfarbs syster Inga Gottfarb också aktiv inom Joint är medlem i Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter och var med om att grunda Förenade Israelinsamlingens tidskrift Menorah i början av 1970-talet och dess regelbundne skribent
Ragnar är begravd som troende jude i den norra judiska begravningsplatsen vid Haga, Stockholm.
Göran Luterkort (född 1925) som son av en häradshövding Salli Luterkort, började som anställd på SAF 1952-1953, för att sedan ha egen advokatbyrå i Stockholm 1961-1971 och sedan i Malmö efter 1972.
Denne jude var vice ordförande för Stockholmsavdelningen av Sveriges Advokatsamfund 1967-1971 för att sedan vara ordförande för Sveriges Advokatsamfund 1979-1981 (där Luterkort var dess vice ordförande under åren 1975-1979).
Göran Luterkort är medlem i den av sionister infiltrerade Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter, (se deras medlemslista från 1999).
Göran Luterkort samarbetar också med sionister den kände judiske aktivisten och advokaten Ragnar Gottfarb och Lennart Groll. I Judisk Krönika, nr.6-1983, berättas hur dessa tre herrar försökte agera för den judisk aktivist i Sovjetunionen Yosif Begun (en s.k. "refusnik").
Luterkort har också arbetat som advokat för Förenade Israelinsamlingen.
Erland Strandmark (född 1907), länsåklagare, och son till överstelöjtnanten Sigfrid Strandmark, gifte sig 1933 med en judinna Fürstenberg, dottern till den judiske notarius publikus Otto Fürstenberg.Den i den judiska maffian ingifte Erland Strandmark blev bl.a. statsåklagare i Malmö 1958, och var länsåklagare under åren 1965-1973.
Han var också under andra världskriget Krigsfiskal fr.o.m. 1942 t.o.m. 1948 och ordförande för Malmö civilförsvarsförening 1959-1968 och vice ordförande för Malmöhus Läns civilförsvarsförbund åren 1959-1975.
Erland Strandmarks judiske son Ulf Strandmark (-Fürstenberg) (född 1935) blev också advokat. Ulf Strandmark började bl.a. som biträradande jurist på Advokatfirman Lagerlöf i Stockholm 1965-1966, sedan på Hallströms advokatbyrå i Umeå 1967-1971, därefter bedrev han egen advokatverksamhet sedan 1972 och innehar Advokatfirman Ulf Strandmark AB sed 1999.
Ulf Strandmark har också haft inflytande inom Sveriges Advokatsamfund (SA). Han var styrelseledamot i SA 1982-1988 och ordförande för SA:s södra avdelning 1988-1992. Denne jude har också varit sakkunnig i Straffsystemkommissionen.
Advokat Leif Silbersky. |
Leif Silbersky, en av Sveriges idag mest framträdande advokater som är beryktad för sitt sätt att vända och vrida på paragraferna, något som Sveriges Radios humorprogram gjorde roande parodier på under rättsprocessen mot den spanske juden Jésus Alcalá, där Silbersky förtvivlat försökte rädda sin ljugande klients förlorade heder.När TV4:as "Nyheterna" hösten 2000 avslöjade att Silbersky, likt andra advokater - brukade ta betalt med handskrivna fakturor utan någon seriös redovisning för sina utgifter (exemplet gällde Göteborgs brand-rättegången), var Silberskys arrogans när "Nyheterna" utfrågade honom om detta, typisk.
Leif Silbersky har en förkärlek att försvara sina judiska fränder när de hamnat i knipa, vi tänker här på tvivelaktiga personer som Jesús Alcalá, Sigvard Marjasin och Thomas Jisander (Trustor-härvan).
Leif Silbersky har också gett sig in i författarbranschen och skrivit "Rosenbaum"-böckerna ihop med Olof Svedelid, en deckarserie som sedan filmatiserades och kördes på SVT med juden Erland Josephson i huvudrollen som "Samuel Rosenbaum".
Silbersky är, sin fejkat ödmjuka framtoning till trots, en kallhamrad sionist och anhängare av en judisk stat i det Palestina.
Vid en genomgång av den judiska pressen kunde man bl.a. läsa att Leif Silbersky, enligt en artikel i Judisk Krönika, nr.9-10/1972, höll föredrag på ett möte för den sionistiska kvinnoorganisationen WIZO i november 1972, inför nittio stycken WIZO-deltagare, som enligt Judisk Krönika lyssnade "med stort intresse".
Och Leif Silbersky och hans hustru Rita ses också i den uppslutning av sionistiska judar som önskade "Mazal tov!" (grattis) för att fira Israels 40 årsdag, i en stor annons som publicerades i Judisk Krönika, nr.2-3/1988 (församlingsdelen).
Leif Silberskys son heter Thomas Silbersky och är VD på Rönnberg McCann reklambyrå. Thomas Silbersky har även varit marknadsdirektör på Nordeas Investeringsavdelning och marknadsdirektör på Pripps Bryggerier.
***
För sina juridiska tvister och tryckfrihets- och upphovsrättsfrågor använder sig Bonnier-ägda Dagens Nyheter och Expressen av "Danowsky och Partners Advokatbyrå", som står under juden Peter Danowsky. Exempelvis var Danowsky Expressens advokat i rättegången mot Ahmed Rami.Peter Danowsky (född 1949), är son till den judiske advokaten Simon Danowsky, och på mödernet stammar Peter Danowsky från den judiska familjen Blideman, där judinnan Birgit Blideman, numera ingår i styrelsen för Förenade Israelinsamlingen (se "Menorah", nr. 3, 1999).
Peter Danowsky arbetade på Advokatfirman Göran Luterkort 1976-1983, var delägare advokatfirman Chrysander 1983-1988, delägare i den judiska Dr. Philip Lemans Advokatbyrå 1988-1990, och delägare i Lagerlöf och Leman Advokatbyrå 1990-1993. Sedan 1993 är han delägare i "Danowsky och Partners Advokatbyrå", där Danowsky arbetar tillsammans med Ulf Isaksson, och där Isaksson samtidigt ingår i redaktionsrådet i tidningen "Liberal Debatt", som ju står under judarna Peter Wolodarski och Johan Schück.
Peter Danowsky anses vara "en av landets främsta experter på mediajuridik" och är en av Sveriges ledande experter på upphovsrätt.
Förutom på DN och Expressen, har han också setts verka som SvD:s advokat och Aftonbladets juridiska ombud. Peter Danowsky är också advokat i Svenska Förläggarföreningen.
Danowsky har varit suppleant i SA sedan 1985, ledamot i SA 1988-1990.
Danowsky är också ledamot i åtminstone nio företag, däribland Andersen Consulting AB, (1999) och Danowsky är styrelseordförande för Huddinge Universitetssjukhus bolag, med c:a 6.600 anställda och en budgeten på 3,7 miljarder kronor.
Suzanne Urwitz, är en judisk advokat som driver "Advokatfirman Susanne Urwitz". Urwitz sitter som styrelseledamot i Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter. Hon är därutöver medlem i Svenska Kommittén mot Antisemitism och har också varit talare på den Judiska Kvinnoklubbens debattafton i Stockholm, mars 1999 (se Judisk Krönika, nr.2-1999).
Den judiske advokaten Harry Landau sitter också med som medlem Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter tillsammans med advokaten Jan Gottfarb.Harry Landau är informationschef på House of Prince, som säljer Princecigaretter, har tidigare arbetat på Pharmacia Corporation och är Senior Protocol Officer för Bank for International Settlements i Schweiz.
Claes Borgström (född 1944) är Sveriges JÄMO - Jämställdhetsombudsman, sedan år 2000.Claes Borgström driver en egen advokatrörelse sedan 1980 och har tillhört SA:s disciplinnämnd sedan 1992. Borgström var också ledamot i Pressens opinionsnämnd 1991-1993.
Under sin advokatbana har Claes Borgström bland annat försvarat seriemördaren Thomas Quick och Guillermo Marquez Jara, som var åtalad för Stureplansmorden. Borgström har även publicerat några böcker, bl.a. om Palme-mordet. Han har också ett "engagemang" för "mänskliga rättigheter" genom arbete i Internationella juristkommissionen (se också Jesús Alcalá och Lennart Groll) samt Advokater utan gränser.
Vad få vet är att denne Borgström, enligt judisk definition, är jude. Han är nämligen född av en judisk mor, förlagsredaktören Helen Starck, judinna från klanen Rosenbaum. Claes Borgströms närmaste systrar - som också är kändisar - är klart medvetna om sitt judiska påbrå.
Den ena systern är den på DN så inflytelserika journalisten Kerstin Vinterhed, som i skrift i tidningen också beskrivit sin judiska mor. Vinterhed har blivit allt mer judisk med tiden, och agerar numera som en typisk judisk kulturjournalist; d.v.s. skriver konstant om andra judars göranden och särskilt med betoning på den s.k. "förintelsen" under andra världskriget. Extra intressant är att judinnan Vinterhed är moder till Stockholmspartiet pamp Stella Fare. Således är madame Fare - enligt judarnas egen tradition - också judinna. Detta är ett förhållande som få känner till, men gör man det blir nämnda Stellas närmast rabiata utbrott mot exempelvis Fryshusaktiviteterna mer lättförståeliga. Det rör sig här om en judinnans hat till vad hon anser vara "sitt folks fiender".
En annan syster till den nytillträdde JÄMO är Anette Kullenberg, som också i sina krönikor i Aftonbladet avslöjat sin judiska nerv. Hon har varit chef för publicistklubben PK.
Borgström är också kusin till den på samma sätt judiske sionisten Gabriel Romanus från Samfundet Sverige-Israel och Svenska Kommittén mot Antisemitism, en person vi redan berättat om tidigare och dennes bror Mikael Romanus.
Kenneth Lewis, är en judisk s.k. "flyktingadvokat", tidigare medarbetare på Arbetar på länsrätten och som numera innehar Kenneth Lewis Advokatbyrå.Lewis var tidigare ordförande för organisationen "Stoppa Rasismen" under 1990-talet och Radio Islam har tidigare uppmärksammat honom då han enligt sin officiella livshistoria är en amerikansk desertör som flydde undan tjänstgöring i Vietnam - se flygblad som delades ut vid Karl XII-dagen 1993 - men som egentligen som amerikansk soldat deltog i Vietnamkriget och hoppade av till Sverige först senare.
I Expressen (10/12-2000) avslöjas att försvarsadvokaten för en av de två "skinnskallar" som svårt skall ha misshandlat en spärrvakt i Stockholm i december 2000, är ingen annan än den förre "antirasisten" och "flyktingadvokaten" Kenneth Lewis.
Som försvarare av skinheads, och skall man tro artikeln i Expressen, (som förstås inte avslöjar judiska Lewis bakgrund), så är det vinklat som att Lewis vill tona ner sin klients "nazism". Även åklagaren i målet, chefsåklagare Bo Josephson - med påbrå från den i Sverige så väl etablerade judiska Josephson-klanen, skall också - enligt Expressen - ha velat dra ner brottets förmenta "rasistiska" karaktär. "- Spärrvakten är ungrare och ser ut precis som vi", skall ha varit Josephsons motivation.
Kenneth Lewis tillstår sin judiskhet och var exempelvis en av de "som judar och medmänniskor" skrev på det judiska uppropet som småkritiserade Israel, och som publicerades i Dagens Nyheter (10/11-2000), men som vanligt brukar denna Israelkritik inte gå till mer än medvetet kraftlösa uttalanden och aldrig till reella handlingar mot judestaten.
Sussi Kvart (född 1956) är advokat och bolagsjurist, dotter till den judiske jur. kand. Ruben Kvart och där modern är född från den judiska klanen Sederowsky.
Sussi Kvart tillträdde 1999 som ny biträdande generalsekreterare i Sveriges Advokatsamfund. På Samfundets hemsida berättas att hon härstammar från en "judisk släkt" från Polen "då hennes judiska farfar vid sekelskiftet invandrade till Sverige".
Sussi Kvart började på Advokatfirman Lagerlöf 1983-1989 (advokat 1986) för att sedan - liksom sin judiske make Johan Schück på DN - bli aktiv i judarnas parti - folkpartiet - där hon "flitigt rört sig i folkpartiets kretsar" och har innehaft flera uppdrag.
Sussi Kvart arbetade där först i folk partiets ungdomsförbund och studentförbund, innehade sedan kommunala uppdrag i Göteborgs kommun, hade sakkunnig uppdrag i partiets riksdagsgrupp åren 1989-1991, och hade efter regeringsombildningen 1991 t.o.m. 1993 samordningsuppgifter i Statsrådsberedningen.
Kvart har som bolagsjurist varit anställd på LM Ericsson 1993-1999, biträdande sedan 1993 men sitter också i Aktiebolagskommittén sedan 1997, som styrelseledamot i H&M AB sedan 1998, och på Affärsverket Svenskt Kraftnät sedan 1999.
Andra viktiga aktörer med starka kopplingar till den judiska sekten och Israelmaffian
Som vi berättar i vårt introduktionsavsnitt har judar, när det väljer att gifta sig med icke-judar, sett till att göra det med de "övre skikten". Detta har följaktligen lett till en judaisering av flera kända svenska adelsfamiljer.
Ida Levin, ättling till juden Mose Marcus Levi, finansman, sigillgravör, som sedermera blev döpt till Adolf Ludwig Lewin, blev hustru åt justitierådet Glimstedt.
Justitierådet Louis Améen gifte sig i sin tur med en Anna Sjöcrona, "kristnad" ättling till den öppet judiske ättfadern Abraham Josephson-Josephssohn - släkten Elliots stamfader.
Magnus af Ugglas (född 1865) friherre, Kabinettskammarherre och hovrättsråd i Stockholm och son till överståthållaren Gustaf af Ugglas, blev i sin tur ingift med den judisk gruppen då han 1899 gifte sig med Henriette Reuterskiöld, vars mor var en judinna född Benedicks och som stammade från den judiske affärsmannen Michael Benedicks.
Advokaten Axel Vilhelm von Sneidern, som 1922 blev landshövding i Vänersborg äktades 1917 judinnan Julia Rosenbaum, från den judiska klanen Rosenbaum, i hennes andra giftermål. Hon hade dessförinnan varit gift med professorn Olof Kinberg.
Ovannämnde advokaten Samuel de Maré gifte sig med dottern till den judiske handlanden Ernst Samuel Magnus.
John Thulin, aktuarie i Svea Hovrätt (en broder till italienske generalkonsuln), gifte sig med Elsa Sachs, sondotter till juden Adolf Sachs från Josef Lejas krambod i Stockholm.
Gerda Boheman, judinna från klanen Abramson-Abrahamsson, gifte sig med Sveahovrättsrådet Olof af Geijerstam där sedan deras judiske son Sven af Geijerstam (född 1913) kom att bli hovrättsråd, sakkunnig på Social- och Inrikesdepartementen, konsultativt statsråd och landshövding i Jönköpings Län på 1960-talet.Sven af Geijerstam kom att utmärka sig som en äkta Israel-sympatisör, något som än en gång visar att det judiska trots s.k. "dop" och ingiften med icke-judar, ändå hos många fortsätter i generationer som en del av deras ego och självidentifikation.
Under den tid han var gift med henne var han bl.a. hovråd i Göta Hovrätt 1937 och tillförordnad lagbyråchef i Justitiedepartementet 1935-1938 och Borgmästare i Halmstad 1938-1947.
1942 giftes Maths Heuman med en annan kvinna, en icke-judinna, och avancerade och var bl.a. krigsdomare och tillträdde 1948 posten som riksåklagare. Det här man gör den remarkabla upptäckten att det var denne med en judiska gruppen tidigare intimt lierade person som var den som av staten förordades att granska "den av staten Israel angivna rapporten angående mordet på Folke Bernadotte" år 1949.
Detta är klart anmärkningsvärt. I efterhand har det också framkommmit att ledande personer inom det sionistiska etablissemanget var involverade i mordet på den svenske greven och FN-mannen Folke Bernadotte, och Israels prat om att mordet utförts av extremister utanför den sionistiska ledningens kontroll visade sig bara vara rent fnys, särskilt då en av huvudmännen bakom mordet, Yitzakh Shamir sedan blev Israels premiärminister.
Trots att Mats Heuman skall ha kritiserat den offentliga israeliska polisutredningen och skall ha hävdat att Israel var ovilligt att gripa mördarna, är det ändå av värde att påpeka att han under flera år varit ingift i den judiska gemenskapen.
Mats Heumans bror, översten Gösta Heuman (född 1900), som bl.a. varit militärattaché i paris och FN-observatör i Indien-Pakistan, blev själv gift med en judinna, vilket kan förfalla något besynnerligt osannolikt då judar i Sverige vid den tiden inte var så vanliga.
Gösta Heumans judiska hustru var dotter till den judiske bruksdisponenten, bankdirektören, ingenjören och riksdagsmannen, Jonas K:son Kjellberg.
Denne Jonas K:son Kjellberg var i sin tur son till Göteborgshandlanden, statsrevisorn, riksdagsmannen, m. m. Karl Kjellberg (Sr.) och dennes judiska hustru Ingeborg Arnoldson, där Ingeborg var dotter till det judiska paret Lars August Arnoldson och Frederique Raphael (vars stamfader var polske juden Jaakaubh Warszawer).
Gösta Heumans hustrus likaledes judiska bror, Karl Kjellberg (Jr.), äktade å sin sida en dotter av juden Sachs i Nordiska Kompaniet
Med judinnan Weijdling (Lamm) fick Maths Heuman år 1929 en son Jan Heuman, som vi här tänkte berätta lite mer om.
Denne Jan Heuman har bl.a. varit sekreterare och ledamot av lagberedningen 1967-1970, hovråd 1970, sakkunnig på Justitiedepartementet 1971, rådman och lagman och senare justitieråd 1981-1995.
Som ytterligare ett exempel på rättsrötan i dagens Sverige var det just juden Jan Heuman som i egenskap av "självständig expert" var ordförande för arkivundersökningen i kommissionen som utredde Sveriges ekonomiska transaktioner med nazi-Tyskland 1998. en judiskbesläktad, som "oberoende" maskerad svensk tjänsteman, skulle alltså chefa över en viktig del av denna utredning. En utredning som sin tur var resultatet efter en massiv kampanj från den internationella judendomen (Judiska Världskongressen) och ledande företrädare och öppna judar från de Judiska Församlingarna i Sverige.
Jan Heuman är van att röra sig i maktens korridorer och är gift med en Åsa Kastman Heuman som varit expeditionschef på Kommunikationsdepartementet och numera är expeditions- och rättschef på Näringsdepartementet sedan 1999.
Gift med Gunhild Josephson (1930), dotter till grosshandlare Hjalmar Josephson och Emmy, född Fränckel.
Gösta Graffman var bl.a. lagman i Svea Hovrätt under åren 1959-1971.
Gösta Graffman och hans judiska hustru är föräldrar till den judiske skådepelaren Göran Graffman, och som i sin tur är far till skådespelaren Per Graffman och mediajuden Mats Graffman.
Justitierådet Nils Alexanderson (född 1875), professor och riksdagsman i Första Kammaren 1912-1921 och ledamot av liberala samlingspartiets förtroenderåd och själv son till en överstelöjtnant vid namn Erik Alexanderson. Hans dotter Karin Tarschys gifte sig med Bernhard Tarschys, en ledande jude och aktiv bl.a. i den supersionistiska organisationen Zionistiska Federationen och satt exempelvis i denna organisations "hedersdomstol" (se Judisk Krönika, nr.5-6/1972).Karin Tarschys själv var lektor och litteraturdocent, tillförordnad professor vid Stockholms Högskola, ordförande för kvinnliga akademiska föreningen och författare till utbildningslitteratur.
Paret Tarschys tre barn har samtliga kommit att spela viktiga roller i det icke-judiska majoritetssamhället. Daniel Tarschys i egenskap av folkpartistisk politiker, Rebecka Tarschys som kulturjournalist på DN samt Hedvig, gift till Hedqvist, som kulturjournalist på SvD.
F.ö. kan nämnas att Karin Tarschys bror, Erik Alexanderson (född 1906), var häradshövding och satt i Första Kammaren för folkpartiet 1955-1970 och var bl.a. tidigare ordförande för Länssparbanken i Stockholm.
Erik Sidenbladhs mor var sin tur dotter till riksarkivarien Helge Almquist.
Gunnel Sidenbladh (född 1919), styvmor till Erik Sidenbladh då hon var gift med Karl Sidenbladh i hans 2:a giftermål blev själv hovrättsråd och var ordförande för avdelning i Svea Hovrätt 1975-1985.
Karls Sidenbladhs bror Göran Sidenbaldh (född 1912), således Erik Sidenbladhs farbror, var arkitekt och en inflytelserik person på Stadsplaneringskontoret i Stockholm som var huvudstadens stadsbyggnadsdirektör 1955-1973 och gifte sig med en dotter till översten Magnus Hedenlund.
En annan av sionisterna uppskattat nära allierad inom den folkpartistiska maktapparaten är juristen Ingrid Gärde-Widemar. Hon satt för folkpartiet i Andra Kammaren 1949-1953, i Första Kammaren 1953-1960 (ordförande 1:a lagutskottet) och sedan ånyo i Andra Kammaren 1961-1968. Åren 1968-1977 var Ingrid Gärde-Widemar justitieråd.Inom politiken har hon suttit i flera nämnder som kriminalvårdsnämnden och filmcensurnämnden och 1967-års polisutredning och som ordförande för ungdomsfängelsenämnden efter 1970 och hon har också varit ledamot av Nordiska Rådet.
Ingrid Gärde-Widemar var ordförande för stipendie- och minnesfonden för den avlidna sionistiska judinnan och fotografen Anna Riwkin-Brick, en av de främsta sionistiska aktivisterna i Sverige och även ett stort namn i Israel (se Judisk Krönika, nr.5-1971).
Justitierådet Ingrid Gärde-Widemar på trevlig middag med bl.a. Israels Sverige-ambassadör Max Varon (t.v.). Bild från Judisk Krönika, nr.5-6/1972. |
Sven Romanus (född 1906) kommer vi här att ta upp då han varit chef för Högsta Domstolen och på senare tid visat sig vara en riktig sionist då han är stödmedlem i Svenska Kommittén mot Antisemitism.Brorsonen och heljuden Gabriel Romanus är medlem och tidigare ordförande i Svenska Kommittén mot Antisemitism och suppleant i riksstyrelsen för Samfundet Sverige-Israel (se Menorah, nr.3-2000).
Den andra brorsonen och heljuden Mikael Romanus är också medlem i Samfundet Sverige-Israels och var ordförande för samfundets lokalavdelning i västra Sverige
Sven Romanus började som notarie vid Svea Hovrätt 1929, assessor 1939, var byråchef för lagärenden på Justitiedepartementet 1944-1947, hovråd 1946, ledamot av lagberedningen 1947-1950, justitieråd 1951-1973, ordförande å avdelning i Högsta Domstolen 1966 och erhöll slutligen den tunga posten som ordförande för Högsta Domstolen under åren 1969-1973.
Sven Romanus var också statsråd och satt på den strategiska posten som chef för Justitiedepartementet åren 1976-1979.
Därutöver har sionisten Sven suttit på viktiga massmediala poster som vice ordförande för Pressens opinionsnämnd 1956-1959 och senare även ordförande där, och han var med i Massmedieutredningen 1970-1976 och kommittén för lagstiftning av yttrande- och tryckfrihet 1965-1972.
Härje Stenberg var bl.a. hovrättspresident. Han var gift med dottern till professor Herman Flodkvist, vars mor kom från familjen Meyer.När Israel firade sitt 30-års jubileum var exempelvis Härje Stenberg med i festligheterna till Israels ära som hölls på Park Avenue Hotel i Göteborg 16 maj 1978, ihop Per Ahlmark, Erik Huss och Israels dåvarande Sverigeambassadör Kidron, detta enligt Förenade Israelinsamlingens tidskrift Menorah, nr.2-1978.
Socialdemokraten Lennart Geijer är också stödmedlem i den sionistiska organisationen Svenska Kommittén mot Antisemitism. Huruvida han är det i egenskap av ett äkta sionistiskt engagemang, eller om det rör sig om utpressning från judarnas sida, de veta vi icke.
Lennart Geijer har också haft makt inom det juridiska då han gjorde sig sedan känd och ökänd som Sveriges justitieminister 1969-1976.
När det gäller Israel-allierade inom Justitiedepartementet kan vi också berätta att statsminister Göran Perssons högra hand, statssekreteraren Pär Nuder - mannen som övertygade Persson om att det lönar sig politiskt att ställa in sig för världsjudendomen - knöts till Rosenbad som sakkunnig i Justitiedepartementet redan när han var 22 år gammal.
Thomas Bodström, den politiskt korrekte advokaten som då han var son till forne socialdemokratiske utrikesministern Lennart Bodström, tillträdde år 2000 posten som socialdemokratisk justitieminister. Han tävlade då om denna åtråvärda post med Susanne Eberstein, den senare var då socialdemokratisk gruppledare i riksdagens socialutskott. Det hör till saken att familjen Eberstein sedan tidigare under 1900-talet judaiserats via ingifte med den judiska gruppen.
Även om Susanne Eberstein inte fick posten som justitieminister skall inte sionisterna gråta, ty det rapporteras att en syster till Thomas Bodström är en av cheferna på Bonnier-ägda Dagens Nyheter, och således fostrad i den rätta ideologiska läran.
Lagmannen Erik Ahnlund (född 1921) är bror till Knut Ahnlund, professor i nordisk litteraturhistoria och tidigare ordförande i Rikssamfundet Sverige-Israel, och stödmedlem i Svenska Kommittén mot Antisemitism.
Knut Ahnlunds till judendomen konverterade son, Nathan Shachar, brorson till Erik Ahnlund, är bosatt i Israel och verkar där som DN:s "opartiske" Mellanösternkorrespondent.
Erik Ahnlund började som fiskal i Svea Hovrätt 1948, och var senare lagman i Sala Tingsrätt 1973-1986 där han därefter var ordförande för beslutsnämnden i Västmanlands Län 1968-1977 och vice ordförande där 1978-1979.
Siv Jantze (född 1921), var i sin tur gift sedan 1943 med f.d. departementssekreteraren Bertil Jantze, som var jude då hans mor var född från den judiska klanen Josephson.Siv Jantze var fiskal vid Svea Hovrätt 1960, assessor vid Stockholms Tingsrätt 1967, revisionssekreterare 1970-1972 , rådman i Stockholm 1974 och hovråd 1977-1984.
Fritz Engström (född 1926), var i sin tur gift sedan 1948 med en dotter till den judiske köpmannen Herman Slabodkin och dennes judiska fru från klanen Katz.Fritz Engström blev känd som advokat och bedrev egen advokatverksamhet i Stockholm fr.o.m. 1962. Denne person, ingift i den judiska maffian, var styrelseledamot i SA 1970-1977 och satt med i SA:s Stockholmsavdelning 1966-1971 och 1973-1975.
En sionist som undervisade i juridik vid Stockholms Universitet och vars syster, Nina Einhorn, senare blev ordförande för Förenade Israelinsamlingen.
En annan advokat Rolf Magrell (född 1920), var i sitt 2:a giftermål gift med en judinna, dotter till advokaten Wilhelm Moberg (ej samme som författaren) och hans fru från den välkända judiska klanen Nachmanson.
Rolf Magrell var bl.a. delägare i den kända advokatfirman Lagerlöf 1962-1969.
Georg Blomqvist (född 1915, f.ö. på modern född Jakobsson) var fr.o.m. 1945 gift med en judinna från den judiska klanen Sterner.
Denne Georg Blomqvist blev byråchef på JO 1958-1963, kammarrättsråd 1963, divisionsordförande 1964 och lagman i kammarrätten 1972-1981. Han var också ledamot av RSV:s rättsnämnd under åren 1967-1984.
Den icke-judiske överåklagaren Eric Östberg (född 1928), är i sitt 2:a giftermål gift med en judinna från den judiska klanen Ruben, dotter till konsuln Otto Ruben.
Eric Östberg har haft många höga positioner under årens lopp. Bl.a. blev han kammaråklagare i Stockholm 1965, chefsåklagare - också i Stockholm - 1974, länsåklagare 1981 och överåklagare i Statsåklagarmyndighetens för speciella mål 1985-1994. Han har också verkat som lärare i straffrätt vid Statens Polisskola och i process- och straffrätt vid Stockholms Universitet.
Under åren 1996-1997 var denne numera till judarna lierade rättsman s.k. senior prosecuting attorney vid FN-tribunalen för det forna Jugoslavien, i Haag, under åren 1995-1997.
Leslie Fuchs, far till riksåklagaren Solveig Riberdahls barnbarn, är en judisk PR-man, som tidigare bott på Kibbutz i Israel.
Förutom ingifte och umgänge så försöker man också påverka ickejudiska makthavre genom s.k. "utbildning". Exempelvis kunde man se Hans Regner, Sveriges Justitiekansler (JK), åka på en organiserad resa till det gamla nazistiska koncentrationslägret i Auschwitz, november 1997 (se Judisk Krönika, nr.1-19989 som ett led av denna judiska upplysningskampanj inför lanseringen av Levande Historia projektet, f.ö. ett projekt i händerna på den sionistiske juden Stéphane Bruchfeld, aktivist från Zionistiska Federationen och Svenska Kommittén mot Antisemitism.
Justitia Judaica.
***
Polisväsendet Sten Heckscher - en koscher rikspolisschef
Sten Heckscher (född 1942), son till den judiske forne högerledaren Gunnar Heckscher, satt 1996 - 2004 på posten som rikspolischef i Sverige.
Sten Heckscher varit sakkunnig på BRÅ 1976-1978 och i Justitiedepartementet 1979, departementsråd på Justitiedepartementet 1984-1986, rättschef på Arbetsmarknadsdepartementet 1986-1987 och statssekreterare i Justitiedepartementet 1987-1991. Han har förutom sin karriär inom det juridisk-legala också varit generaldirektör för Patent- och Registreringsverket 1991-1994 och statsråd och chef för Näringsdepartementet, d.v.s. näringslivsminister, 1994-1996.
Att Sten Heckscher innehaft posten som landets högsta polischef är ganska anmärkningsvärt med tanke på hans egna trassel med polisen i sin ungdoms dagar, uppgifter som dök upp i media men som aldrig tilläts leda till någon affär eller några krav på att han backade från sin utnämning.
Hösten 2004 utsågs Sten Heckscher av regeringen till kammarrättspresident i Kammarrätten i Stockholm.
Sista delen av en intervju med
Sten Heckscher
publicerad i Judisk
Krönika, nr.4-2000. Kolla in fotnoten om
namnet "Heckscher" och dess betydelse på
hebreiska.
Som ett led i den judiska rollfördelningsleken kallar Sten sig inte öppet för "jude", även om hans far gjorde det och Stens upproriske bror, översättaren Einar Heckscher, gör det (se Dagens Nyheter, 10/11-2000). Ändå medverkade Sten Heckscher i de svenska judarnas tidskrift Judisk Krönika, nr.4-2000, i en lång intervju som avslöjade att Sten ändå var hundraprocentigt engagerad som ordförande i den heljudiska Heckscherska Stiftelsen som just är till för judiska ungdomar.Och när är Judiska Muséet i Stockholm hade sin fotoutställning på kända svenska judar, under rubriken "Vitaminer i svensk kultur", hade man mycket riktigt ett foto på just Sten Heckscher.
I egenskap av rikspolischef sammanträffade och spordes Sten Heckscher också med presidenten för B´nai B´rith International, Tommy Baer, när denne besökte Sverige 1996 (se Judisk Krönika, nr.3-1996).
Juden Henry Haskel, ordförande för den sionistiska frimurarorganisationen B´nai B´rith, avslöjar i en artikel i Judisk Krönika, nr.3-1986, att även Stens far Gunnar Heckscher varit gäst hos B´nai B´rith!
Den som tvivlar på detta påstående kan bara kolla upp vår källa - Judisk Krönika - för att få det bekräftat.
Denna judiska frimurarorganisation B´nai B´rith är den främsta på det globala planet för att säkerställa judisk makt och dess metoder är rent maffialiknande. Vi har på våra sidor på Radio Islams Hemsida samlat åtskilliga filer som dokumenterar deras smutsiga metoder och hur dess spionorganisation ADL arbetar för att krossa Sions politiska motståndare.
Således är det inte en liten judisk syjunta Heckscher har haft samarbete med utan en av de yttersta symbolerna för den internationella judiska makten.
Sten Heckschers syster Eva Heckscher (född 1936) är en f.d. journalist som sedan 1966 är anställd på UD där denna judinna tjänstgjort i New York och Bonn och bl.a. varit ambassadör i Dhaka och Bangkok samt suttit på den tunga posten som departementsråd på UD:s politiska avdelning 1989-1992.
Under åren 1997-2001 var judinnan Heckscher dessutom säkerhetschef på UD - en absurditet då vi vet att just judar på sådana känsliga positioner hör till Mossads favoriter.
Eva Heckscher har också agerat politiskt och satt hösten 1960 som ledamot i det som kom att bli Fria Moderata Studentförbundet .
Sten Heckschers ena bror, Einar Heckscher, är öppet jude och känd som översättare, den andre brodern, Ivar Heckscher, är i sin tur verksam inom cirkusbranschen.
DN, 21/12-1995.
***
F.ö. kan vi påminna om att juden Ulf Adelsohn när han var landshövding i Stockholm var också högste chef för polisen i Stockholms Län.
"Det är ingen nyhet att de svenska judarna genom många olika kanaler bedriver ett lobbyarbete för Israels sak."
"Vi måste kämpa för och försvara Israel med alla de medel som står till vårt förfogande."
- Willy Salomon, vice ordförande i Stockholms Judiska Församling, i tidskriften Judisk Krönika, nr.4-5/1988, sid. 36 och 37.
***
Säkerhetstjänsten - SÄPO, IB och Mossad
Den svenska säkerthetstjänsten, IB och Israels agenter i Sverige - samling av artiklar i ämnet från Folket i Bild/Kulturfront
Justitiedepartementets offentliga utredning om SÄPO och Palestinagrupperna - SOU-2002-95a
(PDF-format)
