Organisationsvärlden
Exempel på judisk infiltration av några kända organisationer
Organisationsvärlden
Exempel på judisk infiltration av några kända organisationer
I detta avsnitt kommer vi att gå in på judiskt inflytande inom organisationsväsendet. Den svenska befolkningen hör till en av världens mest organisationsanknutna, därför är det viktigt att se vilka det är som sitter i dess organisationers styrelser och utöver inflytande över dem.Viktigt att här påminna är att den översikt som nedan följer ej är komplett utan utgör bara en del belysande exempel för att ge en vink om vad man kan misstänka är det reella tillståndet.
Samtidigt så har vi när det gäller de speciellt judiska och de öppet sionistiska organisationerna, samlat dem i ett eget avsnitt under rubriken "De sionistiska organisationerna", och där finns det åtskilligt att läsa om hur organisationerna arbetar och deras viktigaste aktörer.
I vårt introduktionsavsnitt och i vår sektion om det judiska inflytandet inom politiken tar vi upp den huvudsakligen judiska läran "Trotskismen" och dess infiltrationsideologi "entrismen" - som går ut på att genom att ta över styrelsen för organisationer kunna inifrån påverka och omstöpa dem till att passa ens egen politiska linje.
Vi anser oss se att judar verksamma i detta land, likt i USA och andra Västländer, missbrukar sin makt när de kommer in i ledande position i icke-judiska organisationer, för att driva sina "judiska frågor" och framförallt - för att använda dem som en del av det judiska folkets smutsiga krig för ockupation av landområdet Palestina i Mellerstaöstern.
Vi rekapitulerar här vad Willy Salomon, vice ordförande i Stockholms Judiska Församling, skrev i Judisk Krönika, nr.4-5/1988, sid. 36 och 37:
"Det är ingen nyhet att de svenska judarna genom många olika kanaler bedriver ett lobbyarbete för Israels sak.""Vi måste kämpa för och försvara Israel med alla de medel som står till vårt förfogande."
Detta uttalande från ledande svensk-judiskt håll är helt i linje med vad David Ben-Gurion, Israels premiärminister och framträdande judisk ledarfigur sade inför Världssionistiska Organisationens 23:e kongress, om plikten för en jude som lever "utomlands", i diasporan:
"...det är de olika ländernas sionistiska organisationers kollektiva plikt att under alla omständigheter, villkorslöst, bistå den judiska staten, även om ett sådant ställningstagande skulle komma i konflikt med myndigheterna i de respektive nationerna."(David Ben-Gurion, "Tasks and character of a modern sionist", "Jerusalem Post", 17 augusti 1952, och "Jewish Telegraphic Agency", 8 januari 1951.)
Våra svenska judar är således t.o.m. uppmanade av den judiska ledningen att verka för Israels sak.
Ett bra exempel på denna aktivism är juden Henrik Mannheimer, son till häradshövdingen Otto Mannheimer, och således ättling till an av de judiska klaner som längst verkat i Sverige.
Henrik Mannheimer var enligt Judisk Krönika, nr.1-1972, en av grundarna av Samfundet Sverige-Israel i Göteborg år 1952, och "de senaste årtiondena kom han att arbeta mest hängivet för staten Israels sak".
Judisk Krönika avslöjar sig sedan när de skriver om denne Henrik Mannheimers pro-israeliska aktivism:
"Dels arbetade han för att de organisationer, vilka han kunde påverka, skulle ge Israel största möjliga stöd."
Här följer nu en uppradning av organisationer och olika aktörer. Vi kommer här inte att använda mycket spaltutrymme på varje individ vi nämner, utan för mer läsning om dem och deras övriga gärningar hänvisar vi till andra delar av detta arbete.
Vi uppmanar här våra läsare att hjälpa till med faktainsamlandet för att sprida ytterligare ljus på dessa dunkla förhållanden - den som vet något är fri att tipsa oss och komma med information. Är den inskickade informationen "tung" och relevant för temat, kommer den att bli publicerad och inkorporerad i vårt gemensamma kartläggningsarbete.
Index över de organisationer vi här kommer att belysa:
Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter
Internationella Juristkommissionen
Fredsforskningsinstitutet SIPRI
Styrelsen för Internationell Utveckling - SIDA
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle - SNS
Samarbetsrådet för fördelning av statsanslag till trossamfunden
***
Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter
Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter är en av alla dessa organisationer som missbrukar ordet "humanism" och "antirasism", en organisation som sin vackra fasad till trots är skapad och etablerad av judiska och sionistiska intressen - där stöd till den rasistiska ockupationsmakten "Israel" är en av de gemensamma nämnarna för dess medlemmar.
När det gäller denna kommitté så skall man veta att dess medlemmar och allmänna struktur är i det närmast en kopia av den sionistiska organisationen Svenska Kommittén mot Antisemitism, de har t.o.m. liknande brevpapper.
Man kan se denna Helsingforskommitté som en systerorganisation till antisemit-kommittén, där den förra genom sin missvisande titel om "Helsingfors" har som syfte att försöka dölja den egentliga - sionistiska - agendan.
När man talar om "mänskliga rättigheter" så handlar de oftast om ryska judars "rätt" att åka ned till Palestina och där bli ockupanter och kolonisatörer på den palestinska ursprungsbefolkningens bekostnad.
Vilka är då människorna i denna kommitté?
Bland grundarna ses:
Gerald Nagler är en österrikisk jude och den nuvarande ordföranden för organisationen Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter. Han är också ledamot i den internationella Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter och har t.o.m. varit generalsekreterare för Internationella Helsingforskommittén, med säte i Wien..
Självklart är Gerald Nagler medlem i Svenska Kommittén mot Antisemitism, och hans hustru, "kulturredaktören" Monica Nagler och f.d. PEN-ordförande, tillhör Judisk Krönikas redaktion.
I en intervju publicerad i Judisk Krönika (nr.2-1994) berättas hur Gerald Nagler, tog initiativet till Helsingforskommittén:
"Avgörande blev den judiska bakgrunden genom bekantskapen med Stockholms överrabbin Morton Narrowe."Gerald berättar:
"- Morton, som mer är min vän än min rabbin, tyckte att jag skulle åta mig den viktiga uppgiften att stödja judarna i Sovjetunionen."Gerald började "arbeta med opinionsbildning och annan stödjande verksamhet för de judiska vetenskapsmännen i Sovjetunionen" och "blev senare "uppmanad" - man nämner inte av vem eller vilka - rabbin Narrowe kanske? - att starta en "svensk" Helsingforskommitté.
1994 tilldelades Gerald Nagler belöningsmedaljen "Illis quorum meruere labores" av åttonde storleken, av den Sverska regeringen (se DN 18/9-1994). Tidningen skriver att "han får medaljen för mångårig och betydelsefull insats i det internationella samarbetet i humanismens tecken till fromma för flyktingar och andra utsatta grupper".
Hur långt Naglers "humanism" sträcker sig är inte svårt att gissa. Judisk Krönika nr. 2-1994 publicerar en intervju där Nagler ger svar på tal på frågan om hur han ställer sig till Israel och dess brutala behandling av palestinierna:
" - Man måste förstås ta ställning och då tar jag självklart ställning för Israel."Det är detta som är "selektiv humanism" och de facto rasism.
***
Bland de övriga som ihop med Gerald var med att starta organisationen ses sionistiska profiler som:
Per Wästberg (Hirsch), den judiske författaren, grundaren av svenska PEN, och f.d. Bonnier-redaktören.
Thomas von Vegesack, också Bonnier-chef och medlem i Svenska Kommittén mot Antisemitism.
Inga Fischer-Hjalmars, judinna och professor som samarbetar med flera sionistiska organisationer däribland Svenska Kommittén mot Antisemitism.
Bland övriga medlemmar och aktörer i Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter ses:
Lennart Groll, jude från den judiska klanen Seidel och som är styrelsemedlem i Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter. och var ordförande för organisationens Sverige-avdelning 1983-1988. Groll kombinerade sitt medlemskap i denna organisation med att samtidigt vara ordförande för rätten under Svenska Kommittén mot Antisemitisms rättsprocess mot Radio Islam, den s.k. "Rami processen" 1989 som föga förvånande under Grolls ledning döpte hädaren Rami till frihetsberövande. Groll var i sitt första äktenskap gift med en judinna som stammar från den judiska klanen Heyman.
Ragnar Gottfarb (1907-1988), känd judisk advokat som var den internationella judiska organisationen "JOINTS" representant i Sverige under 40 år, under en period fullmäktig i Judiska församlingen i Stockholm, och där Gottfarb också samarbetade med organisationen Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter.
Bland aktörer i styrelsen för organisationen för år 2000, sågs förutom Gerald Nagler som ordförande och ovannämnde Thomas von Vegesack som styrelseledamot, även:
Karl Birnbaum, styrelseledamot, tyskfödd jude och f.d. chef för Utrikespolitiska Institutet.
Arne Ruth, styrelseledamot, tysk-född jude, Bonnier-redaktör (DN).
Susanne Urwitz, styrelseledamot, judisk advokat, samtidigt medlem i Svenska Kommittén mot Antisemitism. Samarbete med Judiska Kvinnoklubben i Stockholm (se Judisk Krönika, nr.2-1999).
Maciej Zaremba, styrelseledamot, polsk jude, kulturskribent från Bonnier tidningen DN, personlig vän till Arne Ruth.
Bland övriga i toppen för år 2000 ses Bibi Andersson styrelseledamot, den kända skådespelerskan, som i andra sammanhang visat sitt stöd för Israel och som tidigare var ihop med supersionisten Per Ahlmark, se denne.
Andra som får räknas som icke-judiska "nyttiga idioter", shabbez gojer, och prosionister ser man:
Robert Hårdh, jurist i organisationen.
Percy Bratt, vice ordförande och advokat.
Ann-Marie Boström, styrelseledamot.
På deras långa medlemslista från 1999 ses åtskilliga namn från den judiska gruppen:
Karl Ahlenius, Claes Beyer, Carl Johan Bonnier, Tomas Fischer, Hedi Fried, Jan Gehlin, Jan Gottfarb, Inga Gottfarb, Ted Goldberg, Jackie Jakubowski, Erland Josephson,Georg Klein, Harry Landau, Göran Luterkort, Camilla Nagler, Monica Nagler, Morton Narrowe, Peter Puide, Joen Sachs, Lisbet Sachs, Harry Schein, Daniel Tarschys, Svante Weyler, Olle Wästberg och Sioma Zubicky.
Vi har också noterat att båda de folkpartistiska politikerna Hadar Cars och Kerstin Ekman också är medlemmar. Det är också värt att nämna då Hadar Cars är nuvarande riksordförande för Samfundet Sverige-Israel och Kerstin Ekman är med i Samfundet Sverige-Israel sedan 1985 och var ordförande för Samfundet Sverige-Israel, västra kretsen, 1985-1990.
Ärkesionisten Jackie Jakubowski, chefredaktör på Judisk Krönika, har också engagerat sig för "humanismen". Enligt DN (5/10-1994) står han vid Naglers sida i sin roll som representant för Svenska Helsingforskommittén vid konferensen för zigenarnas situation i Europa.
***
Internationella Juristkommissionen Internationella Juristkommissionen är en annan organisation med ett fint yttre som haft judar och sionistaktivister på höga poster.
Lennart Groll, judisk jurist som vi nämnde ovan i avsnittet om Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter, var ordförande i Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen 1981-1994. Juden Groll avancerade ytterligare till att bli ledamot i Internationella Juristkommissionen 1988 och var dess vice president 1992.
Claes Borgström, judisk advokat och känd i rollen som Sveriges JÄMO - jämställdhetsombudsman, har länge varit aktiv i Internationella Juristkommissionen.
Jesús Alcalá, den spanske Marrano-juden som trots sionistmaffians våldsamma trixanden till slut ändå blev fälld och dömd till fängelse som den brottsling han var, har haft flera åtaganden för Internationella Juristkommissionen vilket var det som föranledde åtalet mot Alcála 2001 och 2002 då han försökt utnyttja sin post där för att försnilla biståndspengar.
***
Svenska Röda Korset
Inom Röda Korsets svenska avdelning har på ett tidigt stadium nära allierade till den judiska maffian och människor från Israel-lobbyn haft inflytelserika positioner.Detta är mycket anmärkningsvärt då denna till den kristna religionen knutna organisationen i sionistiska händer ändrat sin karaktär och avletts från att kritiserat sionismen och bistå sionismens många kristna offer i det av judar ockuperade Palestina.
Folk kan nu invända och påpeka att Svenska Röda Korset minsann varit påfallande starka i sin kritik av Israels mer sentida övergrepp som Israels attacker mot ambulanser, sjukhus och sjukvårdspersonal under Israels invasion april 2002, den s.k. "Operation Bålverk". Och det stämmer, den svenska kritiken var frän, men det är bara ett resultat av att de sionistiska elementen i organisationen har försvagats - vilket förstås är något som är väl. Får sionisterna igen in några av sina allierade i organisationens styrelse slår pendeln snabbt ånyo över till sionistsidan. Ty dess egna aktivister tenderar att vara vida mer militanta för den sionistiska saken, än de som på mer allmänna humanistiska grunder kan tänka sig bli upprörda och protestera när övergrepp begås mot palestinier.
***
Tittar man tillbaks på Svenska Röda Korsets historia under 1900-talet och hur den agerat under den sionistiska etniska rensningen i Palestina, inser man relativt snabbt de projudiska medlemmarnas förlamande verkan på organisationens humanitära handlingskraft inför dessa flagranta sionistiska brott mot de mänskliga rättigheterna.
Familjen Bonnier fraterniserade med Svenska Röda Korsets ledargestalt Erik Stiernstedt.
Albert Bonnier Jr. berättar i sin memoarbok "Personligt", (Bonniers, 1985, sid.15) hur han "bättre än Marika kände" hennes halvbror, Erik Stiernstedt, som under många år var generalsekreterare i Svenska Röda Korset och som gärna deltog på familjen Bonniers fester i det Bonnierska "Kruthuset".
Elsa Björkman-Goldschmidt, författarinnan, tillhörde Röda Korsets delegation för krigsfångar i Ryssland 1916-1918. Hon gifte sig 1921 med en judisk överläkare vid namn Waldemar Goldschmidt.
DN, 2/1-1996. |
Märta de Laval, sedermera journalist, var avdelningschef för Röda Korsets hjälpaktion i Österrike 1920-1922. Hon blev senare producent på Sveriges Radio. Hon har efter andra världskriget visat sina sympatier för den judiska saken och var exempelvis en av de många från den svenska sionistmaffian som deltog på tillställningen på Judiska Kulturinstitutet för att hylla sionistjudinnan Anna Riwkin-Bricks minne, en av den svenska sionismens förgrundsgestalter (se Judisk Krönika, nr.5-6/1972).
Valdemar Langlet var chef för Röda Korsdelegationen i Ungern under andra världskriget och kunde på så sätt utfärda skyddspass till judar. Valdemar Langlet och hans hustru Nina Langlet räknas av de svenska judarna som till dem nära stående. Vi har noterat att en Nina Langlet skrivit boken "Nyhebreiska utan språkstudier" (Läromedelsförlagen, 1970), tillsammans med israelen Jecheskiel Daglan, men vi veta ej om det är samma Nina Langlet eller någon släkting det här rör sig om.
Greve Folke Bernadotte, var som känt Svenska Röda Korsets ordförande under andra världskriget, men i hans fall så hade vi att göra med en relativt karaktärsfast personlighet som judarna inte kände att de kunde manipulera för sina syften. när han sedan i egenskap av FN-man i Mellerstaöstern hade åsikter som gick sionisternas planer emot lät de helt enkelt mörda honom. Detta kan man se som den sionistiska tacken för Folke Bernadottes insatser för judiska koncentrationslägerfångar i andra världskrigets slutskede.
Efter Bernadottes bortfall har sedan flera sionister göra sig hörda inom organisationen.
Einar Rimmerfors, folkpartistisk riksdagsman och kristen sionist satt i överstyrelsen för Svenska Röda Korset 1958-1972. Därutöver satt sionisten Rimmerfors i arbetsutskottet för Svenska Israelhjälpen, var medlem i den fanatiskt projudiska organisationen "Judarnas Vänner" och under åren 1968-1973 riksordförande för Samfundet Sverige-Israel.
Gösta Cedergren (född 1905), judisk f.d. länsläkare var aktiv i Svenska Röda Korset, där han hade höga positioner i organisations lokalförbund i Blekinge och Östergötland på 1950-1970-talen. Gösta Cedergren var dotterson till den judiske godsägaren Oskar Salomo (ben-Elias) Heyman.
Inga Gottfarb, judinna verksam i den judiska organisationen "Joint". Grundare av Förenade Israelinsamlingens tidskrift Menorah. Har arbetat inom Svenska Röda Korset (se Menorah, nr.2-1995). Sakkunnig hos invandrarministern 1976-1979.
Allan Schulman, judisk TV-producent på SVT, var informationschef för Svenska Röda Korset under åren 1965-1967. Denne Schulman och hans fru Lisette har varit producenter för åtskilliga sionistiska jippon och Allan var under en mängd år chefredaktör för Förenade Israelinsamlingens tidskrift Menorah.
Matts Bergom-Larsson, judisk direktör som var ordförande för Svenska Röda Korset (1974-1981). Han har haft en mängd andra tunga poster som vi redovisar för i vårt avsnitt om Dagens Nyheter, då denne jude stammar från förläggarfamiljen Bonnier (Matts mor, judinnan Elin Bonnier, var syster till den judiske bokförläggaren och styrelseordförande i Dagens Nyheter, Tor Bonnier och bokförläggaren Åke Bonnier (Sr.)).
Bertil Torekull, känd och Bonnier-tränad journalist som har år av erfarenhet av att göra pigtjänst åt denne judiska klan, satt själv som styrelseledamot Röda Korsets centralstyrelse under åren 1982-1989.
Anders Wijkman, den forne moderate politikern och numera kristdemokraten var generalsekreterare och chef för Svenska Röda Korset 1979-1988. Wijkman har länge visat sig vara kraftigt pro-israelisk, en som hyllar det sionistiska ockupationsprojektet på stulen arabisk mark.
***
Gertrude Philipson, hustru till Bonnier-advokaten Ivar Philipson, var starkt sionistiskt engagerad och ordförande för Svenska Kommittén för Barn- och Ungdomsalijan, en organisation för unga judars bosättning i det ockuperade Palestina.Gertrude Philipson skriver i Judisk Krönika, nr.3-1972:
"Det är självklart att vi alla vill ge vårt finansiella stöd för att dessa projekt skall förverkligas. Här i Sverige är vi mycket tacksamma för att Rädda Barnen och Radiohjälpen upprepade gånger har visat sin förståelse för Ungdomsalijans verksamhet."I Judisk Krönika, nr.7-1971, skriver man en hyllning till den avlidna sionistiska judinnan Rakel Svidler, verksam inom den sionistiska kvinnoorganisationen Wizo i Göteborg. Svidler "etablerade även samarbete mellan Wizo och Rädda Barnen, vilken organisation ofta varit ett värdefullt stöd i upprätthållandet av Wizos barnhjälpverksamhet".
Här visar man från sionistiskt håll sin tacksamhet för alliansen med Rädda Barnen. Att Rädda Barnen skulle tänka sig hjälpa med en organisation som sysslade med Hitler-Jugent skulle vara omöjligt men att samarbeta med projekt för sionistisk indoktrinering av judiska barn, att lära dem bli ockupanter av palestiniernas jord, det ses om normalt och t.o.m. "humanitärt".
***
Elsa Björkman-Goldschmidt, författarinna, senare ledamot i Samfundet De Nio, var föreståndare för Rädda Barnens hjälpverksamhet i Wien 1919-1924 och journalist där 1928-1938. Gift sig 1921 med en judisk överläkare, Waldemar Goldschmidt.
Margit Levinson, ordförande för Rädda Barnen 1939- . Sedan 1920 gift med f.d. landshövdingen i Stockholm, Karl Levinson - sannolikt en jude
Margit Levinson var mycket starkt engagerad för Israel. Den sionistiske förgrundsgestalten Emil Glück, tidigare ordförande för Förenade Israelinsamlingen och sedan 1968 själv bosatt i Israel, skriver i sin bok "På väg till Israel" (Sällskapet för judaistisk forskning nr.5, 1985, sid. 159): "Av särskild betydelse blev kontakten med landshövdingskan Margit Levinson." Hon hjälpte den sionistiska organisationen "Ungdomsalijahn".
Hyllner arbetade på statliga utlänningskommissionen 1945-1946 och chefdelegationen Rädda Barnen i Budapest 1946-1948.
Därefter började han som reklamkonsulent på Åhlén & Åkerlund 1949-1952, blev VD för Tidskriftsböckerna 1953-1956, direktörsass. på Bonnier-biblioteket 1957-1959, och chefc. för Bokklubben Svalan 1960-1973, VD Bokförlet Aldus 1962-1970 och Bonniers bokklubb 1970-1973, samt VD Månadens Bok fr.o.m. 1973.
Agda Rössel, avdelningschef för Rädda Barnens internationella hjälpverksamhet 1948-1951, hade också ett utvecklat samarbete med sionisterna på Ungdomsalijahn.
Ambassadör Agda Rössel satt i arbetsutskottet för Svenska Israelhjälpen, en sionistisk organisation bildad 1951.
Greta Strömberg, f.d. gift med den judiske förläggaren Tor Bonnier, var medlem i styrelsen för Rädda Barnen, och satt också som medlem i ovannämna organisation "Undomsalijahn" tillsammans med judinnor som Irma Fraenkel, Olga Raphael Halloncreutz och Kerstin Urwitz. Hon var en viktig länk mellan de bägge organisationerna.
Helena Svantesson, en judinna som kom till Sverige 1946 som "överlevande" från "förintelsen", blev sedan barnläkare och är med i den judiska propagandaorganisationen Förintelsens Ögonvittnen, har sedan många år varit engagerad i Rädda Barnen och Individuell Människohjälp (se artikel i Judisk Krönika, nr.2-1999, sid. 26, där hon f.ö. också betecknas som "en välkänd lundabo sedan årtionden").
Nils Thedin, sionistisk aktör från Kooperativa Förbundet var styrelseledamot i Rädda Barnen 1940-1986.
Thomas Hammarberg, tidigare sionistisk chef för utlandsredaktionen på Expressen och tillsammans med Israel-anhängarna Per Ahlmark och Ernst Klein medförfattare till propagandaboken "Det Hotade Israel" (1970), var generalsekreterare Svenska Rädda Barnen 1986-1992.
Karin Söder, tidigare utrikesminister, socialminister, och partiordförande i centerpartiet, var ordförande för Rädda Barnen 1983-1995. Karin Söder, i egenskap av ordförande för Rädda Barnen var en av de prosionister och sionismens nyttiga idioter som 1985 skrev på en lista, på ett initiativ från World Zionist Organization, där man ville att FN:s resolution från 1975 om att sionism är en form av rasism, skulle annuleras (se artikeln från Judisk Krönika, nr.2-1987). Karin Söder är även stödmedlem i den sionistiska Svenska Kommittén mot Antisemitism som är en av Israels främsta kamporganisationer i Sverige.
***
Amnesty International
Inom Amnesty International svenska avdelning kom ledande sionister och Israel-lobbyister att på ett tidigt stadium kapa åt sig avsevärt inflytande. Således ledde det till att organisationen, under dessa personers inverkan, kom att glömma bort sionismens mångtusende offer.Även om en organisation kan ha ett hedervärt ytre och om dess företrädare gör storstilta deklarationer om alla människors lika värde och står upp till kamp mot globalt förtryck, så är organisationen fortfarande de personer den består av i sin ledning, och skall därför bara dömas för vad den gör - och vad den inte gör.
Att Amnesty International i sionistiska händer kan av dem användas och missbrukas som ett medel för dem att uppnå sina delmål i den sionistiska agendan illustrerades tydligt inför det s.k. "Gulf-kriget", det av sionistiska krafter dirigerade massangreppet mot arablandet Irak, Där var det just Amnesty International som spred några av de värsta krigslögnerna om påstådda irakiska övergrepp i det av Irak ockuperad Kuwait (spädbarnen i kuvöserna), krigslögner som bl.a. planterats av en PR-firma och som tack vare Amnesty Internationals legetimisering sedan kom av Israel-lobbyn att användas för att förmå USA att gå i krig mot Irak
Bland de sionistiska aktivister som setts verka i svenska sektionen ses:
Per Wästberg (Hirsch), jude och vice ordförande för Svenska Amnesty 1964-1972.
Margareta Ekström, författarinna som när hon fortfarande var ihop med författaren Per Wästberg, se denne, satt i styrelsen för Amnesty, Svenska Institutet och i Svenska PEN (1983).
Carol Bejerot var en engelsk judinna, senare bosatt i Sverige, som enligt hennes dödsannons i DN (28/8-2001) "var med och startade Svenska Amnesty och var dess första kassör". Samma artikel (skriven av bl.a. judinnan Gun Zacharias) berättar vidare:
"Hennes judiska bakgrund bidrog till att hon in i det sista hade ett djupt och praktiskt engagemang för landet Israel."Carol Bejerots namn kunde också ses annonseras i "Menorah", nr.1-2000, i en "tacklista" i tidskriften som en person Förenade Israelinsamlingen tackar för bidrag till deras kampanj EXODUS.
Carol Bejerot är känd som hustru till professor Nils Bejerot, känd socialläkare och psykiatrisk konsult. Deras dotter Lena Bejerot gör karriär inom Sveriges Radio, först som producent för "Godmorgon, världen" (P1) och fr.o.m. januari 2005 som Ekots korrespondent i New York.
Thomas Hammarberg, tidigare sionistisk chef för utlandsredaktionen på Expressen och tillsammans med Israel-anhängarna Per Ahlmarkoch Ernst Klein medförfattare till propagandaboken "Det Hotade Israel" (1970), var generalsekreterare på Amnesty International 1980-1986.
Jesús Alcalá, jude från Spanien av s.k. marrano-extraktion, som tillträdde posten som chef för Svenska Amnesty men som raskt därefter tvingades hoppa av våren 2000, när hans omfattande bedrägerier kom i dagen. Alcalá pläderar att revisionister och andra motståndare till judar, d.v.s. s.k. "antisemiter" helst inte skall ha rättegångar innan de döms, ty då får dessa onda människor bara en chans att i rätten ånyo föra fram sin propaganda. Just ett fint resonemang från en människa som sedan blivit chef för en organisation vars syfte skall vara alla människors likhet inför lagen och möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter.
Rolf Hertzman, Amnesty Internationals Afghanistan ansvarig (2001).
***
Utrikespolitiska Institutet - UI
Utrikespolitiska Institutet (UI) grundades l938 och skalle enligt sin egen hemsida vara "ett partipolitiskt oberoende organ för information och forskning om internationella, politiska problem" där "målgrupp för UI:s informationsverksamhet är den svenska allmänheten".En viktig UI-funktion skall enligt dem "är att vara ett forum för debatt om aktuella internationella frågor och en mötesplats för experter, akademiker, politiker, journalister". Detta ordnar UI genom en omfattande föreläsnings- och konferensverksamhet.
Institutet utger också tidskrifter, "faktahäften", böcker och "forskningsrapporter".
Forskningsverksamheten riktar sig till både det svenska och det internationella forskarsamhället.
Institutet sysselsätter drygt fyrtio personer, av vilka ett femtontal är engagerade i olika forskningsprojekt.
UI finansieras genom försäljning av egna produkter, ett årligt statsanslag, särskilda forskningsanslag samt bidrag från folkrörelser och näringslivsorganisationer.
Redan från absoluta början hamnade institutet i händerna på judar, och vi kommer här att redovisa några av de viktigaste namnen:
Lennart Hirschfeldt, jude anges som grundare av Utrikespolitiska Institutet och var VD på Utrikespolitiska Institutet under åren 1948-1960.
Karl Birnbaum, tysk jude som invandrat till Sverige, blev chef för Utrikespolitiska Institutet under åren 1960-1970. Far till Dagens Nyheters tidigare kulturredaktör Daniel Birnbaum.
Per Wästberg (Hirsch), var verksam på Utrikespolitiska Institutet 1987-1990.
Anders Mellbourn, Bonnier-tränad Dagens Nyheter-man är chef för Utrikespolitiska Institutet. Sigrid Combüchen, också DN-journalist är gift med Nordal Åkerman, som var VD för Utrikespolitiska institutet åren 1985-1988.
Herman Stolpe, förlagsdirektör och direktör på Kooperativa Förbundet (KF) och bror till den mycket pro-israeliske författaren Sven Stolpe, var skattmästare på Utrikespolitiska Institutet under åren 1938-1971.
Beatrice Zeidler-Blomberg, judinna som under 1990-talet frekvent anlitades i svenska media som "expert" på situationen i det av judar ockuperade Palestina, statsvetare och styrelseledamot i Svenska Jerusalemsföreningen, var redaktör för Utrikespolitiska Institutets tidskrifter "Internationella .Studier" och "Världspolitikens Dagsfrågor".
Eric Stern, amerikansk jude från Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet, forskar om krishantering för Utrikespolitiska Institutet 2001.
László Hámori, en sionistisk jude aktiv i redaktionen för Förenade Israelinsamlingens tidskrift "Menorah" har också varit aktiv på Utrikespolitiska Institutet. Hámori har exempelvis skrivit texterna "Ungern efter andra världskriget", Stockholm Utrikespolitiska institutet - Kooperativa förbundet, 1957 (Världspolitikens dagsfrågor, 1957:2) och "Östeuropa efter Ungernkrisen" - Stockholm: Utrikespolitiska institutet - Rabén & Sjögren, 1959 (Världspolitikens dagsfrågor, 1959:8).
***
Stockholm International Peace Research Institute
SIPRISIPRI etablerades 1966 som ett "självständigt" och "internationellt" fredsforskningsinstitut.
SIPRI finansieras huvudsakligen av den svenska staten. Styrelsen för SIPRI skall vara "internationell", men ser man på judarnas ringa del av jordens totala befolkning, så är det anmärkningsvärt hur många som är judar i dess ledning och rådgivande enhet.
Den tyskfödde juden Karl Birnbaum, var exempelvis en av de som från början var med och elaborerade riktlinjerna för SIPRI.
I en artikel i Judisk Krönika, nr.4-1972, skryter Israels dåvarande ambassadör i Sverige, juden Max Varon, att "Hebreiska Universitetets [i Israel] vice rektor i Jerusalem har invalts i det vetenskapliga rådet i Sipri, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut".
Vi tänker nu nämna några tongivande aktörer på denna organisation:
Daniel Tarschys, sionistisk jude från folkpartiet med kopplingar till Världssionistiska Organisationen, tillhörde SIPRI 1992-2000 och var "chairman" för SIPRI:s Governing Board.
Adam-Daniel Rotfeld, polsk jude, professor och direktor och chef på SIPRI fr.o.m. juli 1991. Adam-Daniel Rotfeld var redaktör för "SIPRI:sYearbook: Armaments, Disarmament and International Security" sedan 1991 där han skrev mer än ett tjugotal kapitel om säkerhetsfrågor ihop med juden och professorn Daniel Tarschys. Sedan 2001 tillhör Rotfeld Polens Nationella Säkerhetsråd!
Inga Thorsson, varm Israel-anhängare och knuten till det av sionister infiltrerade SIPRI under åren 1988-1991 samt medlem av SIPRI:s vetenskapliga råd sedan 1992.
Emma Rothschild, brittisk professorska och enligt MånadsJournalen, nr.1-1990, "känd som god vän till familjen Palme" och knuten till det av sionister infiltrerade SIPRI. Hon tillhör numera SIPRI:s Advisory Committee. Hennes farfars farfars farfar var den kände bankirjuden Mayer Amschel Rothschild.
Max Jakobson, ambassadör från Finland, en känd jude som fram till 1975 var Finlands ambassadör i Sverige och som 1971 kandiderade till posten som FN:s generalsekreterare. Han har också visat sin sionistiska nerv som en av undertecknarna av den s.k. "Oslo-deklarationen" om antisemitism. Sitter också i SIPRI:s Advisory Committee (år 2002).
Dr. Shai Feldman från Israel, sitter i SIPRI:s Advisory Committee (år 2002)
Sir Marrack Goulding, jude från Storbritannien, tillhör SIPRI:s styrelse (år 2002)
Ernst Michanek, bror till den prosionistiske Expressen-journalisten K.G. Michanek, var ordförande för SIPRI 1986-1987
Sven Hirdman, jude och senare Sveriges ambassadör i Israel, var biträdande direktör på SIPRI 1969-1972.
Rolf Ekéus, nyttig idiot för sionisterna i deras krig mot arablandet Irak, är styrelseordförande på SIPRI, sedan år 2000.
Ovannämnda Karin Söder, senare stödmedlem i Svenska Kommittén mot Antisemitism, var styrelseordförande på SIPRI 1978-1979.
***
Inom det svenska biståndsorganet SIDA har man också under åren sett en hoper personer från sionistmaffian inneha mer eller mindre viktiga poster.
När det gäller biståndet är det viktigt att betänka att länder som är s.k. "fientligt" inställda mot den judiska staten Israel sannolikt får sämre möjlighet till hjälp från Sverige om deras ärenden handläggs av folk som kommer från den judiska gruppen eller är allierade med judarna.
Einar Rimmerfors, kristen sionist och ordförande för Samfundet Sverige-Israel 1968-1973, var ledamot av 1961 års U-landsberedning och styrelseledamot i SIDA 1962-1971.
Nils Thedin, sionist från Kooperativa Förbundet var styrelseledamot i nämnden för Internationellt Bistånd (NIB) 1962-1965, och på SIDA 1965-1978.
Ernst Michanek, vars bror var den fanatiske prosionistiske journalisten K.G. Michanek som skrev sina antiarabiska drapor i Expressen, var generalsekreterare för Nämnden för Internationellt Bistånd (NIB) 1964-1965 var sedan generaldirektör på SIDA 1965-1979.
Inga Thorsson, sionistisk f.d. ambassadör i Israel, satt i rådet för Nämnden för Internationellt Bistånd (NIB) 1962-1963.
Lennart Wohlgemuth (född 1940), modern född Heiman. Byråchef på SIDA 1974-1987, avdelningschef där 1987-1993. Direktör för Nordiska Afrikainstitutet och styrelsemedlem i Folkens Museum, det museum där Ulla Wagner är chef.
Carl Wahren (född 1933), jude från den kända judiska klanen Wahren. Byrådirektör på SIDA 1964 och avdelningsdirektör där 1965-1968, byråchef på SIDA 1970-1978.
Per Wästberg (Hirsch), judisk författare, tillhörde SIDA:s humanberedning 1964-1975 och 1982-1992. Var aktiv i Nordiska Afrikainstitutet 1983-1988.
Anita Bråkenhielm, moderat politiker och stödmedlem i Svenska Kommittén mot Antisemitism, hade styrelseuppdrag på SIDA 1995-2000
Ulla Wagner, judinna och museichef för Folkens Museum, satt i SIDA:s forskningsnämnd 1996-1998.
Maria Leissner, Israelsupporter och tidigare partichef för folkpartiet, var tidigare rådgivare på SIDA.
***
Enligt sin egen hemsida är Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (Center For Business and Policy Studies) "intressemässigt obundet med syfte att främja tillämpad samhällsforskning och debatt om viktiga samhällsfrågor" där SNS verkar "genom forskning, bokutgivning, konferens- och medlemsverksamhet".Man skriver vidare att SNS "är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling" där "syftet är att skapa underlag för rationella beslut i viktiga samhällsfrågor genom forskning och debatt". SNS skall också vara "partipolitiskt obundet".
Man uppger sig numera ha c:a 5500 medlemmar.
Under årens lopp har åtskilliga personer med förankring i det judiska nätverket i Sverige haft positioner av inflytande inom SNS.
Gunnar Helén, f.d. ordförande för folkpartiet och organisationen Tel Aviv Universitetets Vänner. Tillhört SNS.
Greta Helms, försäljningschef och försäljningsdirektör på Albert Bonniers Förlag AB och styrelseledamot i Albert Bonniers Förlag, gift med den judiske Bonnier-förläggaren Adam Helms, var förlagschef för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle 1968-1969.
Olle Wästberg (Hirsch), judisk aktivist, var tidigare utredningssekreterare på SNS 1972-1976.
Marian Radetzki, polsk-judisk professor i ekonomi är forskare vid Studieförbundet Näringsliv & Samhälle.
Per Molander, författare med starkt projudiskt engagemang är forskningsledare vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
Erik Åsbrink, f.d. socialdemokratisk finansminister och jude har suttit i SNS 1995-1996.
Carl-Johan Bonnier (född 1951), styrelseordförande Bonnier-koncernen, är ledamot i SNS (2000).
Knut Leman, sitter i referensgruppen för SNS:s forskningssektion, ihop med sionisten Anitra Steen från Systembolaget, där den senare har samarbetat med den sionistiska kvinnoorganisationen WIZO.
Greenpeace
Lennart Daléus (född 1946), centerpartistisk riksdagsledamot 1991-2002 och partiledare för centerpartiet 1998-2001, är sedan 2002 generalsekreterare och VD för Greenpeace Norden. Greenpeace Norden bildades 1999 genom en sammanslagning av de nationella Greenpeace-kontoren i Sverige, Danmark, Finland och Norge.Radio Islam har tidigare påtalat hur den förre centerpartiledaren Lennart Daléus och ett gäng andra pro-sionistiska riksdagsmän och partirepresentanter höll en speciell paneldiskussion inför valet 1988. Frågan som panelen skulle besvara var "Vad kan Sverige göra för Israel?"! Om detta kunde man läsa i den pro-israeliska tidningen Dagen 13/9-1988.
Tidningen Dagen, 13/9-1988. Förtydligande av bildtexten ovan:
"I panelen som skulle besvara frågan Vad kan Sverige göra för Israel? ses från vänster kds-aren Dan Eriksson, folkpartisten Hadar Cars, socialdemokratiska statsrådet Anita Gradin, diskussionsledaren Bonnie Bernström, centerpartisten Lennart Daléus och moderaten Henrik Landerholm."(Illustrationerna i nedre hörnen kommer från Radio Islams bok "Vad är Israel?" där Dagen-artikeln finns återgiven.)
Inom denna miljörörelse har vi under slutet av 1990-talet också noterat juden Dima Litvinov som arbetar för Greenpeace Nordic på deras kansli i Stockholm och är organisationens s.k. "kärnkraftsexpert", och i egenskap av detta yttrar sig också i media.
Som alla judar blir han förstås särskilt uppmärksammad medialt varpå t.o.m. Utbildningsradion (UR) har gjort en dokumentär om honom, "Working för Greenpeace" från (UR-serien "Over to You", 1996).
Samarbetsrådet för fördelning av statsanslag till trossamfunden - STT
Hans W. Levy vice ordförande i SST - Samarbetsrådet för fördelning av statsanslag till trossamfunden (1996). Det är en organisation som möts flera gånger årligen med representanter för 14 evangeliska kyrkor, för den romersk-katolska kyrkan, för OÖKER som består av 14 österländska och ortodoxa kyrkor, för det Muslimska Samarbetsrådet - som omsluter tre muslimska samfund, samt för det Judiska Centralrådet. SST:s huvuduppgift består i att fördela de statliga pengar som de fria trossamfunden erhåller eftersom de inte har statskyrkans kyrkoskatt som inkomstkälla. SST utgör även remissinstans i många offentliga utredningar som beträffar samhällsfrågor som rör religiösa aspekter.
