|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
OM DEN STORA SIONISTISKA LÖGNEN
Har Hitler verkligen planerat och "förintat" sex miljoner judar?
Har "gaskamrarna" verkligen existerat?
En tysk tidning intervjuar Ahmed Rami om förintelsebluffen
Den tyska tidningen Münchener Anzeiger intervjuade Ahmed Rami inför den internationella revisionistkongressen i München den 23 mars, där Rami var inbjuden som delegat för att rapportera om sina erfarenheter från Radio Islam och om den uppståndelse som det väckt i massmedia och i synnerhet bland vissa judiska grupper, när det i Radio Islam redovisats om de seriösa historierevisionisternas kritiska granskningar av den s k nazistiska "Förintelsen" av sex miljoner judar, som huvudsakligen skall ha mördats i "gaskammare" och sedan kremerats i därvarande koncentrationslägers krematorieugnar.Den tyska tidningens artikel har rubriken "Radio Islam - Revisionismus aus dem Morgenland" - (Radio Islam - revisionism från Österlandet). Artikeln inleds med följande ingress översatt till svenska från det tyska originalmanuset:
"Den s k revisionistkongressen i München, den 23 mars 1991, har väckt indignation. Revisionister kallas de samtida personer som påstår att folkmordet på judarna i de tyska koncentrationslägren inte har förekommit. Bland deltagarna i denna revisionistkongress finns en expert på avrättningsteknologi, Fred Leuchter från USA, den franske professorn Robert Faurisson, den amerikanske historikern Mark Weber, den brittiske historikern David Irving och marockanen (och forskaren i statsvetenskap) Ahmed Rami som har en närradiosändare i Stockholm i Sverige. Dessa personer torde svårligen tillhöra kretsen av oförbätterliga nazister. Att avfärda dem som sådana och därmed generellt underkänna deras akademiska kompetens vore att göra saken orätt och tjänar inget vettigt ändamål.
Professor Gerhard Jagschitz, som är knuten till institutet för modern historia vid universitetet i Wien, framförde den 10 januari i år (1991) en redovisning av revisionismen, i samband med en utställning av revisionistisk litteratur, till länsrätten i Wien, där han fastslog som sin huvudtes att den revisionistiska litteraturen till största delen innehåller ett avståndstagande till de självbiografiska skildringar och annan icke-vetenskaplig litteratur som behandlar detta ämne. Med hänsyn härtill har vissa tvivel på grundläggande frågor väckts. Professor Jagschitz framhåller sammanfattningsvis att man inte längre seriöst kan fortsätta med att hänvisa till tidigare domslut i krigsförbrytarprocesser för att hävda tesen om massavlivningar av judar i gaskammare. Vi, på denna tidningsredaktion, hävdar emellertid den ståndpunkten att revisionisternas argument i offentlig kritik inte bör beaktas."
Här följer den tyska tidningens (Münchener Anzeiger) intervju med Ahmed Rami:
MÜNCHENER ANZEIGER:
Herr Rami, inför ert deltagande i revisionistkongressen, den 23 mars i München, har ni sagt, att tyska folket i eget land skulle vara diskriminerat och inte ha samma rättigheter som judarna i Tyskland. Detsamma har ni sagt i era radiosändningar i Stockholm i samband med svenskarna. Är detta hetspropaganda? Eller tror ni verkligen på sådana arvsagor?
RAMI:
Att judarna åtnjuter vissa privilegier i den icke-islamiska världen är uppenbart, särskilt i Tyskland, i övriga Europa och i USA. I Tyskland får ni exempelvis uttrycka missaktning för arabiska och andra folk, utan att detta leder till åtal och straff i rättegångar. Men sanningen om exempelvis Auschwitz får man offentligt inte ta upp till diskussion.
MÜNCHENER ANZEIGER:
Beror då inte detta på att de brott som nationalsocialisterna begick mot judarna var något unikt i mänsklighetens historia, ett så fruktansvärt ohyggligt brott att det aldrig får glömmas och aldrig kan förlåtas?
RAMI:
Låt oss först anta att allt vad vi ständigt får höra om nazisternas brott mot judarna skulle vara sant! Hur kan ni då påstå att dessa brott skulle ha varit unika, ojämförliga, värre än några andra massförbrytelser i historien? Enbart i samband med Stalins jordbrukskollektivisering dödade bolsjevikerna sju miljoner ukrainare. Turkarna dödade i början av detta sekel fem miljoner armenier. Pol Pots röda khmerer dödade tre miljoner kambodjaner, sina egna landsmän. Amerikanerna massakrerade flera miljoner indianer, och inalles har kommunisterna i hela Östeuropa dödat 60 miljoner människor. Har då de brott som påstås ha begåtts mot judarna varit unika? Skall man då räkna massmord på andra människor för intet? Är det bara brott mot judar som skall räknas som brott mot mänskligheten?
MÜNCENER ANZEIGER:
Att räkna antalet mördade är inte etiskt. Ni vet väl att en enda mördad är för mycket?
RAMI:
Detta är onekligen ett intressant argument i detta sammanhang. Om mord på en enda människa skulle symbolisera en ohygglig förbrytelse, varför har man då kommit dragande med miljoner mördade judar för att lägga detta till last på det tyska folket? Har förresten inte stora mängder oskyldiga tyska barn, kvinnor, åldringar och soldater dödats, inte bara under kriget utan även efter krigsslutet? Varför omtalas inte detta som massförbrytelser i Tyskland? Räknas tyska liv för mindre värda än judiska? Nog är det uppenbart att tyskarna i sitt eget land har mindre rättigheter än judarna!
MÜNCHENER ANZEIGER:
Det låter som om ni vill försvara Hitlers nationalsocialism.
RAMI:
Jag är revisionist och intresserar mig här endast för fakta. Om politik och världsåskådning kan vi diskutera senare.
MÜNCHENER ANZEIGER:
Fakta är att sex miljoner judar planmässigt och kallblodigt gasades ihjäl.
RAMI:
Nu kommer vi in på själva saken, temat. Är detta verkligen fakta? Vad vet ni och alla de som säger detta jämt och ständigt? Vilka fakta i saken har framlagts? Låt oss först se om det var fråga om något planmässigt, något planerat som också genomfördes! Då måste det från början ha funnits en plan. Men sedan mer än tio år är de flesta historiker överens om att det aldrig har funnits någon plan att fysiskt förinta judarna i Hitlers Tyskland. Detta har t o m Raul Hilberg, (själv jude och den mest kände och oftast åberopade förintelseförfattaren), blivit tvungen att medge. År 1989 utkom en bok med titeln Why did the Heavens not darken? (Varför mörknade inte himlarna?) av Arno J Mayer, jude och professor i historia vid Princeton-universitetet, vilket är ett av USA:s mest kände och respekterade universitet. Denna bok av professor Mayer har också givits ut i tysk översättning med titeln Der Krieg als Kreutzzug (Kriget som korståg) på Rowolts förlag. Mayer hävdar där att det inte finns några bevis för att det skulle ha funnits en plan eller ens en muntlig order om att judarna fysiskt skulle förintas. Mayer talar om ett missöde. Men detta betyder inte att Mayer skulle ha nått fram till hela sanningen. Han har i alla fall närmat sig den och kommit ett gott stycke på väg. Med sin bok punkterar han hela Förintelsemytens bärande delar. Mayer bevisar till exempel att över hälften av alla fångar i Auschwitz, och i alla de andra nazityska koncentrationslägren, var icke-judar och att över hälften av dem som dog där dog en naturlig död och alltså inte dödades. Mayer måste också erkänna att Auschwitz aldrig var planerat som ett förintelseläger.
MÜNCHENER ANZEIGER:
Vad vill ni säga med detta?
RAMI:
Det enda dokument vi har om dödsfallen i Auschwitz är de officiella tyska dödsböckerna om inalles cirka 74 000 (sjuttiofyratusen) döda. Dessa dödsböcker hade sovjetmyndigheterna - efter erövringen av Auschwitz i januari 1945 - hemligstämplat. De frigavs först i september 1989 tack vare glasnost, den nya friheten i Sovjet under Gorbatjov. Om vi utgår från att professor Mayers uppgifter är riktiga att mindre än hälften av de intagna var judar och att över hälften av de som dog hade dött en naturlig död, så finner vi att det var omkring 30 000 judar som dog i Auschwitz och av dessa dog omkring 15 000 judar en naturlig död medan omkring 15 000 judar skulle ha dödats, fast detta är inte bevisat. Kan man då, sanningsenligt, tala om folkmord i ett förintelseläger? Jämför med vad som hände under de allierades flygbombardemang av Dresden, som saknade all militär betydelse och som genomfördes i februari 1945, när Tysklands nederlag redan var helt klart, där 130 000 människor dog, förvandlade till brinnande facklor av napalmbomberna, och där över 300 000 människor fick fruktansvärda brännskador för resten av livet eller totalt invalidiserades.
MÜNCHENER ANZEIGER:
Är det inte ett brott att spärra in människor i koncentrationsläger bara p g a deras härkomst, att de var judar?
RAMI:
I Canada och USA under andra världskriget spärrades japaner och även tyskar in i koncentrationsläger enbart p g a deras härkomst. Kriget skapar och kräver beklagligtvis sina egna och oftast omänskliga lagar. I Palestina idag där det inte pågår ett krig utan en judisk aggressiv ockupation: det räcker att vara "judisk härkomst" för att ha rätt att kolonisera och ockupera palestiniernas land! Och under den judiska ockupationen räcker det att vara palestinier (kristen eller muslim) för att vara diskriminerad av judarna! Och idag i Tyskland kan du märka hur judarna är privilegierade enbart för sin judiska härkomst!
MÜNCHENER ANZEIGER:
Också herr de Mazière, politikern från det tidigare DDR, talade i samband med den tyska återföreningen om sex miljoner mördade judar.
RAMI:
Men detta är inte sant. Den tidigare franske NATO-generalen och en av vår tids erkänt främste militärhistoriker, Ferdinand Otto Mischke - han är av judetysk härkomst påvisar i sin 1990 på Ullsteins förlag i Tyskland utgivna bok Das Ende der Gegenwart (Nutidens slut), att det aldrig funnits mer än maximalt en och en halv miljon judar tillgängliga för Hitlers Tyskland (både i själva Tyskland och i de av Tyskland ockuperade europeiska länderna). Detta betyder att om Hitler hade lyckats tillfångata alla dessa judar, så skulle enligt professor Mayers uppskattningar högst 350 000 judar, i hela Europa under tysk förvaltning, ha kunnat mördas. Men inte ens detta tal stämmer. Det är ett alldeles för stort och överdrivet antal , om man skall tro att flertalet judar dödades i gaskammare. Här har jag framför mig en officiell engelsk bok om andra världskrigets historia, skriven av den engelske historikern F H Hinsley. På sidan 673 berör professor Hinsley de inkommande uppgifterna om de stora tyska koncentrationslägren, däribland Auschwitz, som betecknas som det största av alla dessa läger. Han dokumenterar att ut- och ingående (personer) dagligen inrapporterades, och att sjukdom var den vanligaste orsaken till de inträffade dödsfallen. Och här rapporteras också om avrättningar genom arkebusering och genom hängning. Dessa var dock sällsynta. Men inte på något ställe finns en enda hänvisning om ihjälgasning. Varför, frågar man sig, skulle tyskarna inte ha anmält detta, när de anmälde skjutningar och hängningar? Det bör framhållas att professor Hinsley baserar sina uppgifter på alla kodade samtal som tyskarna förde mellan de olika huvudkvarteren, också mellan koncentrationslägerledningarna och SS-högkvarteret i Berlin, under hela kriget.Brittema hade nämligen lyckats spränga de hemliga tyska militära och civila koderna genom den s k ENIGMA, vilket är väl känt bland alla människor som intresserat sig för andra världskrigets historia.
MÜNCHENER ANZEIGER:
I vilket fall som helst fanns det gaskammare. Det är löjligt att försöka förneka det, att ljuga bort det som alla vet ...
RAMI:
Vi revisionister ljuger inte om förekomsten av gaskammare. Vi vederlägger dem - och detta med t o m naturvetenskapliga bevis. För övrigt, är gaskammarhistorierna inget nytt. Det är en upprepning av tidigare lögnpropaganda under krigstid. Redan under första världskriget - mellan 1914 och 1918 - påstod engelsmännen, i sin krigspropaganda mot tyskarna, att dessa skulle ha dödat 700 000 serber i gaskammare. Idag vet alla - och det erkände engelsmännen också officiellt i slutet av 1920-talet - att det här är fråga om ren skräckpropaganda (Greuelpropaganda). Får jag först fråga er, om man har bevisat för er att det har funnits gaskammare för massavlivning av människor, eftersom ni uttalar er med en sådan visshet om att de verkligen har funnits och dödat miljoner människor?
MÜNCHENER ANZEIGER:
Det finns tusentals vittnen som har intygat detta. Jag har i TV-dokumentärer sett och hört många överlevande som berättat om dessa gaskammare för massavlivningar av människor.
RAMI:
Här har jag framför mig åtalsdokument från de allierade segermakternas Nürnbergprocess. Där finns under sanningsförsäkran avgivna rapporter från höga amerikanska militärer, t ex en undersökningsrapport under beteckningen B/L Hq (högkvarter) sjunde armékåren AG 000. 5-51 JA av David Chavez. Vidare det ryktbara dokumentet L-159 av undersökningstjänstemannen Barkley. Båda dessa dokument är alltså undertecknade under edsvuren sanningsförsäkran. I dessa rapporter skildras, detaljerat, om massmord på människor genom giftgas i t ex det dåvarande tyska koncentrationslägret Dachau. Idag vet vi att det här är fråga om falskt avgiven sanningsförsäkran, eftersom även det officiella Institutet för samtidshistorisk forskning i München, redan i augusti 1960, erkände att det aldrig funnits några gaskammare i Dachau eller i andra på rikstyskt område belägna koncentrationsläger. Nu inställer sig frågan: kan vittnen, också under avgiven sanningsförsäkran inför rätta ljuga? Om man har ljugit om gaskammare för massavlivningar av människor i Dachau, kan man då inte ljuga också om gaskammare för massavlivningar i Auschwitz?
MÜNCHENER ANZEIGER:
Vi har ju de berömda Auschwitzrättegångarna i Frankfurt på 1960-talet. Där bevisades ju förekomsten av gaskammare efter mer än tre års ingående undersökningar. Hur kan ni ignorera en sådan sak?
RAMI:
Det var bra att ni nämnde domen i Auschwitzprocessen. Denna dom väcker alldeles uppenbart starka tvivel om att det skall ha funnits gaskammare för massavlivning av människor i Auschwitz. Det är f ö värt att notera att i ingen av de stora nazistförbrytarprocesserna har det framlagts några verkliga bevis. Inte ens i den berömda Auschwitzprocessen i Frankfurt. Inga rapporter inhämtades om tekniska undersökningar och matematiska beräkningar. I alla normala rättsprocesser gäller den huvudregeln, att ett sakligt bevis gäller mer än tusentals vittnesutsagor. Nyligen klagade Amnesty International över rättspraxis i många diktaturstater, där många människor döms och bestraffas uteslutande på grundval av vittnesutsagor. Amnesty betecknar sådana domslut utan sakliga bevis som brott mot de mänskliga rättigheterna. Här har jag domslutet i Auschwitzrättegången i Frankfurt. Var vänlig läs tillsammans med mig på sidan 109. Där står det klart och tydligt, att rätten beklagar, att det inte finns några sakliga bevis i samband med "mordvapnet', det vill här säga, gaskammare. Detta är faktiskt ett dåligt skämt. Det föregivna mordvapnet, "gaskamrarna", finns ju idag "skapade" efter kriget för turister och som en del av den sionistiska propagandan. Man berättar sagor om gaskamrarna som turisterna blir upplysta om - och tror sig se. Man skulle kunna inhämta fakta i saken. Det är idag också möjligt. I själva domen fastställs att hundratusentals brändes till döds i öppna gravar. Domstolen skulle ha kunnat undersöka och analysera marken. Med ett enda spadtag skulle man ha kunnat fastställa, att grundvattnet på de angivna platserna ligger endast 60 cm under jordytan. Hur skulle man då ha kunnat utföra dessa enorma bränder? På sidan 110 i rapporten från Auschwitzrättegångens domslut sägs det uttryckligen att domen grundas på "ett fåtal trovärdiga vittnen". Ett av dessa "trovärdiga kronvittnen" var lastbilschauffören Rickard Böck, vars vittnesutsaga inför stadsåklagaren i Frankfurt jag har här. Läs och döm själv vilket värde vittnet Böcks utsaga har. Med sådana vittnesmål kan man skriva historier inte Historien!Böck påstod sig ha sett "hur lägerkommandot gick in i de angivna 'gaskamrarna' och forslade bort liken över vilka ännu svävade blå skyar av gasen."(!!) Hur kunde lägerkommandots personal gå in i dessa gaskammare, som ännu var fyllda av gas, utan gasmasker? Var de immuna mot giftgasen Zyklon B? Senast sedan kriget i Persiska Viken vet vi att inte ens normala gasmasker erbjuder ett tillräckligt säkert skydd mot den farliga blåsyregasen. I USA måste, efter varje enskild avrättning med blåsyregas av typ Zyklon B, den hermetiskt tillslutna gaskammaren genomventileras, där gasen blåses ut genom en hög skorsten. efter en viss tid måste personalen klä sig i särskilda skyddsdräkter, påminnande om astronauternas klädsel, innan de kan gå in i gaskammren för att hämta ut den dödsdömde ihjälgasade.
Till och med blotta beröringen med huden på den ihjälgasade skulle vara dödlig. Om man alltså hade använt blåsyrepreparatet Zyklon B i Auschwitz för att döda människor, så hade detta lett till att varje levande väsen på en omkrets av flera kilometer också hade dödats. Var snäll och titta på detta fotografi av en "gaskammare" i Auschwitz. En dörr av trä med flera centimeters avstånd till golvytan. Dörren öppnas inåt rummet. Det framför dörren "väntande lägerkommandot" skulle p g a den otäta dörren samtidigt ha dödats av giftgasen. Dessutom måste man fråga sig hur lägerkommandot skulle ha kunnat ta sig in i "gaskammaren", när mer än tusen sammanpressade "lik av judar" spärrade dörren? Gasen skulle också ha spridits i vattenrören. I samtliga lägerbyggnader skulle varje (ange och varje vakt likaledes ha dödats av giftgasen. Lägg märke till att krematoriet saknar dörr. Cyanvätegas är också ytterst explosiv. Om man, som det påstås, "samtidigt med utsläpp av cyanvätegas hade krematorierna igång för att bränna upp liken till aska", så skulle hela Auschwitzkomplexet ha sprängts i luften. Detta är kemiskt tekniska fakta som ingen kan förneka.
MÜNCHENER ANZEIGER:
Vill ni då säga att alla vittnena har ljugit?
RAMI:
Denna slutsats överlåter jag till er själv att dra. Den amerikanske experten på avrättningar i gaskammare, Fred Leuchter, lämnade en utförlig skriftlig rapport om de föregivna "gaskamrarna" i Auschwitz, Birkenau och Majdanek, baserad på kemotekniska prover från dessa platser, vilka sedan analyserats i ett Alfa-laboratorium i USA. I denna rapport kom Fred Leuchter till den bestämda slutsatsen att det aldrig kan ha funnits några gaskammare för avlivning av människor på dessa platser. Detta har även bekräftats av universitetsprofessorn James Roth vid Cornell-university i USA. Här har jag ett brev från den förre västtyske justitieministern Engelhard, av den 13 mars 1990, där denne uttryckligen framhåller att Leucheter-rapporten fyller alla vetenskapliga krav på exakthet och noggrannhet.
MÜNCHENER ANZEIGER:
Det är högst sannolikt att man inte har kunnat spåra någon giftgas, eftersom så många år gått sedan detta hände.
RAMI:
Spår från cyanvätegas är mycket beständigt. Endast syra eller enorma mängder vatten kan undanröja spår av gasen. Men observera - då måste murverket innehållande spår av gasen ha stått under vatten i minst ett hundra år! Detta är inte fallet här. De föregivna "gaskamrarna" i Auschwitz är i originaltillstånd. De är fullständigt intakta, efter vad man försäkrar ditkomna besökare och turister. De andra "gaskamrarna" i Birkenau, i närheten av Auschwitz, har delvis brutit samman. Men i innerutrymmen har de bevarats som de var. Inte någonstans har man funnit minsta spår av att cyanväte eller blåsyregas där har använts. Däremot har man funnit stora mängder spår av gas i klädes-desinfektionskammare, som det fanns flera stycken. Om de angivna gaskamrarna verkligen hade använts för massavlivning av människor med gas, då hade proverna visat 1 miljon gånger så starka spår som i klädes-desinfektionskamrarna. Det är helt enkelt tekniskt omöjligt att de angivna gaskamrarna i bl a Auschwitz har använts för att gasa ihjäl människor.
MÜNCHENER ANZEIGER:
Varför har då inte detta undersökts av en oavhängig vetenskaplig grupp för att en gång för alla förklara vad som verkligen hände?
RAMI:
Denna fråga ställer vi revisionister oss alltid. Varför vill inte "gaskammaranhängarna" att en sådan opartisk och saklig undersökning av vetenskapsmän genomförs? Men vi har kommit ett stycke på väg genom våra undersökningar genom att utöva tryck på att saken noga skall undersökas. I februari 1990 gav chefen för Auschwitzmuseet, doktor Frantiszek Piper i uppdrag åt en polsk forskare i Krakow, doktor Jana Sehna, att sammanställa en sådan redogörelse. I september förra året förelåg denna redogörelse på doktor Pipers bord. Men genast hemligstämplades denna undersökning. Varför? Därom kan man endast spekulera. I varje fall har det lyckats oss, tack vare goda kontakter med Auschwitz-museet, att ta del av undersökningen. Resultatet av denna undersökning är fullständigt förödande för de sionistiska gaskammaranhängarna. Undersökningen kom nämligen till exakt samma resultat som Leuchter-rapporten! Nu ställer jag frågan till er: är också chefen för Auschwitz-museet en oförbätterlig nazist, en fanatisk antisemit?
MÜNCHENER ANZEIGER:
Varför skulle, enligt er mening, gaskamrarna ha uppfunnits?
RAMI:
Det är mycket pengar som står på spel. det har ni själv kunnat erfara under gulfkriget. Knappt hade israelerna försetts med gasmasker förrän det strömmade in pengar i Israel från Tyskland.
MÜNCHENER ANZEIGER:
Ett sådant ordval kan jag inte tolerera. Överallt och ständigt led judarna på det mest fasansfulla sätt under Hitler - mot allt vad som är rätt och rättvisa.
RAMI:
Men vi muslimer och kristna då, i synnerhet mina bröder palestinierna, har också lidit och lider fortfarande. Dagligen och nattligen torteras och dödas de av judar i Palestina. Israels judiska soldater har krossat palestinska barns armar och ben med stenar och t o m begravt palestinier levande. Faktum är att de sionistiska judarna har stulit palestiniernas land. det har även Israels förste premiärminister, David Ben Gurion erkänt. Och denna judiska inkräktarstat i Palestina har fått över hundra miljarder D-mark från Tyskland. År 1989 förklarade den tyska regeringen att tyska folket var skyldigt Israel ytterligare 30 miljarder D-mark - och allt som "gottgörelse" för en "massförbrytelse" som aldrig har ägt rum!! Detta är ett grovt bedrägeri som bör avslöjas! Jag kan bara hoppas att judar i Israel och i Diasporan tar sitt förnuft till fånga och upphör med sina gaskammarlegender och utpressningar. Först sedan sanningen om gaskamrarna blir allmänt kända, kan vi i den arabiska och islamiska världen erkänna israelerna som våra bröder och förutsättningar för en vettig lösning på Palestinafrågan kan då öppnas.
MÜNCHENER ANZEIGER:
Herr Rami, jag tackar er för detta samtal.
Den engelska versionen
Joachim Gross interviews Ahmed Rami in StockholmOm andra världskriget
Fakta istället för judisk propaganda
Ahmed
Rami,
writer,
journalist, is the founder of the radio station
Radio Islam.
Our
weakness...
We must
know that our weakness is Israel's and jew´s
strength.The regimes that are in power in our countries
are like dead bodies, our "leaders" are politically
finished. Instead of stepping down in honor, they cling
bitterly to power and try to drag their peoples along
into the precipice.
In the first
place, we must conquer tyranny, decadence and corruption
in our own hearts and in our countries! Instead of giving
up, we must work seriously to create the economic,
political, military and social conditions for the future
victory of the Justice.
The
future belongs to the forces of Islam. The Hezbullah,
Hamas and the Jihad are the Islamic response to the
Zionist challenge. The Islam began in the 6th century as
a cultural, and spiritual movement against the
superpowers of that
time.
The
military strength of the Islam grew as a consequence of
its spiritual strength. Today, capitulating before the
jewish arrogance is not a solution; it is betraying the
future generations.
If we can
not create victory today, we muste not create defeat
ourselves. The least We can do is to capitulate without
resisting. Any "solution" violently extorted, any unjust
"peace" (capitulation) will be rejected by the future
generations. The only real solution of the Palestinian
question lies in the return of the Palestinian people to
their fatherland.
Donations to
help his work may be sent (in cheques or in
notes) to his
address:
Ahmed Rami - Box
316 - 10126 Stockholm,
SwedenPhone:+46708121240