"Alla stora sanningar börjar som kätterier."
- GB Shaw
Garaudy går över till "revisionismen"
"Alla stora sanningar börjar som kätterier."
- GB Shaw
Garaudy går över till "revisionismen"
När det gäller Roger Garaudy, kan man vänta sig allt. Efter att lärt känna honom som ortodox kommunist, kristen och muslim återfinner man honom i "Gamla Mullvaden" (La Vielle Taupe), ett näste för tidigare vänstermän, som blivit omvända till historierevisionismen.Nr 2 av denna tidskrift (vintern 1995) som utkommit i en underjordisk upplaga, eftersom dess publicering förbjudits enligt 1990 års lag mot rasistiskt förtal, publicerar 240 sidor ny text av den omvände tänkaren: "Den israeliska politikens grundläggande myter". Som Pierre Guillaume, redaktören för Gamla Mullvaden, skriver, "innehåller den här boken ett alldeles otvetydigt kapitel om de myter, som studeras av de revisionistiska historikerna".
Det är det minsta man kan säga. Garaudy börjar med revisionisternas gamla refräng om domstolen i Nürnberg, som "inte alls var någon internationell domstol, därför att den enbart konstituerades av segrarmakterna." Därefter dundrar han vidare: "De kritiska historikerna bemöttes inte med något som helst kritiskt genmäle, med något som helst vetenskapligt resonemang. I bästa fall bemöttes de med tystnad, i värsta fall med repressiva åtgärder, som mot professor Faurisson. Han jagades i väg från sin professur vid universitetet i Lyon, förföljdes av domstolsväsendet och blev till slut svårt sårad i ett mordförsök, allt för att han hade ifrågasatt existensen av gaskamrarna!"
Sedan följande högstämda tirad: "Det är inför en sådan mobilisering av hatkänslor gentemot de kritiska forskarna som vi i dag envisas med att tillföra historieforskningen nya uppgifter - med angivande av källorna - i förhoppning om att det skall tjäna syftet att få till stånd en saklig diskussion om den objektiva verkligheten i det förgångna, utan att tillskriva den eller den forskaren politiska baktankar, och utan att på förhand döma honom till att bli föremål för repression eller bemötas med tystnad. Man gör inte framtiden bättre genom att föreviga hatkänslorna och ge dem näring med hjälp av lögner." Som pricken över i ger Garaudy det aktuella kapitlet rubriken "Myten om Förintelsen". Faurisson hade inte kunnat göra det bättre!
Garaudy smyger "under kappan"
Översättning av en artikel i den franska veckotidskriften "Rivarol" av den 9 februari 1996
Vår hädangångne chefredaktör Maurice Gaït, som hade varit skolkamrat till Roger Garaudy, beskrev honom som normalt klädd i en stor kappa. Man kan inte låta bli att tänka på det, när i dag pressen - Le Canard enchainé, Le Monde - ofelbart kompletterar tillkännagivandet om hans senaste verk med orden "under kappan" (sous le manteau)... Men hur skulle utgivarna av Gamla Mullvaden (La Vielle Taupe) kunna göra annat än att "under kappan" publicera en bok, som avser att öppet trotsa den lag, som undergräver åsikts- och yttrandefriheten?Enligt våra kolleger är det ju ett faktum, att Garaudys bok, med titeln "Den israeliska politikens grundläggande myter", betraktar "förintelsen" som en av de här myterna. Alltså vad Paul Rassinier, Robert Faurisson och andra redan har gjort. Men Garaudys personlighet är i dag ännu mer besvärande för upprätthållarna av den officiella sanningen. Som före detta kommunist och stalinist och sedermera utesluten ur partiet 1970 är Garaudy en av dem, som PCF - under sken av att nu vara liberaliserat - försöker att vinna tillbaka, till den milda grad, att han de senaste åren varit inbjuden - och högtidligen välkomnats i dess högkvarter.
Också den redogörelse som lämnats av PCF:s tidning "L'Humanité" är mycket besvärad, under det att den judiska organisationen MRAP, som ändå står nära PCF, avser att stämma honom för antisemitism. Detta trots att Garaudy, som konverterade till protestantismen innan han vände sig till islam, bedyrar att han avhållit sig från varje angrepp på judendomen.
Kort sagt, med den här affären ser vi tystnadens mur nu bruten. "De grundläggande myterna" lär vara på väg att översättas till engelska, italienska och arabiska, disketter på den är i omlopp, och det skulle inte förvåna oss, om vi inte inom en snar framtid får se den på Internet.
Roger Garaudy svarar:Polemik om författarens senaste bok Under rubriken "Affären Garaudy" redogör Le Figaro av den 31 januari för den polemik, som framkallats av min bok "Den israeliska politikens grundläggande myter". Man förebrår mig för att ha sagt, att domstolen i Nürnberg utgjorde "den sista krigshandlingen".
I verkligheten citerar jag på sidan 73 statsåklagaren i USA, Robert Jackson, som var ordförande i Nürnberg-domstolen och vid dess sammanträde den 26 juli 1946 förklarade: "De allierade befinner sig fortfarande tekniskt sett i krig med Tyskland, och som militär-tribunal representerar den här domstolen en fortsätt- ning av de allierades krigsansträngningar."
Man förebrår mig för att betvivla siffran 6 miljoner döda judar i koncentrationslägren. Jag citerar på s. 106 faktiskt föreståndaren för Institutet för samtidsforsk-ning vid Centre National de la Recherche Scientifique, Francois Bedarida, som beträffande Auschwitz skriver (i Le Monde av den 23 juli 1990): "Siffran 4 miljoner, som inte vilar på någon seriös grundval, kan inte försvaras... Om man håller sig till de senaste verken och de pålitligaste statistikerna - och det är fallet med ett arbete av Raoul Hilberg: "La Destruction des juifs d'Europe" (Fayard, 1988) - kommer man fram till ungefär en miljon döda i Auschwitz. En slutsumma, som bekräftats av samtliga specialister ända fram till i dag, varvid de är ense om att antalet offer rört sig om minst 950.000 och högst 1.200.000."
Jag erinrar mig för övrigt, att minnesplattan vid ingången till lägret ända fram till 1994 angav 4 miljoner döda, men att den siffran senare har ersatts av en annan: 1,5 miljoner.
Det handlar inte om någon sorts makaber räkenskap, det handlar om fördömandet av förfalskningar, som genom att blåsa upp antalet offer av en kategori dämpar och följaktligen förminskar Hitlers brott. Genom att dessa reduceras till en enda stor judepogrom kommer man att glömma de 60 miljoner offren för detta krig, och då inte minst de 17 miljonerna slaver. Det var ju speciellt ryssarna, som från och med Stalingrad fick Hitlers arméer att strömma tillbaka och sålunda befriade Europa från naziterrorn.
Roger Garaudy
(Översättning av en artikel publicerad i Le Figaro den 15 februari 1996)
De verkligt bannlysta
I motsats till de falska varor, som höjts till skyarna av pressen och alla media, finns det verkligt bannlysta, förstklassiga begåvningar, som har sanna saker att säga, men som etablissemanget försöker kväva, när man varken har kunnat sätta munkavle på dem eller muta dem. Två av dem har just skrivit om saker, som är värda mer intresse än Salman Rushdie och Bernard-Henri Lévy tillsammans.
Först har vi Roger Garaudy, som ägnat ett underjordiskt nummer av tidskriften "La vielle taupe" åt "Den israeliska politikens grundläggande myter". Det är en sammanställning av intressanta upplysningar och reflexioner, som kanske har utvecklats med mer glöd av en man som Robert Faurisson, men åt vilka personligheten hos författaren, en favorit hos etablissemanget på den tid då han var politiskt "rumsren", förlänar en viss pondus. Naivt nog är Garaudy, som för någon tid sedan konverterade till islam, förvånad över att han inte är lika "gångbar" i media som förut!
Det andra verket av en verkligt bannlyst är "De levande dödas återkomst" av Francois Brigneau. Det är en krönika över den otroligt men sant återuppståndna vänstern, en stackars fågel Fenix, som återfötts ur tråkighetens och oduglighetens aska. Så att säga av brist på annat, därför att dagens makthavare överträffar den i värdelöshet. Det är en livfull och djuptänkt, men alls inte tjatig bok, som klär av den franska politiken all dess grannlåt, för att visa upp den i all dess fula nakenhet!
(Översättning av en artikel i "National-Hebdo" den 29 februari 1996, s. 15)
Tillbaks till Radio Islams Garaudy-arkiv
Till Radio Islams sidor på andra språk