F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 17/73
r e t r o s p e k t i v u t g å v a n
Mycket av Gunnar Ekbergs agentverksamhet i Sverige är redan känt. Till exempel att han tagit sig in i KFML:s, FNL-gruppernas och
studentorganisationen SDS:s lokaler för att fotografera medlemsregister etc.
Vidare fick han uppdrag att forska i Aftonbladets källor för att Israels
säkerhetstjänst skulle kunna spåra oppositionsmän i Israel. Juridiskt får
dessa saker säkert sitt efterspel inför domstol under rubrikerna olaga intrång
och grovt egenmäktigt förfarande. Vad gäller historien om Aftonbladets källor
så är det frågan om brott mot tryckfrihetsförordningen, som är
grundlag.
Men
Ekberg var en av IB:s mest framgångsrika agenter inom vänstern och mycket
återstår därför att reda ut eller förklara. Försvarsministerns påståenden om
att Ekberg skulle spana efter flygkapare etc är givetvis fullkomligt orimliga,
eftersom Ekberg inledde sin agentverksamhet redan 1968 - i
FNL-grupperna.
Från
och med slutet av 1969 fick Gunnar order att inrikta sin huvudsakliga
verksamhet inom Palestinagrupperna. Detta därför att alla hans uppgifter
därifrån ansågs värdefulla av israelerna - alla dessa uppgifter gick till
Israels säkerhetstjänst inom ramen för det rutinmässiga
underrättelsesamarbetet mellan Sverige och Israel.
Våren
1969 bombhotade Gunnar Ekberg ett israeliskt flygplan. Från en telegrafstation
i Göteborg ringde han till flygplatsen Frankfurt am Main och sade att det El
Al-plan som just skulle lyfta hade en bomb ombord. Detta är brottsligt -
"olaga hot". Givetvis är Gunnar Ekberg den ende Palestina-aktivist som gjort
sig skyldig till något liknande.
Det
har stor betydelse. För vid den här tiden agerade Ekberg med frenesi för att
få Palestinarörelsen mera "aktivistisk" och han förordade ivrigt bombhot och
liknande aktioner. Eftersom detta skedde på uppdrag av IB så faller allt tal
från försvarsminister Sven Andersson om att Ekbergs uppgift skulle vara att
"förhindra våld" platt till marken. IB ville genom Ekberg inte förhindra våld
utan åstadkomma våld.
Gunnar
Ekberg slutade sin anställning på svenska IB den 1 januari 1972. Men han
fortsatte uppenbarligen sin agentverksamhet ända fram till avslöjandet våren
1973. Han reste flera gånger till Beirut, där han infiltrerade den palestinska
gerillarörelsen PFLP - han deltog PFLP:s militära arbete, inom en mycket
hemlig sektion. Man måste med fog ställa frågan om inte Ekberg helt enkelt
köptes från IB av Israels underrättelsetjänst från och med 1972 och därefter
arbetade direkt för Israel.
Detta
skulle innebära att när krigsmakten nu håller Ekberg i beskydd utomlands så är
det möjligen inte ens en svensk spion man skyddar utan en israelisk. Inom den
närmaste framtiden kommer vi att kunna reda ut Ekbergs arbetsuppgifter för
Israels räkning.
I
senaste numret av Palestinsk Front ger Palestinagruppen i Stockholm sin syn på Ekbergs verksamhet. Efter att inledningsvis ha konstaterat att Ekberg
givetvis inte kan ha ställt till skada genom att avslöja "hemligheter"
eftersom hemligheter inte finns i vanligt anti-imperialistiska
solidaritetsarbete, skriver man:
"Israeliska
oppositionsmän har genom hans verksamhet hamnat i den israeliska
säkerhetstjänsten Shin Beths register.
IB
har alltså försett ockupationsmakten med namn på människor som enligt svensk
rättsuppfattning inte begått brott (flygblad, demonstrationer, kontakter med
utländsk press t ex). Gör tankeexperiment att försvarsstaben på motsvarande
sätt skulle kunna skaffa fram namn på sovjetmedborgare som var verksamma med
den underjordiska stencilerade oppositionslitteraturen i Sovjetunionen och att
försvarsstaben därefter skulle överföra de namnen till den sovjetiska
underrättelsetjänsten KGB."
![]() |
![]() ![]() |
F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 17/73
r e t r o s p e k t i v u t g å v a n
F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 10/73
r e t r o s p e k t i v u t g å v a n
FRÖLUNDA. HAN BÖRJADE ARBETA ÅT IB 1967.
HAN HAR VARIT IB:s
Detta är en fortsättning på vårt
reportage om det svenska spionaget,
om IB (Informationsbyrån) och
dess verksamhet i Sverige och utlandet.Den här gången
redovisar vi detaljer om hur IB infiltrerar
svenska
vänsterorganisationer och hur samarbetet går till med
utländsk under-
rättelsetjänst.IB samarbetar
mycket intimt med Israels underrättelsetjänst.
Det kan gälla
att låta svenska spioner arbeta i arabstaterna lika väl
som att
infiltrera Palestinarörelsen i Sverige - eller att begå inbrott
på
arabiska ambassader i Stockholm.IB har alltså -
med försvarsministerns godkännande - valt sida i
konflikten i
Mellanöstern. Det är ett allvarligt brott mot Sveriges av
riksdagen
fastställda neutralitet. Det kommer att påverka Sveriges
förbindelser
med arabvärlden.Detta reportage
är i huvudsak lämnat till tryckeriet innan före-
gående avsnitt
publicerades.
Reportage Peter Bratt och Jan Guillou • foto Ove Holmqvist, Anders Petersen SAFTRA m fl
![]() ![]() Gunnar Ekberg på Palestinamöte i Stockholm hösten -72. En av Palestina-aktivisterna på bilden har fått sina samtal med Ekberg inspelade på band av IB:s agenter. Ekberg hade då en mikrofon under skjortan. |
![]() |
Detta flygblad gjorde Ekberg våren -69. Sen dess betraktades han med en viss, men alldeles otillräcklig, misstänksam- het av andra Palestina-aktivister. ![]() ![]() nämligen vara hämtad ur en sovjetisk antisemitisk (judefientlig) publikation. ![]() ![]() gruppernas politiska arbete. |
![]() |
![]() ![]() |
F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 10/73
r e t r o s p e k t i v u t g å v a n
F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 18/73
r e t r o s p e k t i v u t g å v a n
HJÄRNSPÖKEN
på svenska pressens ledarsidor
Emellertid
fanns det i de första pressreaktionerna på ledarplats också en positiv
tendens: Expressen (fp), Västerbottenkuriren (fp) och Trollhättans Tidning (liberal) menade alla, från skiftande utgångspunkter, att det bör tillsättas någon form av undersökning som kunde gå
till botten med affären för att klargöra vad som verkligen är sant och vad som
skulle vara "hjärnspöken".
Det
är i skrivande stund (torsdagen den 27 september) troligt att flera tidningar
kommer att instämma i det kravet allteftersom myndigheternas inledande
dementier, nu som förra gången sjunker ihop en efter en.
PS 1.
Söndagen den 30 september avslöjade Aftonbladet att regeringen förbisett en viktig detalj angående det planerade åtalet mot Folket i Bild för röjande av uppgifter om Försvarets radioanstalt. Justitieminister Lennart Geijer menade att bara den tidning som först avslöjat de hemliga uppgifterna om FRA:s spionage mot Kinas med flera länders diplomatiska
radiotrafik kunde åtalas. Det var Dagens Nyheter som tisdagen den 25 september, två dagar före Folket i Bild, röjde dessa uppgifter. Det blir
således Dagens Nyheter och inte Folket i Bilds ansvarige utgivare som skulle
komma att ställas till ansvar vid ett eventuellt tryckfrihetsmål. Dagens
Nyheters ansvarige utgivare heter Börje Dahlqvist.
PS 2.
I radioprogrammet "Vår grundade mening" 1-10 enades Lars Persson, expressen, och ett antal andra redaktionschefer om att avslöjande och samhällskritiska reportage är en bjudande nödvändighet under följande betingelser: att det sker någon annanstans; i en annan fråga; i en annan tidning, helst Washington Post; och i framtiden.
PS 3.
Överbefälhavaren, som efter FiB/K:s förra nummer om IB störtade upp på expressen, störtade denna gång upp på Dagens Nyheter för att orientera.
![]() | ![]() ![]() |
Här slutar texterna i vår återpublicering av orginalmaterialet om IB-spionaget.
IB-debatterna fortsatte genom åren och fortsätter som bekant ännu idag, 1998.
Regeringen väljer låta forskare sätta ihop den sanning man själva borde visa.
Den första fråga man ställer sig i detta läge blir därför inte: Varför? utan...
Vilka brott begår dessa våra högsta makthavare mot oss idag?
F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 18/73
r e t r o s p e k t i v u t g å v a n
F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 2/96
Ungdomlig journalistik
och verklighetens lögner
I ett vimsigt TV-reportage framträdde nyligen "verklighetens Hamilton" i skepnad av förre statlige
tjallaren Gunnar Ekberg. Det spelades filmmusik från Top gun och mina
böcker förevisades i bild, flygplan exploderade och en atombomb fälldes från
ett flygplan. En i och för sig intressant fotnot i den moderna svenska
historien jönsades bort i agentromantik.Ty det Gunnar Ekberg sysslade med
som svensk statstjänsteman på 60- och 70-talen var föga heroiskt. Han samlade
in namn på medborgare som hade skänkt pengar till FNL i Vietnam och gjorde upp
listor på medlemmar i palestina-grupperna. Informationen lagrades hos den
militära underrättelsetjänsten, vilket beror på att ett riksdagsbeslut 1969
hade kriminaliserat säkerhetspolisens åsiktsregister. Försvarsmakten hade
därför övertagit åsiktsregistreringen.
Problemet med Gunnar Ekberg, för
skattebetalarna såväl som för hans uppdragsgivare, var emellertid hans
mytomana böjelser. I sina agentrapporter till den militära
underrättelsetjänsten beskrev han livfullt hur vänsterorganisationer i
Göteborg förberedde sprängningen av Göta Älv-bron, hur stockholmsvänstern
förberedde sprängningen av parlamentet i Israel och hur palestinaaktivisterna
ämnade bränna judiska barnhem och bomba synagogan i Stockholm.
Försvarsledningen var korkad nog att översända en förteckning på de våldsdåd som avslöjats (fast de aldrig
ägt rum) genom försvarsmaktens anställde Ekberg, till riksdagens
försvarsutskott. Genom ett sataniskt infall lät riksdagen offentliggöra
rapporten. Och drog därmed, avsiktligt förmodar jag, ned brallorna på såväl
mytomanen Ekberg som den militärledning som betalat pengar för hans tjänster.
Allt detta finns i arkiv. Till och med en nyhetsreporter på TV4 skulle ha
kunnat ta fram materialet. Ehuru det möjligen fått en något avromantiserande
effekt på TV4:s stora avslöjande.Men nu till något viktigare än
att skoja med modern och ungdomlig TV-journalistik. Ty Gunnar Ekberg är ju som
han är än idag, något fantasifull, och berättade hur han 1972 övergått från
den svenska till den israeliska underrättelsetjänsten och hur han utbildat och
tränat palestinska terrorister, hur de attackerade och sänkt ett fartyg
m.m.
Och nu blir saken
intressant, fast säkert på ett helt annat sätt än vad Gunnar Ekberg och de
mindre begåvade TV4-reportrarna tänkt sig.
Det är faktiskt förbjudet att
arbeta för främmande en makts underrättelsetjänst i Sverige. Om den israeliske
agenten arbetar mot exempelvis arabstaters ambassader är brottet bara olovlig
underrättelseverksamhet, med kort preskriptionstid. Men Gunnar Ekbergs
huvudsakliga arbetsuppgifter i Sverige gällde ju svenska medborgare som
kritiserade Israels politik. Då är brottet spioneri och straffskalan börjar i
praktiken på 3-4 år och går upp till livstid, en tid som ännu inte runnit
iväg.
Också mord, i
vilket Gunnar Ekberg i dunkla ord erkände delaktighet med den juridiskt
aningslösa undanflykten "jag bara vaktade utanför", har en preskriptionstid på
25 år.
Vad tror ni hade
hänt om TV-reportaget handlat om en person som erkänt ännu icke preskriberat
spioneri och mord i Sovjetunionens tjänst?
Just det, den personen hade
suttit anhållen dagen efter TV-programmet.
Men intet sådant kommer att drabba Gunnar Ekberg. Den svenska åklagarkåren kommer icke att besvära
honom.Till detta finns
en serie tänkbara förklaringar. Spioneri är ett brott med politisk innebörd
och den svenska åklagarkåren är ovillig att ta initiativ i politiska mål, den
vill ha en signal från regeringshåll först (vilken våra grundlagar förbjuder,
men så är det i praktiken).
Den svenska åklagarkåren tycker
möjligen att mord är ett mindre allvarligt brott om offren är araber, varför
man inte behöver besvära sig med ärendet.
Detta är ju dystra
perspektiv.
Men det kan
för all del också vara så att Gunnar Ekberg får löpa av en helt annan
anledning. Nämligen att ingen av de gissningsvis 100 åklagare (alla med
principiell åtalsplikt) som såg hans bekännelser i TV trodde en sekund på vad
han berättade.
I så fall
kan det faktum att Gunnar Ekberg fortfarande befinner sig fot bara tolkas som
en ovanligt kvalificerad och avsågande TV-recension från landets åklagare. Men
hur sanningen skulle kunna ligga "mitt emellan" dessa två alternativ är svårt
att se.
F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 2/96